av bunkern

bunkern
fre, 2022-06-17 - 02:51

Vi har bott ihop i över ett år och jag har vid vissa tillfällen misstänkt att hon varit berusad. Vid de tillfällena har hon sluddrat och distanserat sig från mig och sin dotter som bor med oss. Hennes egna föräldrar har varit misstänksamma sedan en tid tillbaks att hon dricker. Jag har själv nog inte riktigt viljat inse det.

Det var inte först när vi hälsade på min familj som poletten trillade ned för mig. Hon uppträdde uppenbart full och gjorde bort sig på alla möjliga sätt, men tvärnekade att hon var full eller påverkad av något då jag och mina föräldrar konfronterade henne. Hon påstod att det var ett ångestpåslag som härjade inombords. Vi bestämde oss för att åka hemåt och när vi packade bilen klirrade det till i hennes väska. Det var en öppnad flaska vodka. Jag letade igenom resten av väskan och hittade 4 spritflaskor till, alla öppnade och nästan tomma.
Enligt sambon hade flaskorna bara legat i bilen och hon tänkte att varför inte ta med dem till svärföräldrarna och dra igång ett partaj. Jag kände hur det luktade bullshit, men hon tryckte på att hon aldrig skulle ljuga för mig och smygdricka.

Efter ha kommit hem och varit hemma i ett par dagar märkte jag att det inte stod rätt till med sambon så jag letade och rotade i varenda vrå efter flaskor, utan nån lycka. De jag hade hittat i väskan fick jag självklart hälla ut för henne, det var inga problem.
Men, ikväll lyckades jag ta henne på bar gärning, jag hade gått och lagt mig och hon var ute i köket. Jag smög ut i köket och hastigt la hon in något i skåpet och förklarade att hon höll på med räkningar. Jag stod kvar utan att röra på mig och väntade på att hon skulle gå därifrån, då hittade jag en flaska vin och två spritflaskor, alla nästan tomma. Jag gick med flaskorna till henne och konfronterade henne direkt, först började hon bortförklara det men insåg äntligen att det inte var någon idé. Hon har hållt på att dricka i hemlighet i ungefär ett halvår. Mycket mer än så fick jag inte ur henne, men hon var ångerfull och ledsen och bad massa om ursäkt. Hon vill absolut inte ha hjälp utifrån, utan påstår att hon ska sluta helt från och med nu, bortsett från sociala sammanhang där andra dricker.

Jag känner mig tömd inombords. Jag vill tro att hon kan sluta, men jag tror inte på det. Det är såna stora mängder som kommit fram. Jag kommer prata med hennes föräldrar och ta hjälp av dem, även fast hon inte vill det. När jag berättade för henne att jag kommer avslöja det för hennes föräldrar om hon själv inte gör det, svarade hon med att hon ska åka till systemet och köpa en flaska för att dämpa den ångesten. Jag älskar henne och den fina lilla ungen jag har som förmån att få vara bonuspappa till. Har någon några kloka råd eller tips på vad jag kan ta mig till?

Kennie
fre, 2022-06-17 - 08:09

Hej,
Vill bara säga att jag tycker du hanterar det här jättebra. Viktigt också att ha hennes föräldrar med i detta. Sen är det i slutändan hon som måste förstå att hon har ett problem och välja att ta tag i det. Och att hon ska dricka socialt tror jag blir svårt om man väl kommit till nivån att man smygdricker. Kan du ställa ett ultimatum att hon tar hjälp, att du gör en orosanmälan till socialen annars? Men det är ju svårt att tvinga någon, hon måste fatta själv.. Går det att prata med henne när hon är nykter?

bunkern
fre, 2022-06-17 - 10:34

Tack för att du tar dig tid och svarar. Bara det hjälper massor. Det skulle jag kanske kunna göra, jag har ställt en annat ultimatum, det är att jag kommer lämna henne om hon fortsätter ha hemligheter och gömma drickandet för mig. Det har hon gått med på.

Hon går att prata med nykter, men är kanske inte helt mottaglig. Antar att hon måste smälta saker eftersom upptäckten av hennes drickande kom så plötsligt.
Hon tycker själv inte att det är ett stort problem, utan hon har gått med på att sluta dricka helt nu, även i sociala sammanhang. Hon har faktiskt till och med godkänt att jag pratar med hennes föräldrar, vilket känns bra. Hon vill inte ha utomstående hjälp, men fortsätter det som det har gjort kommer jag nog följa ditt råd att ställa något sådant ultimatum.

Det känns som vi redan gör framsteg, men jag vet att det kan vara en lång väg kvar att gå utifrån att ha läst andras upplevelser. @Kennie

Kennie
fre, 2022-06-17 - 12:25

Hej,
Vad bra att hon verkar mottaglig. Ibland kan det räcka med ett ordentligt uppvaknande. Det finns ett test man kan göra på Alkoholhjälpen, för att få en uppfattning om hur starkt beroendet är, finns säkert på andra ställen också. För mig blev det en ögonöppnare att faktiskt hamna på beroende-delen av skalan. Och att läsa om tecken på beroende kan också vara bra. Att smygdricka är en stark indikation på att man har problem. Att stöddricka (ta ett extra glas som resten inte ser) under middagar, tex när man går in i köket för att fixa något är också vanligt... Kontrollförlust är också ett tecken på beroende, det vill säga att man har svårt att sluta efter ett par glas. Jag tror det vore bra för henne att läsa på och komma till insikt, finns mycket litteratur om beroende. Det är så många som tror att om de joggar, lagar bra mat och arbetar så kan de inte vara alkisar. Lätt att lura sig själv... Som du säkert fattat har jag sökt mig till Alkoholhjälpen för att bli av med mitt beroende, nu är det två år sedan. I början var det läskigt och kändes tomt att inte dricka, men ganska snabbt märkte jag hur mycket bättre jag mår nykter... Styrka till er, bra att ni pratar och involverar föräldrarna!

Åsa M
fre, 2022-06-17 - 18:33

Det låter som om hon har avhänt sig ansvaret eftersom du tagit tag i det. Jag tror att det vore bra om du kunde få till en dialog om vad dina gränser är också. Att hon "bara" ska dricka i vissa sammanhang kan ju vara ett första steg, men det låter som om hon är lite förbi den gränsen om hon dricker sådana mängder. Ångest botas inte med alkohol, det bara dövar eller maskerar problemet. Vet hon varför hon har ångest? Kan hon sätta ord på det?
En person i aktivt missbruk tenderar att vara oerhört självisk, pga att sjukdomen tvingar dem att bara fokusera på sig själva. Vad gör du för dig själv i det här läget?