Ja, vi är på samma spår @majsan_nu 🥰💪. Roligt att du uppskattar det jag skriver. Min favorit är fun light och bubbel från min sodastream. Gör den i en flaska som som jag kan ta ur när jag blir sugen. Kaffe med lite grädde i på morgonen är smaskens😀. Såg du att jag skrev i din tråd att jag uppskattar dina inlägg?

Ha en fin söndagskväll🌷💕

@vår2022 Tack för drickatips, har tyvärr ingen sodastreamer, kanske vore ett bra köp! Kaffe är absolut nödvändigt, med mjölk tar jag.
Ja, vi är på samma spår, a-fritt är det enda rätta för mig 👍
Ja, jag ser ditt inlägg i min tråd, missade att svara, trasslade in mig i räkning av dagar o ev.flytt till det Nya livet så jag missade att svara dig... Nu blev det ju svar här istället!
Hursomhelst Vi traskar vidare på den a-fria vägen - önskar oss båda kämpa på o lycka till 💪👍🥰
Till alla som känner att stärkande ord behövs!!!
Kram 🤗

@vår2022 Tack för tips, kanske en sån är bra för the-vatten också, kanske slösigt att sätta på spisen för det?
🤗 Kram

Dag 92. Nä så tråkigt! Plusgrader och snön smälter och droppar från taket. Antar att skidspåret också försvinner. Hann i alla fall åka lördag och söndag. Så bra träning för hela kroppen och också en skön och härlig upplevelse. Det blir fram med träningsmattan och annan form av träningspass. In i veckan igen med att söka jobb och annat runt omkring.

Ha en fin måndag🌷💕

@vår2022 Här är det oxå plusgrader, hunden var dyblöt efter morgonpromenaden. Suck!
Men men, det kändes som lite vår i luften + att fåglarna kvittrade och det kan man ju inte klaga över! 😍
Ha en fin måndag du med! 🤗

majken_r

@vår2022 hoppas dagen blir fin! Känner som @Rehacer, anar lite vår. Fast det kan vända snabbt😅

Dag 93. Sover ok men på något sätt ytligt. Mycket diskussioner i mina drömmar men minns dem inte riktigt. Mycket tankar som far runt i huvudet, ingen ångest och ingen direkt oro, men kanske en form av oro ändå. Förmodligen tillräckligt för att mina känslor ska signalera till min hjärna att det gäller att vara lite vaksam ifall något skulle inträffa.

Tankarna finns på min son. Upp till nionde klass var han med i gruppen men var mycket för sig själv efter skolan. Vissa har han kontakt med än idag. Hans tre år på gymnasiet, där han inte kände någon sedan tidigare, var hemska, han kom inte in i gruppen och han var för sig själv. Han ville inte vara med på det gemensamma studentfirandet med klassen eller åka på studentflaket. Något han sett fram emot många år tidigare. Han firades hemma istället. Han träffade en tjej som brände honom rejält. Hon var verkligen inte bra för honom och hon utnyttjade hans godhet och hans tillit till henne på ett fult sätt. Det tog sin tid att komma över henne och jag vet inte riktigt om han kom ut bra på andra sidan. Han vill inte prata så mycket om sina känslor. Där och då när det hände pratade vi flera nätter när han ringde och på långa promenader om allt. Han kom in på en utbildning i en annan del av Sverige och vi hjälpte honom flytta dit. Han var förväntansfull och även jag. Han började misstrivas ganska snart, svårt att komma in i gruppen, han har social ångest. Flyttlasset gick tillbaka hem igen och han fick en studentlägenhet. Mina tankar är på hur det ska gå för sonen, att han inte kan bo kvar i studentlägenheten när studierna tar slut och måste flytta hem igen. Han tycker det är jobbigt att behöva flytta hem igen, som en liten unge. Han är rätt inåtvända och inte utpräglat social, är mest för sig själv. Håller på med en intensivutbildning i dataprogrammering, tycker att det är svårt att ta in allt på så kort tid. Tycker också det är tråkigt att han måste flytta hem då han trivs att bo själv och inte har något val. På ett sätt tänker jag att det kan vara bra att han flyttar hem, dels att han slipper den ekonomiska pressen hela tiden och att vi kan stötta honom i sitt jobbsökande och kanske hjälpa honom att få lite bättre självförtroende och tro på sig själv.

Han är musikaliskt begåvad och gör egen musik/text och har spelat in detta med ett band han startade. Något hände efter ett första uppträdandet, han lade ner bandet och gör allt själv nu. Förmodligen social ångest. Har pratat och uppmanat honom att söka hjälp och sagt att det finns god hjälp mot detta. Men han vill inte ta hjälp. Jag kan inte leva hans liv, han måste vilja ta hjälp själv. Ungefär som att man måste vilja sluta dricka själv för att det ska fungera. Tack gode gud så dricker inte han alkohol, han har aldrig tyckt om det.

Det kan säkert komma något gott ur det att han flyttar hem tillfälligt. Han mognar och kanske kan jag även stödja honom till att ta hjälp när vi kommer att vara närmare varandra dagligen. Han har ändå sökt upp mig när det det varit för tungt och det har lättat för honom när vi pratat en stund. Det kan ta sin tid innan han kommer igång att prata, när han vill prata, men jag kan vänta.

Gjorde mindfulness övning innan jag skulle sova, det var bra. Tankarna ville komma igen när jag skulle sova men då började jag räkna nedåt från 100-0, som jag såg att @Andrahalvlek utövat om som funkade bra, gick bra, började tänka igen och räknade ned igen. Måste sedan ha somnat.

Ja, det är bra att formulera och skriva ned sina tankar här, att sortera på något sätt och göra känslorna mindre hotfulla. Ha en fin tisdag🌷💕

@vår2022 hej. Känner varmt med dig i detta med sonen som du beskriver. Det är ju det värsta som finns, när barnen inte har det riktigt bra. Hoppas han hittar sin väg! Oftast går det ju, förr eller senare. Säkert bra att ha honom hemma ett tag. Det är på många sätt en besvärlig värld för unga att komma in i. Oroar mig redan lite för barnbarnen som snart är tonåringar. Kram!

@vår2022 Det är verkligen smärtsamt när barnen har det kämpigt 😢 Man önskar att man kunde bära dem genom smärtan, men det går ju tyvärr inte. De måste ta sig igenom skiten själva. Men det hjälper dig att skriva om det. När vi skriver tvingas vi sätta ord på vad vi tänker och känner och då förflyttas vårt fokus från amygdala, som är hjärnans dramaqueen ”kris och panik”, till frontalloben där logik och sunt förnuft bor.

Skönt att du hade nytta av min ”räkneövning”. Den fungerar på samma sätt, när man räknar baklänges aktiveras frontalloben samtidigt som de djupa andetagen signalerar till hjärnan att man har koll på läget.

Kram 🐘

@vår2022
Stor kram till dig! 🤗
Dessa underbara, härliga, å ibland jobbiga ungar som vi älskar och värnar om så mycket! Man hade ju lätt gått genom eld för dom! Förstår att du vill hjälpa och skydda din son, mammahjärtat bultar hårt för sina egna. Men precis som du och jag fick stångas med våra problem och hjärtesorger när vi var unga så måste de oxå igenom det. Vi får finnas redo vid sidan om när de vill ha hjälp eller vill prata. Det är fint att höra att din son vänder sig till dig när han behöver prata, se det som ett stort erkännande att Du är viktig i hans liv! ❤️
Att flytta hem till mamma & pappa igen förstår jag att han tycker är jobbigt. Det blir ju lite att ta ett steg tillbaka. Men det löser sig, det gör det alltid!
🤗

@Geggan @Andrahalvlek @Rehacer Tack så jättemycket för era svar, det betyder mycket och värmde gott i hjärtat. Jag blev rörd och tårögd💕. Uttrycket att man mår aldrig bättre än det barn som mår sämst stämmer verkligen. Precis som ni säger så ordnar det sig på något sätt förr eller senare, det gör det alltid och dom måste ta sig igenom skiten själva, precis som vi gjort. Det är det de växer av och lär sig att hantera livet. Även vi måste lära oss att hantera rollen som mamma och låta barnen få hantera svårigheter och inte försöka bana vägen för dem för mycket.

Precis som du säger @Andrahalvlek påverkar vi hjärnan med att sätta ord på känslor och att det funkar likadant med att räkna baklänges. Jag ska ikväll tänka på att ta djupa andetag också, det missade jag, så hjärnan verkligen förstår😊

Jag märker en stor skillnad på hur jag hanterar detta som nykter, istället för att dricka och domna bort. Nu får jag inte ångest som ibland gränsade till panikångest ej heller samma oro. Jag fastnar inte och har större tillit och uthållighet till att han ska komma vidare i livet och hitta sin helt egna väg. Vet att han ibland sagt att han inte talat om en grej för att han inte vill oroa mig, nu ska han få upptäcka en mamma som är mer chill, eller hur @Andrahalvlek?😊

Tack för pepp, det var guld värt! Nu mår jag bättre och ler till och med😁

majken_r

@vår2022 Läste ditt inlägg om din son, och de fina kloka kommentarer du fått. Inget mer att tillägga, mer än igenkänning. Och så skönt att inte vara fast i alkoholångest.. du gör ett så magiskt fint arbete med dig, som du så tacksamt för mig delar. Kram💕

@vår2022 vilket berörande inlägg om din son! Dessa barn, de ger oss så mycket i livet men även en rejäl skopa oro 😅 Det glädjer mig att höra om den fina kontakt ni verkar ha, att han vänder sig till dig. Tänk vad den kontakten kan utvecklas nu med det nya nyktra livet! Mina barn är yngre, i tioårsåldern. Upplever en fördjupad kontakt med den äldste den senaste tiden ❤️

@Friluftstok Ja, det stämmer med små barn, små bekymmer, stora barn, stora bekymmer. Eller att bekymren få en annan dignitet i alla fall på typ en högre psykisk nivå. Har haft barnen varannan vecka tills de blev större och tills den större flyttade till studentrum och pojken bodde mer hos sin pappa där trumsetet fanns. Drack mindre när de var hos mig och allt mer när de inte var här. Senaste åren har det mest hälsat på då de bott själva och då har det inte funnits några barn att ta hänsyn till vad gäller drickandet på vardagar. Men det är skönt att vara helt nykter och som du säger kommer kontakten att utvecklas med det. Mysigt när kontakten fördjupas❤️

@vår2022 Ja dessa barn,, man ställer ju upp för dom i alla lägen.
Nu är mina barn 24 och 28 år,, den yngre bor 10 mil bort, men den äldre bor 90 mil bort i grannlandet.
Har åkt 200 mil t & r för att hjälpa den äldre att laga bilen över en helg. Och för att inte tala om när det ska bytas lägenhet som dom verkar tycka är rolig sysselsättning.
Men vad gör man inte...
Ha en fin dag😊

@Tikka När min dotter skulle köra upp för att få körkort, fanns inga tider i vår närhet, hon skulle iväg fyra månader utomlands och ville köra upp innan hon skulle iväg. En tid fanns 6 timmar bort i en annan stad. Jag tog ledigt från jobbet och körde henne dit 6 timmar, hon klarade inte uppkörningen😩 och körde hem 6 timmar. Hur var så besviken och ledsen, jag tröstade. Hon hittade ny tid nästa dag 2 timmar hemifrån, körde henne dit och nu klarade hon uppkörningen, jag grät av lycka, mer än hon😂. Ja, vad gör man inte för sina ungar❤️

Dag 94. Sov riktigt bra inatt. När jag vaknade kl 6 kände jag mig så utvilad och glad. Jag drömde så skönt och omfamnade något stort, min tillvaro tror jag det var. Minns inte drömmen men känslan fanns kvar inom mig. Tror mina mindfulness sessioner påverkar mig mycket, jag är så öppen för det. Igår gjorde jag en övning ledd av Natthiko på 25 minuter. Tog in allt han förmedlade och att vi är en del av något större. Att kunna andas in kraft och andas ut oro. Att kunna känna trygghet hos sig själv och att det är en trygg plats man alltid bär med sig.

Har hållit på med mindfulness tidigare men har inte kunnat ta in riktigt och hade inte heller haft ro i kroppen till att göra övningar. Nu blir jag totalt av slappnad och tycker det är jätteskönt. Ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig, det tar tid och man måste öva mycket på medveten närvaro.

Ha en fin onsdag och kämpa på alla därute🌷💕