Tidig morgon notering. Vaknar vid 05.00. Går på toa. Kan inte somna om. Utanför fönstret är det en kompakt, svart vägg. Dricker kaffe. Det knatar på. Om jag räknar rätt är det en månad nykter idag. Det är efter en månad ca: som cdt värdena och peth värdena brukar ha gått tillbaka till mer normala nivåer. Jag antar att jag nu glider över i en sorts platå. Fram till nu ungefär har kroppen forfarande varit under aktiv, fysisk påverkan av alkoholen. Jag har den här processen i skallen mer eller mindre oavbrutet. Men det handlar inte om vita knogar. Det handlar mer om ett ständigt vridande och ältande angående hela den här omställningen. Hur jag hittar formerna för den. Jag har definitivt inte slappnat av. Känner att det krävs av mig att tänka på det. Älta det. Jag tror mina tidigare misslyckanden har berott på just att jag slappnar av. Att jag känner mig "normal" och därför har varit skyddslös när alkoholens vana pockar på. Ska bli intressant och se om de där beräknad tre månaderna gör någon skillnad? Om det då märkbart övergår i en annan fas? Att det då känns på ett annat sätt som så många hävdar (jag har vid tidigare uppehåll över tre månader aldrig känt något konkret förändring efter den tiden) Jag tror dock att det är den långa processen som räknas. Tror inte riktigt alls på glädjehopp i utveckligen. Det är här begreppet tålamod får sin djupare innebörd. Jag tror att det här är en livslång process. Jag tror att jag kommer att få dras med det här länge, länge än. Även om intensiteten i det vattnas ur. Jag önskar alla här inne en fin onsdag! Kramar.

Godmorgon Torpet
Jag tror du har rätt, processen får vi vara i, kanske hela livet. Men det är stoor skillnad mellan år ett och två. Stor. Bara efter några månader kommer du att märka det.
Vad bra du funderar och framförallt- grattis till en månad! 🌸

Tidig morgon igen. Oro i kroppen. En ansträngande rastlöshet. Tänker att jag är lite matt på att ständigt ha detta nya i medvetandet. Tänker försöka tänka på annat. Utan att glömma var jag befinner mig och vilken process jag befinner mig i. Vill sysselsätta tankarna med annat en stund. Vill njuta av något som inte har med den här processen att göra. Det är som om jag fått en overload av tankarna runt alkohol och min egen resa i mitt förhållande till alkoholen. En trötthet på denna upptagenhet. Hoppas det inte är ett av varningstecknena för att jag slappnar av....:) Har dock beslutat att skriva här varje dag som en vana att luta mig mot. Även om det ibland blir kortare noteringar. Kram tilll alla.

@torpet Känner igen mig. I början kändes det som jag hade två heltidsjobb. Mitt vanliga jobb och jobbet att bli nykter. Ett tips är att planera in bara-vara-tid helt utan tanke på prestation. I naturen tankar jag kraft tex, och kombon promenad i skog och vid hav gör mig alltid lugn inombords. Musik hjälpte mig mycket i början, det slog liksom an på djupet på något sätt. Och att andas, andas, andas. Meditation. Och höneblundar 😴 Då ger jag min hjärna en omstart, och sen orkar jag lite till.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Ja, det är bra råd. Det är just avsaknad av prestation som är nyckeln för mig tror jag. Är en högpresterande person och vet att jag också druckit på det för att stilla min prestations framfart tidigare. Musik är bra. Har inte börjat än med meditationen. Tar det lite längre fram. Annars riskerar det också att hamna i prestations facket för tillfället. Det händer att jag får "kontakt" med naturen och "varat" i korta stunder. Det är bra stunder. Men jag känner också att jag behöver träna/öva för att hålla de stunderna kvar längre. Idag är det grått, blåsigt och duggregnigt. Men jag ser och upplever det vackra i det. De ögonblicken känner jag starkt för. De är viktiga och i slutänden kanske vad allt det här levandet faktiskt handlar om. När vi skalar bort allt som har med prestation och strävande att göra. Kram!

Kom just på efter mitt svar till @Andrahalvlek: Jag tror också jag druckit på den euforiska känslan av att älska det där enkla och grundläggande. Jag har också druckit på när jag känner stark bottenlös kärlek till en människor i min närhet. Det är som om det vackra måste stillas. Det är som om jag inte klarar att härbärgera det där vackra. Ofta också när jag går i en stad och ser alla människor kan jag likson känna en stark kärlek till hela mänskligheten. På ett mer generellt plan. Jag vet att jag har känslorna på kopplade oavbrutet och att jag garanterat är en högkänslig person. Känslorna blir alltid så extremt intensiva. Både åt det positiva och det negativa på känslospektrumet. Det här är något jag garanterat druckit på. Så det är inte så att jag är avtuppad som person. Tvärtom. Jag har snarare druckit för att bli lite mer avtrubbad. Kram

@torpet Jag minns att alla känslor blev helt överväldigande i början av min nykterhet. Ilska var den känsla jag hade svårast att hantera, jösses vad ilsk jag var. Men också positiva känslor var helt blown away. Och jag hade garanterat druckit för att dämpa alla känslor tidigare.

Men, och det här är ett viktigt men, det lugnade ner sig efter några månader. Jag lärde mig att hantera min ilska (alltid försöka sova på saken och aldrig agera i affekt), och jag lärde mig njuta i nuet utan förbehåll. Jag har aldrig skrattat så gott som sen jag blev nykter - åt roliga tv-program till och med. Jag njuter verkligen av umgänget med andra i varenda por av min kropp, men det känns inte överväldigande på ett jobbigt sätt längre. Det känns bara bra.

Nu är inte alltid. Så som du känner nu kommer du inte att känna hela tiden. För varje nykter månad har jag landat mer och mer och grundat mig mer och mer. År 2 som nykter är, som alla säger, helt otroligt häftigt. Man har liksom gjort det mesta nykter tidigare, man kan släppa det. Alkoholen blir då på riktigt en ickefråga och jag kan ge plats åt andra tankar mycket mer.

Kram 🐘

Notering en torsdag. I dag blir det endast ett hej. Jämngrå dag både vädermässigt och humörmässigt. Jag måste dock säga att jag mår bra jämfört med när jag var aktiv med alkoholen. Det konstaterandet är ju inte illa i sig. Det är egentligen helt fantastiskt! Kram till alla.

Ja eller hur! Jag kände igen mig så mycket i det du skrev om att dricka på euforiska tillstånd. Precis som du skriver kan jag övermannas av så mycket känslor över små och stora människor. Som mysterier att ta in, själva levandet. Har inte tänkt på det på ett tag, så tack för påminnelsen. Kram.

Dagens notering. Kort. Har jobbat sedan tidig morgon. Nu helt slut. Ska bli skönt att vakna i morgon. Ren i blodet och med en kopp kaffe i fåtöljen. Allt fortsätter. Styrka till alla här. Kram.

Kort notering igen. Beror på mitt beslut att vila lite från ältandet med min nykterhet. Men som sagt, notera här ska jag göra varje dag. Nu läggdags efter en kväll med Netflix, som i ärlighetens namn också känns lite onödigt :) Inte lika onödigt som att dricka...men jag känner mig lite "lurad" nu efter att ha plöjt lite serier. Lite tom. Annars längtar jag till att vakna utvilad och ren i morgon. Det är det jag uppskattar mest just nu. Att vakna på morgonen. Med en hel dag framför mig och att känna varje por i min kropp och i min hjärna. Det är en fantastisk vinst med det här! Kram till alla.

Morgonnotering har halkat över i kvällsnotering🤗
Hurusom. Idag förnimmande jag de första pustarna av mer djuplodade vinster av nykterheten. En typ av grundat lugn. Inte en toppad glädje, men en grundad och välförankrad glädje. Den glädjen hade med själva livet att göra. Det var skönt att få den förnimmelsen. Det hjälpte mig. Så tack för den🙏
Kramar till alla!

Morgonnotering har halkat över i kvällsnotering🤗
Hurusom. Idag förnimmande jag de första pustarna av mer djuplodade vinster av nykterheten. En typ av grundat lugn. Inte en toppad glädje, men en grundad och välförankrad glädje. Den glädjen hade med själva livet att göra. Det var skönt att få den förnimmelsen. Det hjälpte mig. Så tack för den🙏
Kramar till alla!

Morgon notering en måndag i oktober. Svart natt ute trots att det är morgon. Sovit gott igen. Kilona börjar ge sig av från kroppen efter snart 5 veckor utan alkoholen. Bara en sån sak! Jag är full av tillförsikt och hoppas på en bra vecka. Nu är det väldigt snart dags för jobbresa utomlands. Detta smyger sig såklart in i det mentala systemet. Och med det en oro. Sitter ju fint och säkert här på landet med hösten utanför och nykterheten passar mer än väl in i den kontexten. Det är en annan kontext än städer och alla människor och tillställningar. Jag får se till att skriva/läsa här varje dag för att inte glömma mig eller trolla bort det jag så framgångsrikt erövrat. Jag önskar alla en fin dag.

@Andrahalvlek Ja, det är den planerade strategin. Liksom "glänsa" mig igenom det gentemot mig själv. Eller lite som: That m-fu-er won't get me! Med rak rygg. Måste dock ha strategier för det på ett mer konkret och jordnära plan. Ska klura ut vilka. Tack för råd!

Morgon kommentar denna tisdag i höstmörkret. Sover som en stock numer. Ändå trött när jag vaknar. Tänker på hur extremt trött min kropp måste varit när jag ständigt panik vakande under dryckesperioder. Sov aldrig sammanhängande. Detta trötta toppades ju dessutom med en saftig skopa ångest. Jag menar det är ju samma kropp (även om det inte känns så) och den måste ha varit i upplösningstillstånd pga hur jag behandlade den. Vilken enorm stress den måste ha befunnit sig i. Jag ser fram emot en dag där en hel del tråkigt måste fixas. Tradiga måsten som ingår i liv och vardag. Men till och med den utsikten är ok. Det finns ett grundmående som tillåter det. Hade jag varit i dryckesperiod hade jag panikat över alla måsten. Ha en fin dag alla och kramar!

@torpet Att ha en positiv inställning och vara glad och tacksam för alla framsteg och förbättringar man märker av, är viktigt tycker jag. Det mår man bra av. Det här blir riktigt bra ska du se!

@torpet Hej! Även jag sover som en stock o är trött i alla fall... Är det hösten kanske? Eller de tradiga "måsten" som ska utföras?
@Torn har ju en positiv inställning, vi får ta den till oss. Så blir det här en bra dag!!! Kram 🤗