Dag 71
Mitt första inlägg här. Jag har läst trådarna i ca 6 månader och de har varit ett stort stöd.
Jag har efter några år som sk periodare bestämt mig för att bli sällan drickare . Måttligt har lyckats 1 gång av 100 så inser att det är svårt Jag har valt mitt mål som att dricka så sällan som möjligt för jag vill inte känna att jag misslyckas och inte fokusera på det negativa.
Detta är det längsta uppehållet jag haft på många år . Jag är dock besviken då jag upplever att jag inte fått så stora positiva resultat. Jag har endast gått ner 2 kg och mina levervärden är för första gången väldigt höga ( beror på Medicin men ändock ) . Jag är inte märkbart piggare heller . Men tänker fortsätta på denna banan så jag innan stoppet var inne på en farlig bana då jag drack 20 flaskor vin i veckan. Deltagit i några AA möten men tycker det blev så deprimerande ( grät varje gång ) och tycker fokus ligger på att älta på negativa saker . Äter naltrexon och upplever att de tar bort suget . Jag börjar såhär tänkte jag!

@Natalia Jag beundrar dig att du orkar med .. Jag har nog innan jag fick problem med knäet inte haft förståelse för dem med värk och trott de överdrivit . De påverkar ju psyket enormt så tacksam att jag inte har ont och ödmjuk are och önskar ingen det förutom put In 🤣

@Natalia Tack nä det är svajigt .. Från att känna mig som en loser till ok.. Men har bestämt mig för att varje dag oavsett om jag vill eller ej göra saker för min hälsa och som förbättrar framtiden.. livet kanske blir kul igen vem vet ?

@Natalia Nä jag kan alltid sova även om jag vänt på dygnet och sover jag inte blir jag direkt psykisk obalanserad. Fattar inte hur man klarar av att fungera utan sömn. Jag hade en fd kollega ned mycket värk o ch sömnproblem.. Hon var rätt sur och bitter.. förstår henne bättre nu .

Jag skulle kunna välja att fokusera på den jävliga smärta, på sömnbrist eller att fokusera på vad jag saknar i livet. Men jag väljer tacksamhet för vad jag har och vad jag har omkring. Men det är förstås en process och mycket jobb att komma till det det mentala stadiet att välja.

Jag saknar barn tillexempel. Har inga barn och önskar att jag haft det. Barn ger mig en högre mening i livet och så mycket glädje. Men det var visst inte för mig att få. Den sorgen tog år att processa. Men jag kan fortfarande ta med grannens barn, andras barn till stranden och bada. Jag tar in både barn och tonåringar i mitt liv på andra sätt och finna enorm glädje i det 🙏

Men processen till att acceptera uteblivna biologiska barn var hemskt jobbigt en lång tid innan jag kom till just acceptans.

Uppmanar alla att förstå att allt är en process med många steg och besvike. Men när man når acceptans i hjärtat, då kan man gå frammåt och jobba vidare kontruktivt.
Det är då man kan börja välja mående själv.

Jag väljer att tycka att det är en fantastisk dag och jag är tacksam att få ha den.

Du är i en knivig sits där du pressar igenom utan livsglädje. Har varit där och det om jag kontra fysisk smärta gent emot psykiskt lidande, väljer jag fysisk smärta alla dagar på året.

Du gör alla rätt genom tex fysisk aktivitet osv för att gagna energi
Men vad är det inom dig som sätter en spärr tro?
Har du några idéer.

Kära kära @Suburra

Vad är det som får dig känna dig som en looser? Vad har egentligen hänt?
Vem har du haft omkring i ditt liv som skapat den här självuppfattningen?
Du är allt annat än en looser. Nån måste ha slagit i dig det. Något långt in brister från början kanske?

Vännen.

Nej! Alltså när jag hör någon kalla sig själv loosee eller på annat sätt värdelös reagerar jag så kraftigt. Det ligger ofta så väldigt långt in och bak.

Jag har tex haft en bra grundläggande trygghet i min uppväxt. Har fått mycket uppskattning och uppmuntran i min uppväxt. Därefter har jag stött på riktigt vidriga saker i livet. Fysiskt och psykiskt. Men med den grundtryggheten har jag aldrig tänkt att jag är en looser eller värdelös. Har kunnat särskilja rätt från fel och också haft en styrka inom att tackla det jag möter. Nästan lite som; bring it bitch!

Det är snuskiga saker jag mött. Men aldrig har jag någonsin tänkt att Jag är en looser.

Suburra vi måste jobba på det här.

Kom nu Suburra nu är det dags att utveckla lite balkan-staj! Du får låna av mig. Du har redan styrka, uthållighet och tålamod. Just tålamod kan brista Balkan-stajl men nu kör vi bre!
🥰

@Natalia haha nää gillar din raka stajjl. Orkade ej skriva mer idag. Min bästa väninnas pappa är döende blev ledsen.. ligger nära mig da min pappa är död. Skriver mer i morgon. Hoppas din kväll är bra. Jag kämpar mot socker i kväll.. blir cola cero och salta pinnar ! vi höres.

@Natalia Tror det är en rad med tråkiga händelser i livet som ledde till utmattning. Men jag är mycket bättre nu men känner tomhet och tror faktiskt ett husdjur är lösningen. Angående loser är att jag har varit på topp i livet men sen blev sjuk och ekonomin dålig och svårt att acceptera att de blev så. Jag har haft orealistiska krav på livet och trott att de skall vara dolce vita jämt .Angående löser jobbar jag i en extremt penning fixerad bransch då bara pengar och status betyder något. Och utseende . Jag ser ingen annan som en loser vill jag påpeka. Mitt mål var att kunna gå i pension när jag var 45 blev inte så så nu får jag tänka om.