av Varafrisk

Varafrisk
tors, 2022-03-24 - 06:59

Vill dela med mig även av dagens text ur samma bok som igår men sedan får jag väl sluta…På Rådgivningscentrum har den också denna bok.

”När vi försöker framstå som fullständigt hela och lyckade människor ljuger vi för oss själva och gör vi oss lätt till gisslan för andras förväntningar. Då tvingas vi dölja att vi är brustna, bär på smärta och ofta är alltför medvetna om vår egen begränsning. Men om vi släpper taget om den livslögnen hjälper vi andra att göra detsamma.”

Kram☀️

Varafrisk
mån, 2022-03-28 - 18:15

Har inte skrivit för SKAMMEN är så stark! Skriver så himla käckt om att jag idag SKA vara nykter och fina emojis på det✅ men är inte nykter. Jag skäms…för mina barns skull….för kuratorns skull…och för er mina forumvänner😔för hur ska man kunna lita på mig när jag säger att jag vill bli nykter??? Hur sjutton ska man kunna tro på mig??

I lördags planterade jag penséer, påsklilja, murgröna och prydnadsgräs i krukor. Planterade om tomatplantor som jag fått från chefen planterade även om sockerärtor. Igår ….å det var länge sedan cyklade jag 9 km och boxades i 5 min….och jag kände mig så himla nöjd💪🏻! Det är ju så jag vill leva…göra saker som jag mår bra av🙏🏻

Jag har läst Sinnesrobönen, bett en egen bön och läst dagens text från min bok samt mediterat fem minuter…. och jag mår så bra av det❤️

Inte dricka….men motionera….samt lite själslig påfyllning…. kan vara en räddning för mig….men jag känner mig rädd…tappar tron igen😔

Vinägermamman
mån, 2022-03-28 - 19:34

@Varafrisk Tycker inte att du ska känna skam. Man kan bli besviken över att man inte klarat det man tänkt. Eller ledsen. Eller arg. Du vill ju! Kan du stoppa bort skammen och fundera på vad det vad som hände att det inte gick som du tänkt? Vad hade du kunnat göra annorlunda och fundera på om du skulle kunna göra så nästa gång den situationen uppstår. Ta med dig godbitarna från helgen med plantering, cykling 🚴‍♀️ och boxning 🥊
Och lägg det andra bakom dig. Nu är det en ny vecka med nya tag. Nu kör vi! 💪
Stor kram från mig ❤️

majken_r
mån, 2022-03-28 - 21:36

@Varafrisk skam är så tung känsla..hoppas du kan släppa den, att den släpper taget om dig. Så du orkar mer av allt det goda du ger dig. Plantera, så kul. Meditera o boxas, skön kombo! Kramar🌱

Se klart
tis, 2022-03-29 - 00:36

Fy farao vad jag håller med @tofupåbesök här- alltså så bra tänkt och skrivet om skam-sköljningar som vi faktiskt kan försöka undvika på en enda plats- och det är på forumet 🥰
Man brukar ju säga att skam berättar något för oss och ofta är det ju bra- om man tex skrikit på ett barn är det ju funktionellt att skämmas för det gör att man inte upprepar samma beteende (i bästa fall)
Här är skammen lite som en extra varm och stickig tröja som jag tycker du ska försöka lirka av dig. Det är inte så enkelt.
Men jag tänker också på en annan sak och det är att du har väldigt bråttom till ”andra sidan” där du gör rätt. Men lika lite som du ska skämmas här, lika lite behöver du faktiskt vara duktig, för oss.
Skriv när suget sliter och drar. Ta hjälp av oss då, försök. Kram 🥰

Varafrisk
tis, 2022-03-29 - 19:39

@Vinägermamman Ärligt talat det hände inget speciellt…utan jag tänker att jag har utvecklat ett starkt beroende🥺 Och att jag låter dessa alkoholmarinerade tankar styra är så läskigt! Å det är ju bara jag som kan göra ngt åt det…

@majken_r ..Ja…denna skam😰

@Tofu på besök Så himla tänkvärt och klokt 🙏🏻

@Se klart Precis så är det!🥰 Jag ska snabbt över till den ”rätta sidan” vilket beror att jag ska visa/vill visa att jag har förstått att det här är den rätta vägen…att bara för att jag fortsätter att dricka alkohol beror inte detcpå att jag inte förstår😳 Å när jag är på ”rätta” sidan blir det mer ”liv” i min tråd…vilket….tja…jag kan väl inte säga att jag har slutat med alkohol pga det utan…det…åh…jo men det är ju så…det blir bekräftelse. Men jag behöver/vill skriva hur jobbigt det är i stunden även om jag inte lyckas😔

På fredag har jag tid h kuratorn…jag har tänkt ett antal gånger idag att jag ska omboka tiden pga skammen….men näe….jag måste snart ha skämts färdigt!

Kram🥰

Se klart
ons, 2022-03-30 - 00:02

Jag (och vi!) vet att du förstår. Det är sällan det kognitivt som är problemet 😍 Ibland kan ju åtgärder och göra rätt tjäna som ett sortsi ”istället för”, men det hjälper en ju inte att sluta dricka. Inget hjälper en med att sluta dricka förutom att sluta dricka. Inte köpa, inte hälla upp. Inte nästa dag köpa en eländig ranson- igen. Besvikelse- igen. Hela det där mönstret. Mot det hjälper bara att sitta helt still och INTE åka till systemet när man vill åka till systemet. Samla ihop sig istället för att sprida ut alla tankar och distrahera sig och sen har man åkt till systemet. Skriv här istället. Eller ut och gå. Var kvar när det är jobbigt istället för att försvinna. Det är den riktigt stora utmaningen tror jag. Kram.

Sisyfos
ons, 2022-03-30 - 08:17

Jag tänker att det inte är mycket mer aktivitet i din tråd när det går bra. Helt enkelt för att det är svårt att veta om det går bra eller dåligt, eftersom du inte är så tydlig med det.
Ett sätt att försöka få mer koll på sig själv, är ju att borra ner sig och skriva hur tankarna går. Typ ”just nu är jag jättesugen på vin” eller att gå igenom steg för steg i efterhand. Nu skriver du: ”Ärligt talat det hände inget speciellt…” … det du kan göra är att faktiskt gå igenom hur tankarna går. Typ jag vet att det inte är bra att dricka, jag vet att jag inte vill dricka, jag kommer att skämmas om jag dricker… men jag är sugen, jag behöver vin för att… å så verkligen gå in i det där. Verkligen Identifiera dina triggers, tidpunkter. I en av de starkaste trådarna härinne skrev en kvinna medan hon drack, för hon ville få koll på varför. Medan hon gjorde det… nu ska vi ju inte skriva när vi har druckit, men jag tänker att det är bra att verkligen borra in sig i varför. Jag tror inte på maktlösheten. Jag tror att vi kan välja. Jag tror att du kan välja. Och jag tror att du behöver analysera varför du väljer alkohol. ”Stänga av”, ”piggna till”, ”orka”, ”glömma”. Du undviker det här ämnet och när du undviker det tror jag att du är än mer maktlös. Det är en stark vana… det är så du har gjort länge och man kan verkligen få känslan av att man inte styr då, jag förstår det och jag känner igen det, men varje gång du har identifierat och analyserat suget och ändå druckit, då har du en pusselbit. Även om det är jobbigt, även om du helst vill förtränga att du drack så är det bra att få syn på. Skammen tror jag också blir lite mindre då. Som det är nu har du ingen aning… Om du börjar att lägga ihop, bena fram , så kommer du att hitta ledtrådarna. Det kommer att lära dig saker om dig själv. Du har redan många pusselbitar tror jag, det är dags att börja lägga pusslet nu. Du är inte maktlös och du ska inte skämmas. Du är beroende, det finns anledningar till att du väljer alkohol, trots att du verkligen vill sluta och mår bättre utan. Jobba med dem.
Kramar och lycka till!

Varafrisk
ons, 2022-03-30 - 19:16

Jag tänker…att jag inte är tydlig är ju för att det nästan aldrig går bra…och att jag delvis inom mig vet kanske varför🤔

Känsla och förnuft går helt skilda vägar🥺 å jag vet att förnuftet behöver vinna…å jag vill inte att något hemskt ska behöva hända för att jag ska sätta ett stopp för det här…hur sjutton kan man vara så lättlurad😳

Idag hade ett kommunnummer ringt till mig utan att lämna ett meddelande. Jag har pratat in ett mobilsvar så att man vet att det är min telefon. Kommunnummer väcker fortfarande en sådan stress inom mig😳Antingen ringde man från mina barns skola och sa att hen sitter inte still, är frånvarande är si eller så…eller så var det från socialen….eller från mina föräldrars hemvård…din pappa ligger på akuten…..din mamma har trillat. Så när jag ser ett sådant nummer får jag påminna mig om att mina barn är vuxna…ingen skola eller socialtjänst är inblandad ..mina föräldrar är döda. Kan det ha varit en socialsekreterare som har tagit emot min ansökan om stöd pga mitt alkoholberoende??? Jag ringer till slut upp numret men en telefonsvarare går på…känner inte igen namnet…men jag talar in ett meddelande och talar om när jag kan finnas anträffbar….

Kram☀️

Rehacer
ons, 2022-03-30 - 21:53

@Varafrisk
Jobbigt att en sån känsla dyker upp direkt när du ser att det är ett kommun-nr som ringt. Att det är förknippat med strul & jobbigheter. Det vet du ju inte med säkerhet att det är denna gången så släpp det. 🧡
Hoppas du får en skön vilsam natt.
Ny dag och nya möjligheter (löjligheter 😉) imorgon!
🤗

Sisyfos
tors, 2022-03-31 - 04:29

@Varafrisk skrev:"och att jag delvis inom mig vet kanske varfö"
Delvis och Kanske VaraFrisk… då är man inte direkt och precis. Du behöver absolut inte förklara dig. Jag vill bara uppmärksamma dig på det hör. Jag har ju tidigare skrivit att en orsak till att jag tillslut lyckades kravla mig över tröskeln var att min syster tog ett snack och hela tiden ifrågasatte mina svajiga svar på varför jag inte tyckte att jag behövde sluta helt. Att tvinga sig själv att sätta ord på varför man måste dricka är bra. Som Dr Phil säger: ”you can’t change what you don’t acknowledge”. Jag hade själv en tendens att förtränga, inte vilja se, inte vilja erkänna och jag tänker att det var bra för mig med någon som startat ifrågasatte alla mina rätt ihåliga argument om varför jag behövde hålla dörren öppen.
Det här är inget som du behöver göra här på forumet om det inte känns bra, men jag tänker att det är viktigt att se. Hur går det med Linköpingsstudien förresten? Jag minns att jag var rätt irriterad när jag skulle fylla i uppgifter där och räknade… jag trodde att jag drack lite, men vecka efter vecka var jag där uppe på över 7 glas och fick rött ljus. Jätteirriterad på att de inte hade 9 glas som gräns. Som om det hade hjälpt.
Lycka till nu VaraFrisk, du kämpar, försöker, ger inte upp! Skriver här! Du kommer att lyckas. Trägen vinner! Kramar!

Varafrisk
tors, 2022-03-31 - 07:06

@Sisyfos Jag vet inom mig varför men är otydlig här på forumet. Och otydligheten tänker jag beror på ett sätt att gömma sig, stå upp för mig oavsett hur bra eller dåligt det är. Jag förtränger inte och det handlar inte om att inte vilja se. Men, jag förmår mig inte att komma över tröskeln. Jag vet vad som behöver göras men gör det inte. Jag är så mycket en känslomänniska därför har det alltid varit så enkelt att dricka på alla möjliga känslor. Fast jag tänker inte att jag dricker på känslor nu för tiden …jo men det gör jag i och för sig…men det är väldigt mycket en vana.

Jag tänker på en kollega som är KBT-terapeut/kurator vars ledord är ”Tänk inte bara gör’t”. Jag tänker att dessa ledord är något som jag skulle behöva använda mig av…fast de är så långt ifrån mig och det gäller inte endast alkoholen.

Jag vet att det kommer inte komma ett WOW eller YES inom mig …och jag kan inte vänta på det…förnuftet vet dock inte känslan.

Jaa…Linköpingsstudien…om jag är där jag är så har det väl inte blivit så mycket av den.

Ha en fin dag☀️

Varafrisk
tors, 2022-03-31 - 07:09

Saknar redigeraknappen…skulle vara ..otydligheten tänker jag beror på att det är ett sätt att gömma sig istället för att stå upp för mig själv oavsett hur bra eller dåligt det är.

Varafrisk
tors, 2022-03-31 - 07:50

@Sisyfos Har funderat på vad du skrev nu när jag har fixat t mig. Med vad menar du att jag är otydlig? Om jag ska sluta dricka? Fortsätta dricka? Om jag inte vet hur mycket jag dricker? Berätta!

Kram

Sisyfos
tors, 2022-03-31 - 08:45

Nu vet jag inte hur Linköpingsstudien är för dig eftersom det inte var samma studie som jag deltog i. För mig var det bra att behöva räkna och summera. Jag ville ju inte kännas vid att jag drack eller hur mycket det rörde sig om. Det är kanske inte samma för dig. Men jag behövde verkligen bli mer konkret.
Jag jobbar med en sak som bland annat innebär att få folk att konkretisera det där som finns i huvudet. Skriva ner, berätta, analysera. Det är det jag menar, ibland är det så för mig att jag tycker att jag har ganska god koll och uppfattning om något, det är när jag ska försöka skriva ner eller förklara för någon annan som jag inser att jag inte helt har koll. Märker att det är så för andra också i mitt jobb. När kunskapen inte riktigt bottnar. Och det är bra att bli varse på ett tydligare sätt, både vad man vet och vad man kan. Jag tänker inte nödvändigtvis att du ska göra det här på forumet, men kanske kan du bli hjälpt av att systematisera det lite mer. Sätta på pränt. Idag ska jag inte dricka och sen steg för steg gå igenom hur det går till när du ändå väljer att dricka. Är det känslor? Är det vanor? Är det längtan bort? Är det stress? Säkert en kombination, men som det är nu är det luddigt. Ibland fattade jag inte alls vad som hände när jag ändå valde att dricka och det är också en iakttagelse.
Du är inte otydlig om att du vill sluta dricka. Du är heller inte otydlig om att du är jäkligt trött på att dricka. Men det är det där steget från att veta och vilja till att ändå dricka, det är där jag tänker att vi måste börja peta. Åtminstone alla vi som kanske inte lyckas sluta direkt. Få bättre förståelse för oss själva. Så menar jag.

Se klart
tors, 2022-03-31 - 20:42

Jag tänker som en tanke som kom flaxande att det egentligen inte finns något annat vi dricker på- än känslor. Känslor är ju liksom de där dropparna bläck i klart och rationellt vatten- mycket eller lite. Svart, rött, grönt. Vi dricker alltid på känslor kan jag drista mig till att tro. (Några hävdar att de dricker för att det är gott.)
Ibland går jag en väg från jobbet och passerar en häck. Vid ett tillfälle var jag väldigt berusad och påväg hem från en aw/fest och satte mig bakom denna häck och kissade. Jag mår fruktansvärt dåligt bara av att skriva det. Det är också en av mina fem värsta minnen med alkohol därför att det tog bort just den av naturen inbyggda gränserna för att bete sig skamlöst.
Och för mig var skammen i detta fall högst funktionell. Jag vill inte dricka av en mängd skäl- och en viktigt skäl är att jag vill UPPFÖRA mig.
Varför jag tar upp det här är för att berätta att man kan få hjälp från olika håll i sitt-sina beslut.
Det kan vara så många till synes banala men ändå viktiga; vill inte bli tjock. Vill inte vara berusad när någon jag bryr mig om ringer.
Det är så att säga en ”god” skam.
Jag vill uppföra mig- för att passa in i hur vi beter oss som människor.
Jag tänker mest att det inte är bara ett skäl som får oss att ta viktiga beslut. Såklart vill vi inte ha bröstcancer och demens (två sjukdomar som har stark korrelation med a-konsumtion).
Men kanske är det minst lika viktigt att inte lukta alkohol. Att barnen ska vara mega-stolta över oss. Att inte åka till återvinning lite röd kring näsan med en däven känsla av ångest över hur livet utspelar sig.
Tror nykterhet sällan är en av dessa saker utan ett lapptäcke av flera.
Kram!

Varafrisk
mån, 2022-04-04 - 20:18

Har inte varit alkoholfri i helgen...jo söndag men inte annars. Fast...fredag och lördag var ändå bättre emot vad de skulle kunnat vara...ledig båda dagarna. Fredag...besök hos frissan, köpte en snygg ...ja jag vet inte vad jag ska kalla det men en lång tunika som kan vara uppknäppt hela vägen uppifrån och ner....en vandring med mannen och vår hund ute i skärgården och skogen...och avslutningsvis en underbar konsert...där man fick stå upp och dansa/digga. Lördag.....promenad före frukost...Ring så spelar vi...frukost...och därefter Melodikrysset. Och, efter det 12 km cykling och 5 minuter boxning...somnade i solstolen..två timmars pratstund med en vän i Sthlm. Har inte mycket kontakt men vi lärde känna varandra genom att vi båda är adoptivföräldrar....och vi bara fortsätter att prata....
Igår fm frukost därefter tipspromenad och efter det kom vår dotter hem......och efter det var jag så ledsen....och är fortfarande....och anledningen är alkoholen och mitt jobb.

Det som är så skrämmande är att jag inte hittar kraften till att avbryta mitt alkoholmissbruk....den där känslan som kunde infinna sig förut...jag hittar inte den..och jag gråter för jag vill hitta den. Har gråtit massvis ikväll. Om jag inte hade haft mitt missbruk/beroende...hade jag klarat av vad jag inte klarar av nu dvs hur det är på jobbet. Som tur är ska jag träffa min kurator på onsdag och jag tror att jag ska kunna säga vad jag känner, att inte undvika sanningen.

Jag är inte där att jag kan berätta för min arbetsgivare...men jag närmar mig...behöver prata med min kurator först för att veta vad som gäller. Och...jag vet att det finns andra här som har berättat om sitt beroende/missbruk för sin arbetsgivare. Jag undrar var det endast chefen som fick veta? Eller var det även andra kollegor? Och vad har du/hade du för arbete?

Om jag ska vara ärlig så känns det som om jag ibland bara skulle vilja vara ledig...och bara satsa allt på att bli nykter....fast det är ett stort steg...men som sagt var...jag är verkligen så himla ledsen...å så rädd...men jag ska prata med min kurator för att be om råd.

Kram:)

starten på det nya
mån, 2022-04-04 - 22:27

Hej.
Jag berättade för min chef om mitt beroende, jag var då så trött, sliten och helt slut i kropp och själ så jag såg ingen annan utväg. Jag hade liknande tankar som du beskriver bara jag för vara ledig en vecka eller 4 dagar så ska jag sluta då har jag tid att ta mig genom abstinensen själv.. Sedan så kom den ledigheten som du förstår så blev det aldrig så att jag slutade då.
Men för att gå tillbaka till dina frågor jag arbetar som fysioterapeut i en kommun och i mitt fall så var det bara min närmste chef som fick veta, sedan valde jag att själv berätta för mina närmaste kollegor för att få deras stöd och förståelse. Att berätta för min chef och få den hjälpen var för min del ett livsavgörande beslut, jag vill helst inte tänka på var jag hade varit idag om jag inte hade fattat det beslutet.

En sak som fick när jag berättade var en alkoholmätare som var kopplad till min mobil där ett sms gick iväg till min chef om jag glömde bort att blåsa eller om jag var onykter, det var istället för antabus och det fungerade jätte bra för min del tänkte att det kanske är ett alternativ för dig ?

Varafrisk
tis, 2022-04-05 - 19:25

@starten på det nya Tack för ditt svar! Intressant att höra om din resa!

Jag är väl medveten om att en ledig period inte gör mig nykter. Jag vet att en av insatserna som man kan få igenom Rådgivningscentrum i min stad är möten två gånger per vecka under eftermiddagstid vilket känns svårt att få till när jag arbetar. Jobbet är viktigt för mig men är även trigger för mig.

Imorgon ska jag träffa kuratorn på Rådgivningscentrum vilket är skönt men även jobbigt. Jobbigt pga att jag skäms. Jag tänker vara så uppriktig som jag kan vara även om det känns som om skammen äter upp mig. Den person som ringde mig förra veckan utan att lämna meddelande har fortfarande inte ringt upp mig. Det är två veckor imorgon som jag skrev min ansökan men fortfarande ingen som tagit kontakt m mig. Ska fråga om detta imorgon.

I augusti är min man och jag bjuden på bröllop, min brorsdotter ska gifta sig. Min önskan är att jag har en längre nykter period bakom mig samt att några kilo har försvunnit så att jag kan köpa en klänning som jag vill bära.

Kram