Godmorgon!

Här blir ett litet rörigt inlägg. Tankar som har kommit utifrån läst hos Se klart, Torn, Rehacer och Friluftstok.

I närheten där jag bor finns ett Grönrehab. Även om jag inte precis kan kalla mig odlare så tror jag på den helande påverkan av att odla. Idag ska jag åka till handelsträdgården i min stad köpa lite snittblommor för att göra mig mina egna buketter. Brukar unna mig det varje helg. Ska även köpa lite jord för att plantera mina skott ifrån Elefantöra och Ampellija.

Till något annat….Tänker att det där med att bli nykter kan te sig så olika ut. Läser hos Torn som knappt har tankar på alkohol och livet leker vilket låter så gott! Så tänker jag på en väns syster som har ätit antabus i sju år. Vågar inte släppa antabusen för att börja dricka igen. Det sistnämnda känns så läskigt. När den dagen kommer då jag varit nykter en längre tid kommer jag troligtvis fortfarande vara en grubblande person med tanke på min personlighet men förhoppningsvis inte lika mycket som idag. Mycket beror på hur mina barn mår, hur det är på min arbetsplats eftersom jag är så högsensitiv och känner av minsta stämningsläge.

Och till ytterligare något annat…jag läser att flera här på forumet är separerade, omgifta och några lever med samma make/maka sedan länge. Jag själv har levt med min man i 35 år. Det har ju inte varit en dans på rosor hela tiden….för det mesta är det ju vardag men då och då lite skimmer. Jag blev väldigt rädd när han blev sjuk i cancer innan jag visste hur prognosen såg ut. Skulle jag förlora honom, och om jag gjorde det hur skulle livet bli då? Idag är jag tacksam över att vi lever tillsammans🙏🏻 Vad vill jag säga med detta? Jo, jag tycker att ni är så modiga som vågar dejta, vågar ta kontakt m nya personer på Tinder. Jag bara säger det…jag följer er och Lycka till!!

Till sist så måste jag igen nämna kuratorn på Rådgivningscentrum. Jag har ju berättat att hon snusar. När hon börjar greja i munnen undrade jag först vad hon gjorde men jag fattade ju hon plockar ut snus. Lägger även i snus som tur är det portion😅 Jag verkligen avskyr snus…tycker att det är så läskigt. Båda mina barn snusar. Men det som jag tycker är lite lustigt/knepigt är att hon möter människor med beroenden i sitt arbete. Och, för några av dem hon möter kan ju snuset vara en trigger. Jag är tacksam över att snus inte är en trigger för mig😅

Ha en fin torsdag🥰🐞

Jag tänker att även kuratorer har rätt till sina laster, men det känns lite mindre professionellt att hålla på att byta prilla under ett möte med en klient.
Håller med om att ni är modiga som datear.
Nykterheten ser olika ut tror jag och kanske har anledningen till att man slutar stor betydelse för fortsatt nykterhet. Jag såg på Unga alkoholister på SVTplay. En ung tjej med allvarliga leverskador som inte riktigt såg ett totalstopp av alkohol som ett alternativ. Det är verkligen otäckt, dels hur normaliserat drickandet är, dels hur beroendet funkar. Hela programmet var intressant och det gör mig lite ledsen. Det finns många ungdomar med problem och jag kan inte tänka annat än att mycket beror på vårt normaliserade drickande.
De visade förövrigt också en kille som hade blivit nykter och börjat med odlingar. Fokus på något verkligt! Kanske ska jag också starta i helgen.
Tillbaka till dig VaraFrisk… tänker att du, liksom jag, drar iväg i tankar. Och jag vet att jag är högkänslig. Jag jobbar mycket på det. Kommer människor (med problem) som jag måste förhålla mig till för nära, så blir det lite jobbigt ibland. Men det är lättare att sortera nykter. Det är lättare att ta sig tillbaka till verkligheten nykter. Fokusera på kroppen när tankarna drar iväg, tvinga dig att stanna här och nu. Skitsvårt, men det blir bättre och bättre med träning och envishet. Varje dag är ny med nya friska tag.
Önskar dig en toppenhelg!

@Sisyfos Absolut att kutatorer får ha sina laster, men eftersom det gäller nikotin kanske man kan använda det när man inte möter klienter. Minns en personal på mina barns fritids som hade inne värsta prillan…han var toppen men det kändes liksom lite fel. Det är väl det som är det luriga med snuset…man kan alltid ha en prilla inlagd utan man stör någon.

Hur som helst till ngt annat..läste ett inlägg av Futurista som skrev ngt i stil med när man läser om andras lyckande och inte lyckas så bra själv så är det lätt att tystna här på forumet. Å jag tänker inte att Futurista menar att någon ska sluta skriva pga att man lyckas…absolut inte! Jag själv har ju inte lyckats så bra med nykterheten men skrivit ändå fast nu är det nog första gången som jag känner att….nej jag skriver inte…vad har jag att komma med🙄 Dagar som är bättre dagar då känns det verkligen toppen att läsa om andras framsteg men dagar som är mindre bra..ja, då ville man sticka huvudet i sanden.

Det känns som om alkoholen har tagit ett övergrepp på mig och det är minst sagt läskigt😩 Det känns som om jag håller på att tappa tilliten till mig själv. Jag vill inte att detta ska ske…och jag vet…det är endast jag som kan förändra det…Beroende är rent ut sagt skit!!

Positiva saker är att vi har varit ute på en liten miniutflykt min man, vår dotter och jag. Ätit god gulaschsoppa. Planterat några blomskott. Anmält mig till en gospelkurs på fyra gånger för att därefter sjunga på en gudstjänst.

Kram🐞🥰

Har jag skrivit det? 🙄🤪 ja, men kanske. Nåt i den stilen iaf. Jag blir nog lite tyst emellanåt, det går väl inte så bra för mig att sluta med A, inte ens sluta ensamdrickandet och hålla det till sociala sammanhang. Dock händer det i runda slängar 1 gång/vecka och däremellan mår jag rätt bra. Livet rullar ju på däremellan med jobb, barn och mycket träning. Träningen tar upp stora delar av min fritid och hade jag inte haft träningen hade ration nog mer varit 6 dagar med vin och en utan. Vad kan det vara som du skulle vilja fylla fritiden med som rimmar illa tillsammans med A?

Idag är jag nykter! Hade ett megasug från kl16 och fram tills jag lagat och ätit middag plus en chokladmuffins. Nu lugnt på sugfronten. Gäller och inse att sugen kommer - men går över! Hur mår du idag? ❤️

@Futurista Jag kan ju ha tagit fel men läste i någons tråd att någon skrev ngt i stil med just det här att när man läser att det går så bra för andra att det är lätt att sluta skriva själv när man inte lyckas så bra. Och jag är lite på väg ditåt…jag har ju alltid hävdat att man kan skriva ändå men ngt vis blir det svårt. Jag har känslan inom mig varför det blir svårt men har lite svårt att få ner den i ord.

Det finns flera saker som jag vill fylla min fritid med som rimmar illa m A som tex träna, sticka, läsa, pussla..Tyvärr så vinner ofta A. Tycker om att träna men mitt motstånd där är min övervikt som är ett desto viktigare skäl att träna. Jag har liksom verktygen och jag måste bara GÖRA.

Minns att jag läste i ngn tråd för länge sedan där man tyckte att Systemet borde stängas pga giftet som säljs. Och jag tänker att de flesta människor kan hantera alkoholen även om vi är en grupp som inte kan det. Fast…för mig hade det varit till en stor hjälp för när systemet är stängt då känns det som om hjärnan går ner i något mer lugnare tillstånd….acceptans. Skulle vara så skönt om den känslan kunde infinna sig på vardagar.

Ha en fin dag🥰

Känner mig väldigt ångestfull och har gjort så ett tag. Lite svårt att hitta glädje.
Har köpt och börjat läsa ”Depphjärnan” av Anders Hansen. Nästa kapitel heter ” Ångest och panik” ska bli intressant att läsa vad han skriver om detta.

Kram

Godmorgon!

En ny dag, en hel vecka framför mig…egentligen bara möjligheter. Läser om ångest och stress Anders Hansens bok ” Depphjärnan”. Tycker att han skriver på en nivå som är lättillgänglig och lättförståelig. Hjärnan är ju helt fantastisk!

Tycker att kriget i Ukraina är obeskrivligt läskigt😱 och obeskrivligt sorgligt😥 Det var som om pandemin försvann (även om den finns kvar) i skuggan av detta krig. Nu på morgonen har jag bett för människorna i Ukraina, bett för fred och till något helt annat….bett för stt jag ska klara att hålla alkoholen stången🙏🏻

Ha en fin måndag💕

majken_r

@Varafrisk Tycker också om Depphjärnan, intressant och hoppfullt om hur vi fungerar. Ha en fin måndag 🌱

Hej @varafrisk,
Det ÄR svårt att känna glädje när man är inne i ett beroende som bryter ner lust, energi och kraft.
Det ÄR sorgligt nog också en riskfaktor för ångest och depphjärna.
Alkoholen bromsar allt. Utveckling, växande. Vi stannar av. Bromsar in. Inget bytt blir av och inga nya tankar tänka till slut. Det är- även om man inte når den traditionella botten- en daglig grundstötning att leva sitt liv så.
Jag vet att du inte alltid tar in det som du inte känner ger just dig något. Men kruxet med missbruket är ju att göra det. Ta in. Se sanningen i vitögat.
Alkoholen tar sanningen ifrån oss. För att leva livet med alla dess ljuvliga, bråkiga nyanser. Måste vi ta itu med jobbiga saker. Livet kräver att vi betalar räkningar, uppför oss anständigt med våra nära eller mot människor överlag.
Livet kräver också närvaro- för att det ska bli bra. Det blir inte bra hur många böcker vi än löser.
Blir du inte otålig att få leva ditt liv? Att det ska börja- igen? Jag är helt säker på att du vill vara stolt, och levande. Byta jobb om du vill, eller flytta. Gå på danskurs och gå ner i vikt. Alla de sakerna börjar med att vara nykter, och det blir så oerhört tydligt när hjärnan blir återställd. Det tar lite tid. Det finns inget läskigare i det nyktra livet än vardagen med vin, öl och skam.
Flytta in det beslutet i dig själv. Kram.

@Se klart Tack för ett väldigt klokt och fint inlägg:) Jag tar till mig vad du skriver och jag köper det rakt av. För det är där jag är...livet går inte leva så som jag vill leva det....eftersom jag lever mitt liv nu med alkohol. Jag förstår ju innerst inne att alkoholen är med och påverkar mig i varje känsla jag har, varje beslut jag tar. Även om jag känner vad jag känner så vet jag ändå inte om det är hela sanningen...och jag vill att det jag känner ska vara sant. Så mycket jag har sagt nej till på grund av alkoholen, och inte alltid medvetna val. Många frågar mig....vad behöver du för att bli nykter....och det är väl som du skriver Se klart...jag behöver flytta in beslutet i mig själv. Det är ju först när man är nykter, får nyktra dagar som man kan använda sig av de verktyg som finns..läsa, meditera, träna mm. Jag vill leva mitt liv...även om jag inte vet hur mitt liv ser ut...så vill jag definitivt inte att det ska se ut som det gör idag. Jag har läst ibland i trådar kanske i din tråd Se klart...att bli nykter är inget för svagisar...eller hur det nu var uttryckt. Och faktum är att jag är långt ifrån en svagis...så mycket svårt jag har gått igenom och inte fallit som en fura....så även om min tilltro till mig själv nu inte är på topp...så finns det ju ändå en styrka inom mig som borde kunna vara med i nykterhetsarbetet.

Kram:)

Eftersom jag hängt här länge på forumet ser jag att fler och fler vänner känner sig redo att gå vidare utanför forumet eller att man inte känner att behovet av att skriva är lika stort…så jag får verkligen ta itu med min nykterhet om inte ännu fler ska försvinna. Även om det kommer fantastiska nya människor så saknar jag dem som var med från början.

Varm innerlig kram till er alla❤️❤️

@Varafrisk
Gokväll, jag läser allt du skriver men är en av dom som kommenterar sällan, tyvärr.
Jag tror du ska lyssna till den där inre rösten att du inte är en svagis utan att du har en inneboende styrka! Jag trodde inte om mig själv att jag skulle kunna vara utan alkohol så många dagar. Jag har försökt sluta såå många gånger men ofta fallit fort, ibland bara timmar efter jag bestämt mig. Den här gången var jag mer beslutsam från start & mycket av min framgång handlar om att jag hittat styrkan. Den jag inte visste jag hade…
Du vet att du är stark så använd dig av den.
Jag tror på dig! 💕
Stor kram

Tack snälla för ditt inlägg @Rehacer 🥰

Inatt har jag sovit SÅ dåligt…vaknat flera gånger svårt att somna om..drömt och rört ihop jättemycket. Men en sekvens från drömmen var att vi hade en diskussion på jobbet minn inte riktigt vad..hur som helst så min psykologkollega som tidigare har jobbat på en beroendemottagning var med i diskussionen….jag minns bara stt jag sa…att om det inte hade varit så stigmatiserande med att ha ett alkoholberoende hade nog många sökt hjälp och de som söker hjälp hade gjort det mycket tidigare.

Så ..det som jag tycker är sorgligt är att man benämner alkoholismen för att vara en sjukdom men nog borde man kunna prata mer öppet om den?? Skulle det inte vara viktigt??

Ha en fin dag🌻🌻

När jag började skriva på forumet fanns inte ”Vara alkoholfri och Vara måttlig”. I “ Det vidare livet” var det ganska stiltje fast i “ Förändra sitt drickande” var det mer fart och där var där jag skrev. Just nu vet jag inte var hamnar, var jag hör hemma?? Just nu känns det bättre att gå vidare…fast vet inte riktigt var..🙏🏻❤️

Hej @varafrisk
Förstår- det är verkligen viktigt att hitta sin plats- och så småningom gå vidare. Det är ju liksom det vi ska göra. Vidare i livet.
Jag tänkte på det du skrev om att beroende är väldigt stigmatiserat. Tänker att vi alla kan bidra till att förändra. Att vara lite vardags-modiga och dela med oss av våra erfarenheter, med andra.
Jag tror ju att du vore väldigt hjälpt av en mer fokuserad behandling. Att det går via arbetsgivaren- må så vara. Det är inte hela världen.
Hela världen är att inte bli nykter trots att viljan är stor. Att få ihop det- som Mischa Billing säger i Mästerkocken. Hur går dina funderingar kring nästa steg? Kram.

Hej igen (skrev ju nyss hos dig)@Se klart :)

Jag tänker att anledningen att jag inte hittar min plats är ju för att jag fortfarande dricker. Ok, det finns de som tänker att de vill inte bli helvita utan försöka dricka kontrollerat så för dem kan det ju vara så att man fortfarande dricker. En del skriver under en kort period för att vara ifrån lite grann då man oftast har druckit igen men därefter återvänder till forumet igen. En del slutar skriva helt och hållet antingen för att man fortsätter att dricka eller har kommit så långt i nykterheten att man inte känner längre att man behöver skriva. Och, en del är nyktra och skriver.
Som jag skrev i tidigare inlägg så fanns inte "vara alkoholfri" och "vara måttlig" när jag började skriva här. Jag visste att jag drack för mycket och att jag aldrig skulle kunna dricka måttligt därför passade rubriken " Förändra sitt drickande" bäst in på mig.

Jag tänker också att vara vardags-modig är viktigt. Tänker att det kommer att vara lättare för mig när jag har haft en längre nykter period när det är pågående är det så mycket svårare...i alla fall för mig. Min vardags-modighet har sträckt sig till att jag berättat för tre vänner. En av vännerna har försvunnit bort ur mitt liv..hon skrev att det inte var för evigt men jag tänker att det blir nog så. Anledningen var att jag skrev avundsjuka sms under påverkan av alkohol. Jag berättade för henne hur det var. Jag brukar även berätta för alla personer som jag träffar i deras professionella roll läkaren, tandläkaren, tandhygienisten, viktväktar-couchen, massören och övrig personal inom vården. Jag kan dock inte berätta för mina kollegor...det går inte...det känns som ett sådant svek....och det känns även som om jag inte skulle kunna jobba kvar på min arbetsplats. Jag tänker inte heller i nuläget berätta om mitt missbruk för min chef för hon har berättat om att en personal på en annan verksamhet har ett missbruk. Den personalens chef har berättat för min chef som i sin tur berättade för en kollega till mig som berättade för mig...och jag tänker hur många fler är det som vet??

Grejen är att jag vet att jag fixar inte detta på egen hand...jag mår sämre och sämre. Ångesten när jag vaknade i morse kändes som om jag skulle kväva mig. Fast jag klev upp tog på mig underställ och träningskläder..och gick ut med min hund i 50 minuter. Så dålig kondition! Avsaknaden av att inte känna glädje kopplar jag ganska starkt till mitt beroende/missbruk. Jag har en telefontid med läkare om ca 1,5 vecka då jag även har tid hos kurator på rådgivningscentrum ev det sista samtalet. Om jag vill fortsätta med samtal måste det gå via arbetsgivare el soc.sekreterare. Jag frågade kuratorn när vi träffades senast att den utredning som soc.sekreterare gör om det innebär att hen måste prata med massa olika människor, och kurator sa att det är inte så samt att soc.sekreterare har sträng sekretess. Så mina funderingar är att ta stöd av en socialsekreterare för att få fortsatt stöd hos kurator. Jag vill även fråga om jag skulle kunna åka och blåsa utan att jag tar antabus. Vill även höra med min läkare vilket stöd hen kan ge mig tex hur ofta kan man ta prover. Ja...jag känner mig väldigt orolig...över min hälsa....och jag längtar till frihet!!!

Jag tänker att jag behöver inte sluta mina inlägg positivt....utan sanningen är att det är riktigt jäkla jobbigt nu...och det känns verkligen som....kanske både ni....och jag tänker ....vad fasen håller du på med Varafrisk?!?!

Men...jag behöver ändå glädjeämnen i vardagen...så idag köpte jag såjord...heter det så??...och jag hade ju kvar alla dessa frökrukor från förra året....och jag gör det i väldigt liten skala...sår vårlök, sockerärtor och ringblomma. Fick två tomatplantor av chefen. Dessa fröer och plantor ska jag vårda. Och böcker...har köpt några riktigt fina böcker...om mat, hälsa.

Kram till er alla!!

@Varafrisk jag har läst en del av dina inlägg. Du berättar om din ångest och lidande rakt av men ändå så målande. Jag tänker att du liksom oss alla andra inte ska behöva välja din plats i forumet utan bara vara här och fortsätta skriva av dig när det passar dig. Vi har samma värde här oavsett var vi är i vår så kallade alkoholprocess. Bra om du kan få stöd av en bra socialsekreterare. De har som sagt tystnadsplikt och enbart med din medverkan och samtycke går de vidare för att du ska få möjlighet till professionell hjälp. Trots att du mådde pyton i morse klev du upp och promenerade 50 minuter med vovven. (Jag saknar min egen bortgångna Finska Lapphund något enormt) Därefter har du sysselsatt dig med frösådd. Det är riktigt strongt gjort även om det var tungt. Kämpa på och ge inte upp tanken på att en dag så vänder det. Kram på dig!

Så sant att inläggen inte behöver sluta positivt. Det är ju bra att försöka hitta vägen ut- men kanske allra viktigast är att se livet som det är.
Sanningen kommer att göra oss fria kommer väl från bibeln, som jag inte är direkt hemma i. Men det citatet instämmer jag i fullt ut. Hur bedrövlig sanningen än kan vara- så ger den oss förutsättningar att göra om och göra mer rätt.
Kram.

@Annja @Se klart Är så tacksam för att ni tittar in hos mig och skriver några rader, det värmer💕

Har sovit ruskigt dåligt. Så stark ångest…nästan så att jag inte kan andas…fast det kan jag. Vaknar. Ligger och tänker. Rädd. Var alkoholen som jag drack igår värd detta? Detta pris som jag betalar dagen efter för att kunna dricka under ett par timmar?? Och än så länge vet jag ju inte hur högt priset kan bli för även när jag når nykterheten kan jag drabbas av sjukdom flera år efter att jag har slutat. Just nu känns det som jag inte riktigt vågar tro på att jag kan bli nykter för det känns som om jag tappat tilliten till mig själv att jag kan styra över alkoholen. Fast jag måste tro att jag kan för kan andra så ska väl jag kunna!!

Orden som @Se klart brukar säga blir ännu mer verkliga för mig som ”ta en dag i taget”..för det är precis det enda jag kan göra just nu och att lägga fokus på vad jag kan påverka. Tänker även på @Friluftstoks ord ”den kvinna som jag vill vara”.

Och den kvinna som jag vill vara är nykter, litar på sin kropp, är stolt över sin kropp och hälsa…njuter av musik, natur, av barnen och mannen. Och är inte så himla arg hela tiden utan mer nöjd.

Då börjar jag väl räkna igen….dag 1.

Kram☀️