Jag gav mig över till "det vidare livet" men jag vet inte... jag känner mig mer hemma här. Sommaren med allt vad det innebär stökar med min hjärna. Jag dricker inte men absolut triggas jag. Nu ska jag kämpa på. Kämpa på alla fina. Inget blir ju bättre med alkohol, DET vet vi ju sen gammalt! 🙏🏼❤️

@Kebne1 Jag känner lite som dig,, jag skulle ge mig in i "det vidare livet" men har inte kommit till skott än.
Jag surfar runt i båda nu och läser mest. Men som du säger,, det är stökigt i hjärnan nu när det blev sommar.
Ha det gott💖

Vi bara kämpar på!?@Tikka För mig har det inneburit att klippa med några som älskar att komma till oss. Jag vill egentligen inte "skryta" å ha mig, men vi bor bra. Har pool och stort hus som gjort för många härliga partyn. Vilket vi haft... Men nu vill jag inte mer. Alkoholen var bensinen som gjorde att jag orkade. Nu orkar jag inte. En del "vänner" kommer försvinna, jag inser det. Men det kanske är mer deras förlust, vad vet jag? Jag och mina allra närmaste är viktigast. Jobbig insikt men helt nödvändig.
Bye, bye hostess of the mostess med champagneglaset i hand 👋🏼

Inser att en sur eftersmak av ett liv i nykterhet innebär att klippa med vänner. Jag har varit bjussig med att öppna mitt hem och det har kostat på. Dörren är på glänt för några få, en handfull, som jag ff klarar av. Det är sorgligt men helt nödvändigt. Igår fick jag flera abborrar. Jag ska ha de som agn till kräftburarna senare. Livet, livet.

7 månader nykter idag. Månad 6-7 var en dipp för mig. Men skam den som ger sig. Nu känns livet lättare igen. Det gäller bara att gneta på. Jag har läst min tråd igen och det har hjälpt mig i mitt tankearbete. Så skönt att slippa baksmälla och allt annat skit som a för med sig. Hepp hepp alla fina. Kämpa på!

@Kebne1 🥳🥳🥳 grattis till 7 månader! Så strongt! Det var tufft för dig mellan 6-7 månader men du kämpade på som en riktig krigare💪.

Vad tråkigt att behöva klippa med vänner för att du idag inte dricker. Det får en att fundera på om det verkligen var vänner värda att ha, eller kanske att det var alkoholen som var kittet för att kunna umgås? Jag har också tidigare klippt med några vänner, inte pga alkohol men för att jag inte ville hänga med dem hela tiden och göra samma saker som dem. Då blev jag tråkig för dem. Då funderade jag på varför vi egentligen umgicks, det var på deras villkor men inte mina. Det blev en börda för mig och jag kände mig inte självständig. Med de få jag umgås med nu, finns inga krav på vänskapen och det gör mig fri.

Njut och ha en fin 7 månaders dag idag❤️🌞

Gud vad sommar och sol är kämpigt för mig! Tankar på alkohol poppar upp och jag känner sug. Gud vad jag längtar till hösten! Nu ska jag kämpa på. En lång löprunda med doggen väntar. Jag ska hoppa i fjärden och soltorka på bryggan. Livet livet

@Kebne1 Det är rätt! Spring bort tankarna och suget på giftet, det är bara en förljugen hägring, inget annat! Löpning, dopp i fjärden och soltorka på bryggan slår alkohol med hästlängder!❤️🌞💦

Så deppigt men jag har snubblat.
Från att allt gick bra, jättebra, megabra till och med. Hela sommaren, ända från maj, har vi haft gäster i vårt hem som kommit och gått. Jag har mest stått i köket, eller vid grillen, och älskat det. Så är det. MEN jag blir så så slut! I tanken vill jag ha folk hos oss. Musik, bad, mat och DRYCK! Jag vill det. Men det funkar inte. Jag orkar inte. Frestelsen blev för stor. Jag borde ju ha fattat att det inte skulle gå. Nu har jag anmält mig till alkohol-och beroendekliniken för gruppbehandling. Jag är så besviken på mig själv men är samtidigt redo för nya tag.
En trigger för mig har varit när jag läst här inne andra som skriver om återfall och sen"upp på hästen igen" och det låter i MINA öron (obs obs bara mina öron) som att det är lite enkelt. Ett "litet" återfall. Sen hopp upp igen.
Jag förstår att det är mitt eget val, bara mig själv att skylla osv. Men jag tänker inte bli en periodare.
Nu tänker jag ta den tuffaste matchen mot mig själv i mitt liv.
Jag kommer vinna den.
Wish me luck🙏🏼

@Kebne1 Jag önskar dig all lycka jag kan frambringa! Ja, du har haft det kämpigt utifrån det du tidigare skrivit om suget. Alkohol är verkligen ett gift och så oerhört beroendeframkallande. Jag har ju varit där, fast i alkobubblan så många år, men det är på något sätt först nu jag på riktigt verkligen inser dess oerhörda beroendeframkallande kraft och grepp. Jag har genom forumet också förstått att ett återfall eller ett antal återfall, gör det tuffare att ”hoppa upp på hästen” igen, för att det tar längre och längre tid att komma på banan igen för varje gång man faller.

Bra att du tar tag i detta på allvar och även anmält dig till gruppbehandlingen. Jag tror 1000% på att du kommer att klara det💪. Du är starkast och vinner matchen! Jag säger inte hoppa upp på hästen till dig, jag säger slå ihjäl den fan!❤️

@Kebne1 var ändå stolt över dig själv som inser att det inte var bra och inte vad du vill. Tror att folk vill minska skammen i återfallet med "upp i sadeln igen" men förstår vad du menar. Även välmenande ord kan hamna fel eller vad man ska säga.

Du har fått ny eller förstärkt insikt (tolkar jag det som) och att fokusera på det samt gå tillbaka till varför jag vill göra slut med A och varför det inte fungerar i den "relationen" skulle hjälpa mig i den situationen.

Jag tog ett återfall och var borta här ifrån i flera år pga skam och förnekande. Nu är jag äntligen här igen och mer redo för förändring.

Jag tror på dig, du försökte med något från ditt liv du hoppades skulle fungera men nu vet du att det inte gjorde det. Inget ont som inte för något gott med sig, men gott utan ont är så klart alltid att föredra vilket är vad jag försöker hålla mig till i livet (mycket för att inte skamma ihjäl mig själv, men det är ju mitt problem och mitt sätt att försöka lösa det på).

@Kebne1 Jag har försökt dra ned på alkohol, hålla upp några veckor och fallit tillbaka till gamla mönster igen. Detta är första gången jag bestämt mig för att sluta helt, för gott. Och det var för att jag drack varje dag, smygdrack och började ta återställare. Hade jag fortsatt hade det till sist slutat illa, jag insåg det och förstod att jag är superberoende och kan inte dricka alkohol. Jag tror att det är för att jag litar blint på och har till fullo tagit mig till alkoholens påverkan och effekter på hjärnan, som gör att jag faktiskt är livrädd för återfall och aldrig skulle våga ta ett glas av rädsla för återfall. Så denna gång har jag inte snubblat.

Det kommer att gå bra! Jag tror på dig, vi hjälps åt. Kramar❤️

Du ska inte vara orolig för att du drar med dig andra, var och en har ett eget ansvar för sitt drickande. Den endast en själv som kan besluta sig för att dricka eller att avstå. Så tänk inte på det. Du var stark och du kommer att vara dubbelt stark denna gång. Jag tror att man kan göra om och göra bättre. Viktigaste är att du tror på dig själv, för där finns en enorm styrka.

Jag känner igen det där sociala som suger musten ur en till slut. I mitt fall tror jag att jag ibland drack för att orka vara så social. Nu har jag lärt mig säga nej ibland. Min sambo stöttar där, och jag har lärt mig att säga "låter kul, jag ska kolla med XX vad han säger". Då får jag lite betänketid och kan resonera med sambon innan jag bokar in för mycket. Nu umgås vi med folk, men inte riktigt lika ofta, och det ger mig tid att hitta balans.

Absolut tror jag alkoholen är bensinen för att orka, även för mig! Nästa sommar kommer jag vara stenhård och säga som det är: jag orkar inte! Kom på kaffe på sin höjd men där går gränsen. @Kennie