Någon som känner igen sig? En känslomässigt ej tillgänglig mor som dricker. Jag har en syster men vi har ingen kontakt. Känner mig väldigt ensam i detta.
Min syster har blivit väldigt påverkad av vår mors "personlighet" och är nästan lika kall som hon. Systern har dessutom köpt moderns version av det hela. Därför söker jag nån eller några som förstår här.
För ett år sedan kände jag att jag var tvungen att helt bryta kontakten med min mor och en effekt av detta är att min älskade pappa vägrar tala med mig. Det gör mest ont. Jag trodde han skulle förstå eftersom han bor med henne. Förstå att hon är elak och manipulativ, fruktansvärda saker kommer från hennes mun så fort hon druckit.
Jag fattar att han är medberoende men det här är något annat verkar det som. Han har bett mig gå emellan och tala med mamma så många gånger om hennes drickande som bara eskalerar men när det kommer till kritan så... Ja då tar han avstånd från mig.
Om du undrar, nej jag var inte elak eller skrek, jag var ledsen och saklig. Förklarade vad hon gjort och varför jag inte kunde ha kontakt med henne om hon inte sökte hjälp.
Jag fattade äntligen att det alltid har varit upp till henne. Att det inte spelade någon roll vad jag gjorde. Kärlek löser inte alla problem.
Jag kände mig tillslut helt tom på kärlek. Hemsk känsla. Men hon lyckades ta död på min empati och min kärlek till henne.
Jag förstod att hon alltid skulle välja alkoholen före allt annat.
Jag kände mig som skit i början.
Hon vägrar ta något ansvar, hon försöker skrivaom historien för att hon ska komma i bättre dager.
Jag har sagt att jag är öppen för familjeterapi men har bara fått tystnad.
Nu mår jag bättre, jag gråter inte varje dag och försöker leva i nuet och njuta av min familj. Det gör bara så ont.
Har förlorat hela min ursprungsfamilj och förstår att hon talar om för alla att det är jag som är boven som inte låter henne träffa sitt barnbarn trots att alla möjligheter finns hos henne.
Tacksam för svar.

Jag tycker verkligen att du gjort allt rätt. Kanske har din mamma krävt av din pappa att han inte heller har kontakt med dig. Eller så är han bara så hjärntvättad av sitt medberoende. Jag förstår att det måste vara väldigt tungt. Men jag tänker också att den viktigaste familjen är den du lever i nu. För dina barn är ni ursprungsfamiljen. Och du är stark och klok som väljer att lägga din energi på dem istället!

Du har bara ansvar för din egen hälsa och för dina minderåriga barn. Det är den krassa verkligheten. Du har försökt ta upp problemet utan framgång, vad mer skulle du göra utan att gå under själv? Jag tycker du ska vara stolt över att du har orkat säga din sanning och dragit dina gränser. Visst får man betala ett pris för det men sinnesfriden man får av att inte vara i alkoholistens "terrorzon" är värd det, tycker jag åtminstone. Många kramar till dig
!

@Shine1000
Det är tråkigt att höra om din mamma. Jag förstår dig. Bpda mina föräldrar är alkolister sen jag var liten o det har gått tok överstyr för min mamma..jag är dessutom gravid i v28 nu meb lades in på sjukhus med akut förtidsbörd i v23 o legat inlagd i över 5vrckor. Min mamma har inte stöttat mig i det hela..så fort man uppdaterar henne om det jag går igenom med dessutom hennes 1a barnbarn så trackar hon mig med extrema artiklar om coronavaccinet av npn anledning. Jag har känt under många år att jag mpste nog bryta, hon är manipulativ, empatilös o ser bara hennea egna behov men inte kommit dit än. Jag börjar mer o mer likna henne med att va bitter, kall o trött men vill hitta tillbaka till glädjen o saknaden är enorm om att ha en frisk förälder.finner inga ord. Styrkekramar till dig min vän