Andra halvlek har inletts

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag ska vi fira älskade äldsta dottern med kalas på restaurang. Noll jobb för någon av oss, och hon har precis fått löneförhöjning så hon har råd att betala (hennes egna ord). Men drickat får folk betala själva, någon måtta får det finnas. Vi har fått förbeställa maten och jag ser fram emot en grilltallrik med olika sorters blandat kött bland annat. Efter maten blir det tårta.

Jag frågade dottern om det var okej att jag tog initiativ till födelsedagssång och hurra-rop. Så det inte blir pinsamt för henne. Hon svarade att eftersom hon själv gillar att sjunga för andra så får hon väl bjuda på det. Hon har tidigare sagt att hon helt saknar pinsamhetsgen. När hon gick i skolan tyckte hennes kompisar att deras föräldrar var pinsamma i parti och minut, det räckte att de bara visade sig. Sådan har vår äldsta dotter aldrig varit, trots att jag har dykt upp både då och nu i olika skolsammanhang.

I morse la jag ut bilder på dottern som bebis på fejjan och instagram. Fyra bilder, en vardera ihop med mormor, morfar, farmor och farfar. Sen skrev jag en text till som lyder så här: ”Idag ska vi fira att den här sötnosen har fyllt 25 år. Hade jag inte haft bildbevis så hade jag knappt trott det. Jag brukar skoja om att E föddes vuxen, för hon har verkligen så många fler vuxenpoäng än båda sina föräldrar. Och det är precis så som det ska vara. Våra barn ska ju bli en 2.0-version av oss själva. Men i E:s fall är hon nog en 20.0-version jämfört med mig och sin pappa. Så klok och empatisk, driftig, diplomatisk, smidig, praktisk, strukturerad, rolig, trevlig, omtänksam… Jag kan hålla på hela dagen och rabbla superlativ. Men jag nöjer mig nu, med ett hejdundrande grattis! 🥳🥳🥳”

Jag känner mig utvilad efter nattens sömn, och mer utvilad hinner jag bli innan festligheterna drar igång vid femtiden. Så taggad och pepp på kalas är jag. När dottern i somras började tala om eventuellt kalas blev jag helt kall och varm och kall igen. Jag sa åt henne att jag så gärna hade velat fixa kalas åt henne, men då mådde jag fortfarande så dåligt att jag inte ens visste om jag kunde delta på kalaset. Sen väckte jag idén om att hålla kalaset på restaurang, för att slippa allt jobb, och på den vägen är det.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Vad fint @andrahalvlek, en sån fin dotter du har- eller snarare två. 😍 Vi har vissa av våra familjefiranden på restaurang- och har även haft när barnen var små. Avkoppling för alla- och en lyx. Hoppas det blir en fin kväll! Och att helgen också blir vila-efter denna första vecka på jobbet som du fixat så bra! Kram till dig fina vän 🥰🌸

Profile picture for user Geggan

Fint @Andrahalvlek ! Bra idé med restaurang. Om en vecka kommer min bror med partner till stan på kryssning för att han fyller 70. Jag är i valet o kvalet om jag skall ordna lunch hemma el på restaurang. Få se vad det blir!

Profile picture for user Andrahalvlek

Kalaset var toppen från början till slut 🥰 Jättegod mat, som alla 20 pers fick varm samtidigt. God tårta, med mycket chokladmousse. Trevlig sällskap, och dottern cirkulerade och satt vid olika ställen vid det långa bordet för att få en chans att prata med alla. Kanonfina presenter fick hon också. Bäst av allt - dottern var supernöjd, hon strålade som en sol hel kvällen ❤️

Nu ska jag snart köra till huset och hänga med döttrarna några timmar, plus deras pappa och äldsta dotterns sambo. Vi ska grilla korv till lunch och jag har fått i uppdrag att köpa med mig majskolvar från en gårdsbutik. I eftermiddag ska jag gå med min mamma och rösta. Jag bävar lite inför eventuella köer, men min mamma har ju rullator att sitta på så det reder sig nog.

Allt blir som det blir och går som det går. Jag kan inte påverka valutgången, men jag kan bidra med min röst. Glöm inte att rösta du också - varje röst räknas!

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@Andrahalvlek Vad roligt att höra att kalaset blev så lyckat och bra🥳. En riktig superdag! Ja, vi kan bidra med vår röst och hålla tummarna för att inte att värderingar som allas lika värde och rättigheter förlorar. Det vore ödesdigert!

Kram❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag vaknar man upp till… ovisshet. Det skiljer tydligen bara 50.000 röster mellan blocken så inte förrän på onsdag kan en segrare utropas. I min egen hemkommun har koalitionen M+C+KD styrt i två mandatperioder. (Innan dess styrde S+V.) Nu ser det ut att bli SD+M+KD. SD är det andra största partiet efter S i min hemkommun. Både S och C har sagt tvärnej till att samarbeta med SD, medan M och KD tidigare har sagt ’kanske”.

Min mamma sa igår: ”Skönt att det äntligen är val så vi slipper höra på detta mer, det börjar bli tröttsamt.” Tji fick hon, vi lär i media få ta del av politiker som ska älta och tjafsa och diskutera högljutt i många veckor till, kanske månader.

Ja, ja. Livet går vidare.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag har listat åtta kriterier som jag vill uppfylla dagligen. Det är min målsättning, även om jag inte kan uppnå det varje dag av olika skäl. Antingen så hinner jag inte, eller så orkar jag inte. Båda delar är giltigt förfall. Men jag ska alltid försöka hinna med mina åtta kriterier dagligen.

De åtta kriterierna: Gympa, Kettlebell, 7.000 steg, 0 choklad, 0 glass, nötter, smoothie, meditation.

Vecka 1: 47/56 ✅
Viktminskning: 0 kg

Jag är lite besviken över att det inte har synts på vågen, men jag har i alla fall inte ökat i vikt. Och detta är i huvudsak en livsstilsförändring. Jag vill skapa rutiner som min kropp mår bra av. Gympa och kettlebell frestade dock på min otränade rygg rätt så mycket, så jag fick pausa från det några dagar.

Jag har ätit tårta två gånger under veckan, men jag har inte ätit choklad eller glass - och det är första veckans riktigt stora vinst! Jag har också uppnått minst 7.000 steg 7/8 dagar och det är jag väldigt nöjd med. Heja mig!

Kram 🐘

Profile picture for user Adde

Jag fick till mig att vid viktminskning så försvinner fettet först inne i kroppen och det märks inte på vågen. Är osäker på om det stämmer men ser nog på min egen våg att det kan ligga ett korn av sanning i det. Hur som kändes den uppgiften som en liten lättnad :-)

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag träffade min psykolog igår. Vi har träffats regelbundet sen jag var sjukskriven första gången 2007. Vi träffades också i våras, men från mars började jag lämna återbud och jag svarade inte när hon ringde eller smsade. Jag var för dålig, jag var inte ”behandlingsbar”. Hon nådde inte fram till mig.

Igår när vi träffades sa hon gång på gång: ”Det är inte bara utmattningsdepression, det är något mer.” Hon är helt inne på att jag bör utredas för bipolaritet. Just för att jag ska få rätt hjälp och medicinering, för att jag inte ska bli lika dålig igen.

Hon sa också att det är viktigt att jag blir bemött på rätt sätt av vården. Att säga till en riktigt deprimerad människa att de ska aktivera sig ur depressionen är skuldbeläggande. Eftersom individen inte har förmågan att just aktivera sig ur depressionen, så känner hen sig skyldig till att förvärra sin depression. ”Det är mitt eget fel att jag mår så dåligt, om jag bara orkade/gjorde…” osv.

Råden man får är sagda i all välmening, men de faller liksom inte i god jord. Det känns istället som att bli spottad i ansiktet. I det läget är man inte ”behandlingsbar”. Man har inte förmågan att varken ta beslut eller förmå sig att göra sådant som man skulle må bättre av. Jag kan allt i teorin, jag vet precis vad man ska göra för att må bättre, men jag kan inte förmå mig att göra det när jag mår som sämst.

När jag träffar min läkare på psykiatrin nästa gång ska jag fråga hur en utredning går till och vilken typ av medicin och behandling som i så fall erbjuds. Och sedan ska jag fatta beslut om ifall jag vill utredas eller inte. Min dotter psykologen sa att en fördel är att om jag är bipolär så får jag stanna som patient inom psykiatrin istället för att slussa tillbaka till vårdcentralen.

Samtalet med min psykolog gick i alla fall bra igår. Jag uppdaterade henne om vad som hänt sen sist vi sågs, och vi hade ett bra samtal om det som hänt. Och sen pratade vi som sagt om skuldbeläggande och eventuell bipolär-diagnos.

När jag började må bättre i somras smsade jag henne och bad om ursäkt för att jag hade gjort mig okontaktbar i våras, så det fanns inget otalt mellan oss. Snarare var det nog så att hon verkligen vill var efterklok, för att både hon och jag ska lära oss något av detta. Själv har jag ett enda syfte med att eventuellt utredas för bipolaritet: Jag vill aldrig må så dåligt igen.

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@Andrahalvlek Ja, tänk så viktigt det är att bli bra bemött av vården och även på andra ställen. Att känna egenmakt, delaktighet, inflytande och kunna påverka den egna behandlingen så den blir anpassad efter ens egna förutsättningar och behov. Det skapar tillit och förtroende och en lust att samarbeta. Sedan är det viktigt som du säger att inte bli skuldbelagd och det krävs en hel del förståelse för hur man kan fungera när man mår dåligt. Man tycker att vården borde ha denna kunskap, men kanske stress och överbelastning orsakar att man inte har tid med sina patienter.

Skönt att du mår så mycket bättre nu och orkar med samtal och fundera på vad som verkar vara bäst för dig.

Kram❤️

Profile picture for user majken_r

@Andrahalvlek tycker om att ta del av dina funderingar och tankar. Det är en fin förmåga att kunna vända och vrida på perspektiven, och lyssna till vad man själv behöver och varför. Kram🍃

Profile picture for user Andrahalvlek

@vår2022 Men visst är det sorgligt att vårdpersonalen är så stressad 😢 Båda läkarna jag träffade på vårdcentralen beklagade sig över arbetsbördan. Båda läkarna hade sagt upp sig och skulle sluta inom en månad. Och det faktumet lade de i knät på en deprimerad patient, som inget hellre vill ha än kontinuitet.

Jag är så oerhört tacksam över att jag fick komma till dagpsykiatrin i min hemkommun till slut, tack vare vändan in på psykakuten. Jag tänker hålla hårt i den läkare jag fått nu, även om han ser ut att gå i pension när som helst. Han ska ha semester i oktober, men då klarar jag mig utan honom ett tag.

På vår nästa träff 27/9 ska vi bestämma takten för fortsatt upptrappning på jobbet. Sen kan han få vara ledig några veckor. Han har jobbat hela sommaren. ”Jag jobbar när småbarnsföräldrarna behöver vara lediga”. Stort hjärta har han också.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@majken_r Jag mår bra av att skriva, när jag skriver börjar nästan orden resonera med sig själv. Det funkar som en slags självterapi för mig. Jag mår också bra av rutiner. Och att skriva listor och bocka för och sätta larm i mobilen är nog viktigare än jag tror. Om det är så att jag är bipolär så har jag förstått att det är en verksam strategi. Skapa hållbara rutiner och hålla sig till dem. Lägga sig samma tid varje kväll tex.

Jag är oerhört transparent med mina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Pratar om det med vänner såväl som okända. Har till och med skrivit en liten krönika om det i den tidning jag jobbar på. Fick en dagens ros av en läsare för att jag skrev om utmattningsdepression. ”Jag vill läsa mer i tidningen om denna fruktansvärda sjukdom.” Från många olika håll får jag tack och fina ord. ”Du är en bra förebild som pratar öppet om det.” Och jag tänker: Inget ont som inte har något gott med sig.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

I morse hade det hänt lite på vågen, och jag hoppas att det inte var en engångshändelse. Men det är vad vågen visar måndag morgon som är intressant på lång sikt. Det känns dock som att jag åtminstone satt stopp på den skenande viktökningen, och det är jag tacksam över. Man får vara glad över det lilla.

Att bli deprimerad är sannerligen en ofrivillig jojobantning. I våras när jag mådde som sämst åt jag knappt någonting. Jag rasade i vikt, även om jag har en del att ta av. I mars nådde jag den lägsta siffran på vågen på årtionden. (Fast jag borde egentligen gå ner ytterligare 10 kg under den siffran, för att få schyssta BMI-siffror.) Sen den bottennoteringen i våras har jag gått upp 20 kg. *boom*

Anledningen till att jag har gått upp i vikt är att antidepp-medicinen gör mig hungrig och sötsugen. Och har man ”svält” ett tag så har man en benägenhet att stoppa i sig utan hejd. Så nu sitter jag här med typ 30 överviktskilon, som jag behöver gå ner för att skona min kropp.

Jag har nyligen köpt större storlek i kläderna (st 52 i byxor och 46/48 eller 2XL i överdelar), men det är ju bara kosmetika. Mina fötter och ben kvider för varje steg jag tar. Mitt hjärta får jobba stenhårt. Jag flåsar när jag går uppför backar, på ett sätt som påminner mig om riktigt tjocka människor. Jag är en riktigt tjock människa numer, men jag kan knappt förlika mig med det 😢

Man kan minst sagt säga att jag har fått ett stort problem i mitt knä. Jag jobbar samtidigt stenhårt med att inte låta mitt utseende och kroppshydda definiera mig som människa. Jag letar inte efter folks reaktioner på hur de reagerar på min större kroppshydda. (Jag ser inga reaktioner, även om de säkert finns.) Själv reagerar jag inte heller om kollegor har gått upp i vikt.

Tvärtom tar jag plats på samma självklara sätt som jag har gjort tidigare på min arbetsplats. Jag vet att jag är omtyckt och efterlängtad av mina kollegor - och jag har saknat dem också massor. Vi tjötar och skrattar, har riktigt roligt ihop. Och jag tänker inte på min höga vikt mer än när jag klär på mig, ser mig i spegeln, och flåsar i uppförsbackar.

Jag vill dock inte banta, det är inte hållbart i längden. Jag vill hitta och fullfölja hållbara rutiner för mat och träning - som håller över tid och ger resultat på sikt. Lyckas jag gå ner i snitt 0,5 kg per vecka så är jag supernöjd.

En nyckel till det är tex 0 choklad och 0 glass. Inte ens på helgen är det okej med choklad och glass, för det väcker bara mersug. (Precis som med alkoholen.) Nu har jag varit helt utan i 9 dagar och jag känner inget sug alls faktiskt. Jag påminns dock när jag ser berget av choklad vid kassorna i affären, men sen tänker jag på ✅ som jag vill sätta i rutan för 0 choklad, och då går jag förbi chokladberget.

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@Andrahalvlek Kul att det händer saker på vågen och att du varit utan gotter i 9 dagar!🥳 Det är precis som du skriver om fakta, det är bara att nöta, nöta, nöta. När jag gått ned har jag tänkt att det spelar ingen roll hur mycket i veckan bara trenden går åt rätt håll och att det är en livsstilsförändring, precis som med alkohol. Det har gått sakta ned men säkert. Och precis som med alkohol kan jag aldrig släppa och tänka på vad jag äter. Men det blev mindre och mindre svårt att avstå sött och kaloririk mat ju längre jag hållit på. Det är lite mer som att vara ”måttlig”, man måste förhandla med sig själv om det man stoppar i sig och i vissa sammanhang är det totalt förbjudet och inget förhandlande alls. Men allt blir lättare att hantera ju mer man avstår och när man ser effekter av att avstå.

Så hållbara rutiner för mat och träning och minskning med 0,5 kg i veckan är hur bra som helst. Det gäller att ha tålamod och uthållighet också. Lycka till, du är på god väg❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

@vår2022 Jag tänker också att likheten med alkoholstoppet är slående. Just därför är det enklare för mig att avstå från choklad och glass även på helgen, då slipper jag suget under veckorna. För varje nollad vecka blir suget allt blekare. Samtidigt åt jag tårta två gånger förra veckan, men det väckte inget mersug efter choklad och glass. Men jag tog två gånger av tårtan 🤣 Båda gångerna. Varför kan man inte låt bli liksom?

Kram 🐘

Profile picture for user Ny dag

@Andrahalvlek Att vara transparent med psykisk ohälsa är strongt, jag själv är förhållandevis öppen med att jag lider av psykisk ohälsa och att jag gjort det sedan innan tonåren. Däremot berättar jag inget för någon om mina alkoholproblem för jag skäms så. Jag har ju orsakat/skapat beroendet. Min psykiska ohälsa har jag levt med typ hela livet och ändå lyckats (på ytan) väldigt bra så då är det inte lika problematiskt så att säga. Jag har skrivit det tidigare och gör det igen… du borde skriva en bok i ämnet också kopplat till alkohol. ❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

@Ny dag Jag berättar inga detaljer om mitt alkoholmissbruk IRL. Jag berättar bara att jag har slutat dricka helt, för att jag märkte att min tolerans hade ökat, vilket är sant. Och att jag märkte att jag drack fler dagar än just fre-lör, vilket också är sant. Tänker att just det nog väcker igenkänning i min omgivning.

Plus att jag berättar att min pappa söp ihjäl sig, och att jag inte längre vill traska i hans fotspår. Visst är drickandet delvis egenförvärvat, men det är en sjukdom, som dessutom är ärftlig. Alkohol är en drog som alla blir beroende av mer eller mindre, och jag och du tillhör dem som blev mer beroende. Men framför allt - vi tog ansvar för det och såg till att sluta innan katastrofen inträffade. Heja oss!

Någon gång blir det kanske en bok, jag har åtminstone skrivit tillräckligt många tecken här på forumet för att det ska räcka till en bok. Krävs otroligt mycket redigering bara. Det är ju bara mina inlägg som ska vara med i boken, och jag får rensa bort delar av de privata bitarna som handlar om jobb och närstående. Boken ska ju i så fall handla om min nyktra resa i huvudsak. Men en dag kanske 🤔

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Igår hade min chef ett samtal med mig och min närmaste kollega. Jag trodde att det skulle handla om min sjukskrivning, men tji fick jag. Det handlade om att koncernen vill skapa ett gemensamt nav för just det vi håller på med, redigering. Alla koncerntidningars sidor ska finnas för alla redigerare att göra liksom. Det lokala bestämmandet över vad som ska publiceras på olika sidor ska dock finnas kvar på respektive tidning.

En gemensam chef ska styra över alla koncernens redigerare, och detta kommer att göra att rekryteringen underlättas markant. Vi har de senaste somrarna haft en sommarvikarie som jobbat hela sommaren. Det här var hennes sjätte eller sjunde sommar, men hon är pensionär så hon vill förstås inte jobba för evigt. Hon har vikariat på heltid året ut, som ersättare för mig.

Hur det blir nästa sommar står i stjärnorna. Jobbet är så oerhört komplext och innehåller så många moment att det är i princip omöjligt att lära upp nya vikarier, ens om man hade två veckors upplärning på heltid. Vi jobbar ju dessutom under stark tidspress och eftersom vi bara är två är det svårt för någon att ”jobba bredvid”. (Allra helst i coronatider då vi har jobbat hemifrån.)

I förslaget finns enligt min chef inget besparingskrav. Syftet är att frigöra reporterkraft för att enbart skriva (idag redigerar tex ledare och nöje sina egna sidor). Syftet är också att enkelt återanvända material mellan tidningarna. Syftet är också att göra redigeringen på varje tidning mindre sårbar.

Om alla redigerare kan redigera alla tidningar i koncernen så blir vi inte lika sårbara, och det blir dessutom enklare att rekrytera nya redigerare och lära upp dem på den enhet där det finns störst möjlighet att lära upp nya.

Min närmaste kollega är som vanligt skeptisk. Hon ser endast farhågor. Kommer det här att sudda ut vår lokala prägel? Kommer vår tidning att göras med mindre kärlek? Och jag kan hålla med henne - och därför är det viktigt att vi två står upp för just de två kriterierna.

Är man anställd av vår tidning har man hjärtat i den produkten. Vi vill göra bästa möjliga produkt till våra kunder - läsarna. Vi har dubbla lojaliteter - mot våra chefer och mot våra läsare. De är faktiskt papperstidningsläsarna som fortfarande betalar våra löner. Samtidigt som vi vet att den digitala överflyttningen pågår konstant och på webben är nu, nu, nu, nu viktigast.

Jag är chill. Jag har varit med om många omorganisationer. Jag känner mig trygg med att båda våra tjänster blir kvar lokalt på tidningen och att vi verkligen behövs, men det känns tryggt att vi kan bli avlastade med vissa saker - och att det finns en backup vid behov.

Som det är nu kan vi knappt vara sjuka. Att vi har en vikarie på heltid för mig nu är enbart en lyckosam tur. Jag kan vara fortsatt sjukskriven på deltid med gott samvete, utan att behöva tänka på att min närmaste kollega jobbar ihjäl sig.

Jag ser fram emot att bidra med min kunskap och erfarenhet i det gemensamma navet, när jag väl börjat jobba hundra procent och kan vara chef igen. (Just nu är min närmaste kollega vikarierande chef.) Även om vi byter anställningsställe i budgeten så gäller LAS-listan på respektive tjänsteställe. Så risken att någon av oss ska få sparken vid en eventuellt neddragning framöver är minimal.

Jag har ju dessutom jobbat för två tidningar när jag jobbade med personalbiten, så den saken är plättlätt för mig. Jag har inte längre en urstark lojalitet enbart till just vår tidning, som min närmaste kollega har. Medarbetarna på de andra tidningarna är också kloka och trevliga. Men det får hon upptäcka själv, hon får sova på saken och fundera vidare. Navet ska sjösättas någon gång efter nyår.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag är det fredag och jag känner mig inte lika slut som förra fredagen. I alla fall inte nu när jag precis har vaknat 🤣 Förra veckan var jag så trött att jag knappt kunde gå, för av någon konstig anledning får jag värk i hela kroppen när jag är så trött. Det är säkert kroppens sätt att säga ”Ta det lugnt för bövelen jävla människa”.

Vis av förra hela jobbveckan har jag varit sparsam med kvällsaktiviteter den här veckan. Jag åkte hem till ex-svärisarna i måndags direkt efter jobbet och i onsdags hämtade jag yngsta dottern några timmar. Men eftersom jag slutar kl 15 blev det ändå inte jättesent, utan jag var hemma vid 18-tiden.

I måndags träffade jag min psykolog kl 11, innan jobbet, och i onsdags lunchade jag med en kompis innan jobbet. Två innan-jobbet-aktiviteter och två efter-jobbet-aktiviteter per arbetsvecka känns som en rimlig nivå. Just nu. Där ska jag ligga kvar ett tag. Jag behöver funka bra på jobbet hela jobbveckan, men jag behöver också umgänge och fylla på med positiv energi. Men jag behöver framför allt hitta en rimlig balans, och sen får jag försöka utöka min komfortzon efterhand.

Jo, i tisdags kväll var det videomöte med tjejjouren också, vilket förstås tog en del energi också. Men jag är ändå inte helt slut idag - och jag hoppas att den känslan håller i sig hela fredagen och resten av helgen.

På lördag ska jag på teater med en vän som har potential att bli en riktigt bra kompis. Jag initierade en träff med henne i somras, vi åt ute på restaurang och hade det jättetrevligt. Hon är liksom jag inflyttad till stan sen 30 år tillbaka. Vi har barn i ungefär samma ålder. Vi har båda åldrande mammor som flyttat till stan på senare år. Vi är båda ensambarn. Vi är båda singlar. Och hon liksom jag gillar teater och musikevenemang. Vi kan nog som sagt ha väldigt kul ihop. Efter teatern har jag bokat bord på indiska restaurangen i stan.

Kram 🐘

Profile picture for user Ny dag

@Andrahalvlek Vad skönt att de två första jobbveckorna fungerat och att du känner dig piggare denna veckan än förra. Jag tycker du tänker så rätt när du varvar jobbet med aktiviteter. Att läka från utbrändhet är tufft och hela livet måste hänga med inte bara jobbet för då är man snart sjuk igen. Det gäller att skynda långsamt för att också hinna pausa och vila. Som jag ”känner” dig kommer du lyckas också med viktnedgången och därefter också hålla vikten. Även här, skynda långsamt. Har själv i många år levt med bulimi och även bantat i perioder. För varaktig förändring krävs även här att man ändrar sina vanor vilket egentligen liknar kampen mot alkohol. Kram till dig! ❤️Mysigt att träffa den nya väninnan och hoppas det utvecklas till nära vänskap. Häftet att i vår ålder lära känna nya vänner! 🥰

Profile picture for user Andrahalvlek

@Ny dag Ja, det är minsann inte lätt att hitta nya vänner i medelåldern. Men jag hoppas att det här kan bli en vän som vill följa med mig på kulturella aktiviteter. Jag brukade bjuda med äldsta dottern på sådant, men nu bor hon för långt bort.

Jag mår bra ikväll också. Mycket piggare idag än förra fredagen. Jag har idag meddelat min närmaste kollega att jag kan göra vissa arbetsuppgifter nästa vecka. Uppgifter som går att göra när som helst nästa vecka när tid finns.

Det som jag gör nu fyller inte två timmar dagligen. Och kan jag avlasta henne med tråkiga arbetsuppgifter som ändå måste göras så gör jag väldigt gärna det. Hon svarade att det måste gå via vår chef. Det är endast chefen som får okeja mina arbetsuppgifter.

Och det är nog klokt, min kollega vill förstås inte belasta mig. Det känns som om jag har synnerligen förstående kollegor omkring mig, så det ska nog bli en hållbar återgång det här. Jag känner gott hopp om det.

Om två veckor ska jag och läkaren bestämma den fortsatta hastigheten i upptrappningen. Möjligen börjar jag jobba 50 procent den 1/10, eller så väntar jag till den 15/10. Det beror på hur det känns kommande två veckor.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag märker stor skillnad på gympan, jag orkar mycket mer och svettas inte lika mycket. Förra veckan fick jag avstå från gympan tre dagar (fre-sön) för att ryggen gjorde för ont. Den här veckan satte ryggen bara stopp två dagar (mån, fre).

Jag gör sen i måndags 2 x 10 svingar mellan benen med 8 kg kettlebell, jämfört med 1 x 10 veckan innan. Det gör jag direkt efter 20 min gympa med SVT-Sofia. Tanken är att utöka med 10 svingar per vecka, om inte ryggen sätter stopp. Svingarna stärker mina nedre ryggmuskler, och det är dem som beklagar sig eftersom de är en spillra av sitt fornstora jag.

Jag har skött maten bra i snart två veckor - och jag har framför allt nollat choklad och glass, tjoho! Det känns som jag kan behålla de här vanorna länge, och det är det som krävs. Jag vill inte ens ”unna” mig choklad och glass på helgen. För mig är det likadant som med alkohol, lite väcker mersug. Så igår kväll blev det en tallrik med chark, brieost, grönmögelost, vindruvor, päron, passionsfrukt och oliver som fredagsmys istället. Mums 😋

Idag ska jag på teater här i min hemstad, och efter det blir det ett besök på den indiska restaurangen. Min vän som följer med på teatern är inte så förtjust i indisk mat så jag tänkte omvända henne.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag har upptäckt att det funkar bra att göra lite nytta direkt efter gympan. Då jag ändå är upp i varv och redan svettig liksom. Igår städade jag skafferiet. Idag ska jag dammsuga och städa badrummet. Det är bra att bestämma innan man ens börjar gympa vad man ska ta tag i efteråt.

Jag har en kompis som har varit utmattningsdeprimerad. Hon bröt ner alla hushållssysslor i småbitar och gjorde lite varje dag istället för att göra mycket en dag i veckan. Jag anammar nog hennes tänk litegrann.

Idag står det dessutom veckohandling och matlagning på mitt ”schema”. Men jag fyller nog magen med käk från frysen den här veckan också. Bland annat grönkålssoppa som jag ska koka ägg till. Jag har väldigt mycket i frysen, jag behöver verkligen tömma den på mat. En massa äppelmos bland annat. Ska kanske sikta in mig på grötfrukost med äppelmos kommande vecka 🤔

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

@Andrahalvlek När jag tränar hemma brukar jag springa runt lite vid varje paus, jag kör ju styrketräning, typ 3-4 rep av varje sak o då blir det en minut här o där. När jag är klar har jag ofta allt "rat" / "kaffekoppar" osv undanplockade och lägenheten är fräsch igen :-)

Ha en fin dag o kommande vecka!

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Supersmart! Lite likadant gör jag, men jag gör det direkt efter gympan. Då är man ju ändå svettig. Det är förvånansvärt hur mycket man kan svettas av att dammsuga har jag märkt 😅

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Färdiggympad och färdigdammsugad. Toaletten får vänta till imorgon, orken tröt. Det gäller att hitta maximal nivå av lust och ork för att få optimal effekt. Låter avancerat 🤣 Jag slutförde skurandet av filtret till köksfläkten istället, som jag påbörjade igår av bara farten efter städningen av skafferiet.

Jag blir så glad och nöjd när jag orkar ta itu med den typen av surdegar, men jag måste vara vaksam och förvalta min ork noga. Och jag får inte stirra mig blind på allt jag inte har gjort - utan det ska vara fullt fokus på det jag faktiskt HAR gjort. Bara öppna skafferiet och njuta 🥰

Snart börjar körsången igen, den 29/9 är första torsdagen av nio. Jag betalade i våras men jag deltog inte en enda gång, så det blir nystart för mig. Nu vill jag träna på de två låtar som vi har fått inför körstarten. Om jag tränar på låtarna innan så har jag mycket större utbyte av den 1,5 timme som vi träffas varje vecka. Så har jag inte tänkt innan - då har jag bara gått dit och knappt tänkt på vad vi ska sjunga innan. Helt oförberedd liksom.

Min plan är att dagligen fram till den 29/9 sjunga varje låt tre gånger. Vi har hittills fått två låtar: ”Gabriellas sång” och ”Better than the universe”. Båda låtarna är jättefina 🥰 Via appen kan jag härma körledaren när hon sjunger ”min” stämma, alt 1. Låtarna är ju körarrangerade och fyra olika stämmor sjunger helt olika. Alt 1, alt 2, baryton (män), sopran. Det är svinkul! Plus att sången är en typ av meditation, det går liksom inte att släppa in andra tankar medan man sjunger.

Så nu ska jag implementera den här vanan bland alla andra vanor som jag har skapat sen jag började tillfriskna. Det funkar inte att säga svävande ”jag ska träna varje dag”. Då blir det inte av hälften av dagarna. Jag har blivit starkt influerad av boken ”1 %-metoden” och tänker därför göra så här:

1) Innan jag äter middag ska jag sjunga varje låt 3 gg i sträck. (Stapla en vana på en redan etablerad vana.)
2) Jag har lagt textpapperna på en köksbänk så att jag ser dem. (Synliggör så att du påminns.)

Äter middag gör jag varje dag, och eftersom jag lagar mat på söndagar och äter matlådor under veckorna så hinner jag sjunga 15-30 min innan jag ska äta. (Det är bara tv-tiden som minskas.) Papperna ligger väl synliga på en köksbänk - och det är vid diskbänken jag står och sjunger för att få bäst ljus och få in mest luft i lungorna.

”Bigger than the universe” är verkligen en prövning. Det är Anders Bagges bidrag till senaste mello. Det är MÅNGA ord och få tillfällen att få in luft. Så det krävs en hel del träning för att få till det bra. Och det är så himla roligt 🥰 Och ännu roligare blir det om jag känner när jag står där mitt i kören att jag hänger med bra, att det låter helt okej när jag sjunger. Att jag är en liten del i något enastående häftigt.

Kram 🐘

Profile picture for user Geggan

Avundsjuk på dig För kör @Andrahalvlek ! Inte kommit så långt. Gick musikteorikurs förra hösten men har sen inte hunnit tillämpa mkt. Så hoppas att det blir pianoklink i höst!

Profile picture for user Vjlo

@Andrahalvlek Jag funderar lite lite granna på att börja sjunga i en kyrkokör... alltså jag kan inte riktigt hålla tonen, känns det som, men det är säkert en övningssak, ska prata med hon som leder kören jag funderar på, för de som är med verkar ha riktigt kul ihop ibland...

Att förändra sitt liv i små steg är rätt väg att gå, i små steg, och inte ge upp om man råkar missa det man föresatt sig en dag.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Det låter jättekul! Allt man övar på blir man bättre på, även på att sjunga 🤗 I början sjöng jag rätt så tillbakadraget. Numer sjunger jag för fullt, allt vad jag orkar. Att stå där i mitten av kören och tillsammans skapa något så fantastiskt är magiskt 🥰

De olika stämmorna gör det till en helt fantastisk upplevelse, som man dessutom får dela med så många andra. Och vi vill alltid ha ett eller flera uppträdande i slutet på varje termin - så vi får visa ännu fler hur kul vi har ihop.

@Geggan Googla på Joyvoice. Har du tur så finns det en sådan kör där du bor också 🤗 Det kostar en hel del, men är så väl värt varenda krona. Vi ”sparar” ju en del nu när vi inte dricker dessutom.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Vecka 1: 47/56 ✅
Vecka 2: 51/56 ✅

Fortfarande har det inte hänt någonting på vågen. Ett litet minus jämfört med förra veckan, men då hade jag å andra sidan ett lite större plus jämfört med första veckan. Men jag märker att jag orkar med gympan bättre, och jag har haft färre dagar med ryggskottsont i ryggen (pga otränad rygg).

Bäst av allt: Värken i kroppen är mindre, vilket jag tror beror på att den antiinflammatoriska kosten ger resultat, och att gympan inte ger lika mycket träningsvärk längre eftersom kroppen har börjat vänja sig.

Tålamod.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@Geggan Jag har satt upp 8 kriterier per dag som jag vill uppfylla: Gympa, kettlebell, 7.000 steg, 0 choklad, 0 glass, nötter som mellanmål, smoothie som kvällsmål, meditation innan jag somnar.

Om jag uppfyller alla kriterier varje dag i en vecka får jag 56 ✅ Första veckan uppnådde jag 47, andra veckan 51.

Det är främst gympa och kettlebell som jag inte har gjort varje dag. Jag har ju haft ryggskottsont i ryggen av träningen, men det har gett med sig nu. Hoppas jag.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@Geggan Mest stolt är jag över 0 choklad och 0 glass under två veckor, tjoho! Jag har en skrivbok som jag sätter bockar eller streck i för varje kategori varje kväll, som en daglig checkup. Tar två sekunder. Och samtidigt nöter jag in goda vanor.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag ska jag på bio. Helt själv. Jag vill så gärna se filmen ”Där kräftorna sjunger” och jag har haft lite sjå att knö in det på rätt dag, med tanke på optimal lust och ork.

Jag orkar inte blanda in någon kompis i den ekvationen. Jag går dit i huvudsak för filmupplevelsen, jag tar bilen dit och direkt hem efteråt.

Jag älskade boken och flera av mina vänner som gjorde detsamma säger att filmen är riktigt bra. Så den måste jag bara se.

En annan film jag vill se är ”Bränn alla mina brev” som har premiär till helgen. Den boken älskade jag också. Men den filmen har jag några veckor på mig att planera in i min tillvaro.

När jag var föräldraledig med äldsta dottern så åkte jag ofta på bio själv, när hennes pappa kom hem från jobbet. Så det är inte en helt ny upplevelse att gå själv på bio. Nygammal snarare.

Jag tittar dock inte på vad som helst. Jag gillar inte actionfilm och marvel och sån skit. Den senaste filmen jag såg var ”A star is born”. Den såg jag två gånger på bio och två gånger på tv. Kanonfilm.

Idag visade vågen ett litet minus, tjoho! Men det är vägningen på måndagar som räknas och noteras. Det är dock skönt att få ett kvitto på att balansen in och ut är satt på rätt nivå.

Fast nu i början har det nog mest handlat om att stoppa viktökningen. + 20 kg på bara några månader skojar man inte bort, det är som ett stor långtradare som kommer dånande. Svår att stoppa.

Kram 🐘

Profile picture for user majken_r

@Andrahalvlek Hoppas filmen var bra! (Om du hunnit se den). Blir inspirerad av ditt inlägg, ska nog ta och boka en bio-date med mig själv ☺️ Behöver mycket påfyllnad av bra saker just nu och vara rädd om min ork. Låter bra också att du hittat balans i in-och ut med kosten🍎

Profile picture for user Onkel F

@Andrahalvlek skrev: "det är som ett stor långtradare som kommer dånande" 😂Jag känner igen känslan! Du verkar ju ha koll på det mesta, men följer du upp ditt blodtryck också? Inte bra om det smyger iväg upp. Själv är jag livrädd för att mitt skall sticka iväg med tanke på min övervikt och sjukdomshistoria. Jag kollar upp blodtryck och vilopuls varje söndag.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Onkel F Jag har alltid haft rätt lågt blodtryck, och det sjönk lite till när jag slutade dricka.

På grund av besvär med stickningar och domningar i fötterna tog jag nyligen långtidssocker - och det såg också bra ut. Så kommer jag igång med flås och bygga muskler så har jag gott hopp om livet. Lite viktminskning behövs också för att jag ska orka höja tempot och flåsa ännu mer.

Men det går verkligen framåt. Jag sänkte både kondition och muskler till ett minimum under min depression. När jag började jobba 1/9 orkade jag knappt gå upp för en backe på väg till jobbet. Mjölksyra och flås tvingade mig att stanna och pusta flera gånger. Nu, två veckor senare, klarar jag backen. Flåsar gör jag, men jag behöver inte pausa! Gympan gör nytta 🥰

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@majken_r Filmen var jättebra! De har bannemej fått med allt väsentligt. Och det såg ut precis som jag föreställt mig i huvudet.

Sen är det liiite synd att man vet hur det slutar. Slutet var lika överraskande i filmen som i boken. Jag hörde några tanter i salongen. ”Va!?” Den ena tanten fick börja förklara för den andra 🤣

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

PS. Jag åt ingenting under bion. Inte ens popcorn. Jag hade med mig en flaska vatten, inget annat. Tänk att man kan gå på bio utan att äta en massa godis 🤔 Bara det var en upplevelse. Mitt choklad- och glasstopp går över förväntan bra. Att låta bli helt är ett recept som funkar på annat än alkohol. Lite väcker mersug, så inte ens på helgerna unnar jag mig choklad eller godis - och efter bara några veckor slipper jag suget helt.

Profile picture for user Se klart

Jag ska också testa 0-toleransen mot choklad och glass- mina två rediga akilleshälar… inspirerad av dig @andrahalvlek- dock ser jag inte att du lagt in nån grekiska på checklistan: tänka kring: vad vill jag, vad behöver jag.
Inte kettlebells och matvanor- det är jätteviktigt. Men jätteviktigt två är dina alldeles egna egna innerst-inne- behöver.
Sånt som känns mjukt och snällt! kram kram min fina kompis 🥰

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag ska jag direkt efter jobbet hem till en kompis-kollega (dvs en kollega som också med åren har blivit en kompis). Vi ska äta ihop och sen ska vi spela padel kl 20. Okristligt sen tid för att träna, det får bannemej inte bli en vana. Jag har annars tänkt att jag ska bojkotta padel-vågen, men visst kan jag prova. Jag gillar ju att spela squash, och det finns tydligen stora likheter.

En annan kompis-ex-kollega (hon som fick sparken från oss i början av året och som har börjat på ett annat företag nyligen) ska också komma ikväll. Det ska bli kul att tjöta lite. Förr om åren gjorde vi tre och en tredje kompis-ex-kollega mycket roligt fysiskt ihop. Bland annat löptränade vi och sprang Blodomloppet och en del andra millopp ihop, tex Tjejmilen. För kanske 10-15 år sedan. Det var på den tiden som vi på jobbet drog ihop flera lag till Blodomloppet.

Att jag ens har sprungit millopp känns helt otroligt idag. I hyfsad närtid också, det var ju inga ungdomssynder direkt. Nu med mina lite för många trivselkilon och klena kvidande fötter känns det som fiction, hittepå. Men jag har bildbevis, annars hade jag själv inte trott att det var sant.

Efter jobbet (jag slutar ju kl 15) har jag fått lov att åka hem till kompis-kollegan och sjunka ner i hennes soffa några timmar innan kvällens äventyr. Jag lär vara blixtepigg efteråt så det blir svårt att hålla den vanliga läggtiden kl 22.15. Då har jag ju knappt hunnit hem. Så det här får bli ett trevligt då-och-då-grejs, ingen vana som ska fortlöpa vecka efter vecka.

Jag gillar verkligen att träffa mina vänner och göra en fysisk aktivitet ihop. Inte en droppe alkohol så långt ögat når lär det bli till maten innan.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Ajajaj 😩 Tanter ska ta det lugnt, inte snubbla på sina egna fötter och falla raklång i golvet. På bröstkorgen på höger sida, typ alla revben gör ont nu 😢

Jag spelade dock hela timmen, och jag var inte urusel trots att det var första gången. Jag fick beröm för mina servar! Men många slag blev för hårda eller blev slag i luften. Jag är ju så van vid squashracket, som är lite längre och kräver lite kraft för att först dåna i väggen och sen tillbaka.

Jag kan mycket väl tänka mig att spela padel igen, men kl 20 var lite väl sent för min del. Jag har ju läggtid kl 22.15 🤣 Hela mitt liv styrs av kalendern och larm i mobilen.

Värst av allt är att högersidan är min favvosida att sova på. Det går INTE att sova på den sidan. Någon gympa med SVT-Sofia blir det inte heller på några dagar. Ja ja, det kunde ha varit värre.

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@Andrahalvlek Aj! Det är inte skönt att ha ont på sidan och revbenen. Stackars dig💕. Det enda som gäller är ju vila. Hoppas det inte gör för ont och att det snabbt går över. Ja, träning kl 20 är för sent för mig med. Det är då man sitter och varvar ned inför läggdags. Bra att du inte har något inbokat to och fre.

Ha en bra dag och krya på dig❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag har lyckats sova. På rygg. Ovant. Högersidan är annars min favoritsida att somna på, men det gick inte ens att ligga på vänstersidan utan att det gjorde mer ont. Det gör ont när jag hostar och när jag tar i med högerhand/arm. Kände det tydligt när jag drog i handbromsen när jag kom hem.

Fraktur har jag sannolikt inte. Då hade jag haft mer ont. Jag får gå lugnt som en zombie, och så fort jag sitter still känns det okej. Det gick okej att köra bil igår kväll och sannolikt går det då även okej att jobba mina två timmar per dag.

Ingen gympa på några dagar. Men det är okej, det var ett äventyr för mig att lära mig spel padel och sådana ska väl ge några blessyrer. Det kunde gått mycket, mycket värre. Jag kunde ha landat på armbågen tex. Nu sträckte jag mig efter bollen så jag landade på bröstkorgen. Hela min kolossala kroppstyngd på mina stackars revben.

Mina största bekymmer nu: 1) hur fan ska få på mig en bh, 2) hur ska jag lyckas baxa upp morsans rullator i bagagen? Vi ska köra till äldsta dottern på lördag och morsans rullator ska ju in och ut i bagagen några gånger då. Äsch, jag får väl använda vänster hand i huvudsak och hjälpa till med benen.

Kram 🐘

Profile picture for user Varafrisk

@Andrahalvlek För en tid sedan så skrev jag i din tråd att jag inte skulle skriva ngn mer gång i din tråd eftersom jag uttryckt mig inte så bra h dig. Jag tänker du vet. Fast ibland behöver man gå vidare å när du skriver att du har trillat och slagit i höger sida så gjorde detsamma idag. Ibland blir det en låsning, kan vara en pytteliten förhöjning i vägbanan och jag faller som en fura. På lunchen hände detta mig idag…så j-a ont på höger sida. Ringde 1177. Är hypokondriker. Troligtvis spräckt revben. Blir värre på tredje dagen…kul att veta🙈 Så jag känner igen mig i vad du skriver. Men har ju min man som kan hjälpa mig.

Krya🥰

Profile picture for user Andrahalvlek

@Varafrisk Usch, stackars dig! Värre på tredje dagen låter ju verkligen trist. Då ska jag köra tur och retur 40 mil över dagen.

Men jag tror inte att jag har knäckt några revben, då skulle det göra ännu mer ont. Jag kan gå och röra mig, men jag går som en zombie. Inga hastiga rörelser. Och när jag sitter still känns det okej, så jag kan jobba vid datorn.

Mest trist är att jag inte kan sova på högersidan. Det är min favvosida.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Sovit gott i natt. På rygg. Tack och lov, säger jag. Min sömn är verkligen mitt sorgebarn och det sista jag vill just nu är att sömnen börjar strula igen. Jag tar fortfarande 1/2 tablett propovan och 1 zopiklon innan jag ska sova. Vågar inte riktigt låta bli. Totalt livrädd för att sömnen ska börja strula igen.

Nästa vecka ska jag träffa läkaren. Tills dess hade jag tänkt sluta med sömnmedicinen. Han ville det. Han sa att jag skulle ta tabletterna varannan dag. Hade tänkt att komma till skott med det lagom till läkarbesöket, men sen kom det här med revbensskadan. Att somna på rygg utan att vrida och vända på mig, vilket är omöjligt pga smärtan, kändes ursvårt att ens försöka göra.

Nåväl, jag får erkänna att jag inte har slutat med medicinen och sen får vi ta det därifrån. Det mesta annat känns positivt, och för mig är det viktigt att både orka jobba och känna mig riktigt nöjd med det jag gör under mina två timmar på jobbet.

Och det gör jag. Jag känner mig riktigt nöjd. Jag får repetera programvaror, planera, strukturera och fullfölja arbetet - och jag får ett faktiskt resultat, som ser riktigt bra ut. Och allt gör jag utan minsta tidspress. Optimal start på återgången i arbete. Tycker jag. Får se vad läkaren säger.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag ska jag köra totalt cirka 40 mil med både min mamma och min ex-svärmor i bilen. Vi ska hälsa på äldsta dottern, som har bott i Smålandsskogarna i över ett år nu utan att mormor och farmor har fått se hur hon och hennes sambo bor. En viktig resa.

Jag utgår från att det går galant från början till slut - allt annat hanterar jag om det uppstår. Min mamma är en ”bredvidbilförare” i den meningen att hon har tusen synpunkter på mitt körande. Hon stampar hårt i golvet när hon tycker att jag behöver bromsa. ”Ser du den” gastar hon titt som tätt. En prövning för tålamodet minst sagt. Idag ska mitt tålamod få lite träning helt enkelt.

Mina revben gör fortfarande ont. Jag får ta det försiktigt varje gång jag rör på mig, i slowmotion. Men när jag sitter still känns det bra. Mitt promenadtempo är rullatortempo, och det passar ju också utmärkt just denna helgen då det är min mamma som bestämmer promenadtempo.

Min dotters promenadtempo klarar jag inte ens fullt frisk längre. Hon påminde mig häromdagen: ”Mamma, bara för några år sedan var det tvärtom. Det var jag som inte hängde med i ditt tempo.” Så är det. Man kan inte leva på gamla meriter.

Kram 🐘

Profile picture for user Lavendelblomman

@Andrahalvlek skrev:"Hon stampar hårt i golvet när hon tycker att jag behöver bromsa. ”Ser du den” gastar hon titt som tätt." Precis så håller min mamma också på när jag är ute och kör med henne! Det retar gallfeber på mig.
Jag fick en spricka i ett revben för några år sedan. Det tog väldigt lång tid för det att läka, men det blev helt bra.
Ha en fin helg!

Profile picture for user Andrahalvlek

Hemma igen. Totalt 40 mil i bil ihop med min mamma och ex-svärmor. Vi babblade oavbrutet. Sen babblade vi när vi besökte min äldsta dotter också i 5-6 timmar. Lätt sönderbabblad nu.

Äldsta dottern är nöjd med besöket. Min mamma och min ex-svärmor är jättenöjda. Så själv är jag supernöjd 🥰 För att jag tog initiativet och genomförde det.

Ett litet payback för det som min dottern gjorde för mig i våras ❤️ Hon var så stolt och glad över att få visa upp deras fina lägenhet och mysiga nya hemstad.

Nu är jag trött. Sunt trött. Man ska vara trött efter en sådan utflykt. Sista timmen körde jag i mörker också, det var obehagligt. Linsen blir mindre flexibel med åren och det blir så svårt för ögat att växla mellan ljus och mörker. Några gånger blev vi rejält bländade också 🤬

Nu bada, sen tv en stund och sen sova.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag blir det handla, tvätta, kort besök hos yngsta dottern, och sen chatta för tjejjouren ikväll. Däremellan vila, vila, vila. Ingen matlagning idag, jag håller fortfarande på att tömma frysen. Mycket mat som gömmer sig där. Mån, tis, ons ska jag dessutom äta middag på annat ställe, och då blir det inte många dagar kvar av veckan.

Sov till kl 9 idag, tjoho! Det bekymrar mig lite att jag inte har vågat försöka sova utan sömnmedicin. Min sömn känns otroligt viktigt och nu har jag nog blivit psykiskt beroende av tabletterna. Jag kan liksom inte förmå mig att inte ta tabletterna, av oro för att jag ska ligga sömnlös. Men så snart jag kan sova på min favvosidan igen så ska jag dra av plåstret.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag inleder jag min fjärde ”fulla” vecka på jobbet. Fortfarande jobbar jag ”bara” 25 procent. Arbetsuppgifterna faller på plats en efter en, och ramlar ner i det automatiska minnet så att jag inte behöver koncentrera mig djupt på allt jag gör. Jag har samtidigt sett till att ha saker att göra på kvällstid och helger, för att testa min förmåga. Det går bra. Jag mår bra.

Sover fortfarande med hjälp av medicin, och det är nästa sak jag behöver sluta med. Sannolikt är det mest placebo, för jag har svårt att tro att zopiklon (insomningstablett) fortfarande funkar som den ska efter åtta månaders intag. Å andra sidan sa min läkare att på vissa individer funkar den hur länge som helst.

Att 1/2 tablett propovan funkar som det är tänkt märker jag dock. Cirka en timme efter intag riktigt känner jag hur allt börjar gå i slowmotion i min skalle. Lite obehagligt, men det betyder å andra sidan att jag är hjälpt vid insomning. Funderar dock en del på hur tabletterna påverkar mig dagtid. En del säger att de är mosiga i skallen hela nästa dag när de tar propovan och zopiklon.

Jag ska inte spekulera mer. Jag är inte ensam i detta längre, tack och lov 🙏🏻 Imorgon ska jag träffa min duktiga och erfarna läkare och då ska jag ventilera den här frågan med honom. Jag ska också ta upp om jag ska utredas för bipolaritet eller inte. Och diskutera fortsatt återgång i arbete. Som det känns nu så vore det bra med fortsatt 25 procent ett tag till, och sen utöka till 50 procent från mån 17/10. Får se om min läkare håller med.

Skynda långsamt.

Kram 🐘

Profile picture for user Torn

@Andrahalvlek Tjenare! Det är ju jätteskönt att du sover så bra nu!🤗 Men bra att du är uppmärksam på det här med sömnmedlen. Jag läste på lite, och framförallt zopiklon lät minst sagt lurigt. Narkotikaklassat, beroendeframkallande, och särskilt lurigt för personer som är eller har varit alkoholberoende stod det. 😳 Du vill ju absolut inte hamna i ett annat beroende nu, när alkoholen har blivit en ickefråga.❤️ Men läkaren vet väl om att du har varit beroende av alkohol förmodar jag, och vet ju om riskerna.

Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

@Torn Oj 😳 Det hade jag ingen aning om. Men jag har inte höjt dosen eller tagit fler tabletter. 1 tablett per kväll. Varje kväll sen jag blev sjukskriven i slutet av januari.

Men den måste jag förstås sluta med. En del säger att de är helt groggy hela nästa dag om de tar zopiklon. Det märker inte jag. Jag kanske blir pigg som en Duracellkanin när jag slutar ta den 🤣

Till helgen slutar jag! Med båda. Punkt.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

PS. Jag har berättat för läkaren att jag är helt nykter sen februari 2020, men har inte fått några följdfrågor på det. På psykakuten fick jag dock blåsa, vilket tydligen är rutin.

Profile picture for user Torn

@Andrahalvlek Propavan är inte beroendeframkallande eller narkotikaklassat, så det skulle du kunna fortsätta med om det hjälper. Men zopiklon verkar vara riktigt farligt. 😬 Tydligen så är det det preparatet som används till flest självmord i Sverige. Folk överdoserar, och vaknar aldrig upp igen.😳

Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag kl 11 ska jag träffa min läkare. Tre saker ska vi diskutera: 1) ev utredning för bipolaritet, 2) min sömnmedicin, 3) fortsatt återgång i arbete. Stor skillnad från tidigare besök hos honom. På vårt första möte var jag så ångestriden att jag knappt kunde få ihop 1 + 1 även om någon hade hotat mig med pistol. Jag hade noll tankar om vad vi skulle snacka om. Jag sa knappt ett enda ord under hela den timmen vi pratade. Eller han pratade rättare sagt. Nu när jag går dit har vi livliga diskussioner. Jag är påläst och vetgirig, han är erfaren, kunnig och pedagogisk. Vinn-vinn.

Angående återgång i arbete så vet jag att min vikarie har kontrakt på heltid året ut. Ingen panik för den sakens skull alltså, jag kan göra det här i lugn och ro, inte hasta mellan stegen. Jag tänker fortsatt 25 procent några veckor till och 50 procent från den 17/10 och sen året ut. Sen siktar jag på 75 procent från årsskiftet. Jag hinner inte upp till 100 procent innan sjukårets slut (slutet av januari), men vi får se om försäkringskassan kan hävda några undantag från den stränga ”årsregeln”.

Ikväll ska jag iväg på en stressföreläsning. Ni vet en halvrolig gubbe på en stor scen (Konserthusteatern i det här fallet) och det sitter i princip bara kvinnor i publiken. Skrattar och hummar medgivande växelvis. Det finns några sådana gubbar som turnerar runt och jag gillar sånt. Alltid hittar man några bra säg att införliva i sin tillvaro.

Jag ska gå med en kompis (hon som tvingades sluta hos oss under spektakulära former), och det ska bli kul att hänga med henne lite. Det är inte lönt att jag kör hem emellan så jag hänger på henne hem efter kl 15 och lånar hennes soffa i källaren, för att få vila från intryck lite innan kvällens föreläsning. Jag måste vila innan jag ska iväg på sådant. Alltid planera in vila - både innan och efter.

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Besöket hos läkaren idag gick jättebra. Jag inledde med att säga att jag ville diskutera fyra saker.

1) Ev utredning om bipolaritet. Läkaren svarade att han ska initiera en utredning med ansvarig psykolog. Han sa att oavsett vad utredningen visar så får jag en grund att stå på. Så att jag kan agera på bästa sätt för att slippa bli deprimerad igen.

2) Sluta med sömnmediciner. Läkaren sa att jag eventuellt är psykiskt beroende, att det funkar som placebo. Men att det faktiskt kan hjälpa kemiskt fortfarande. Han sa också att jag ska avvakta tills revbenen är läkta, och först då ska jag ta 1/2 propovan respektive 1 zopiklon varannan dag, för att se hur jag reagerar.

3) Upptrappning av arbete. Vi bestämde att jag ska börja jobba 50 procent från 17/10 till och med 15/1. Ny läkartid andra veckan i januari, men utgångspunkten är att jag börjar jobba 75 procent den 16/1. Om FK undrar över något får de initiera ett nytt avstämningsmöte i dec-jan.

4) Stanna kvar på dagpsykiatrin. Min dotter psykologen har skrämt upp mig med att jag kanske återförs till vårdcentralens ansvar nu när jag mår bättre. Men läkaren sa att han inte har några sådana planer, utan jag får stanna kvar som patient hos honom.

Det känns otroligt skönt att jag får fortsätta vara patient hos honom. Vi har en bra nivå på våra samtal, vi bidrar båda två men drar väldigt tydligt åt samma håll.

Den typen av dialog har jag haft med några av min yngsta dotters läkare också. Jag bidrar med mitt tänk och upplevelser, och läkarna bidrar med sin kunskap och erfarenheter.

Jag pratade med min chef idag också. Mån 10/10 ska vi ha ett gemensamt möte med de andra kollegorna också och då ska vi diskutera vad jag konkret ska göra från och med den 17/10. Arbetstiden blir då kl 13-17, eftersom det är mest att göra på eftermiddagen.

Tacksam och nöjd 🥰

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

PS. Jag passade på att fråga min chef vad som händer med min tjänst i och med den nya organisationen. Hon sa att det beror på var tjänsten hamnar, lokalt eller på koncernnivå. Och att de olika tidningscheferna är oense om var tjänsten ska hamna. Hon tycker själv att tjänsten ska ligga lokalt. Jag sa att jag föredrar att ha min närmaste chef lokalt, men att jag finner mig i vilket det än blir. Min anställning är jag inte orolig för. Och det är klart uttalat att alla ska jobba kvar på respektive tidning så jag behöver inte pendla längre heller.

Profile picture for user Andrahalvlek

Idag ska jag få massage, hur det nu ska gå eftersom jag fortfarande har ont i mina revben. Sen ska jag jobba lite tidigare idag, kl 12-14, eftersom jag har fått massagetiden redan kl 10. Brukar gå kl 11 annars.

I kväll är det äntligen start för kören! 🥳🥳🥳 Jag betalade för förra terminen, men jag fick inte dit. Nu har jag betalat och ska gå dit. Plus i kanten är också att vi flyttat tillbaka till vår gamla lokal, som ligger i en gymnasieskola som ligger tvärs över gatan från mitt.

Närmare att gå för mig, men framför allt har lokalen bättre akustik. Vi står i skolans entréhall som har ett stort och högt glastak. Där bildas ljuv musik och skönsång. De flesta samlingslokaler är ju byggda för att allt sorl inte ska ska höras, med djuddämpare i taket tex. Inte bra när man ska sjunga.

Och eftersom jag slutar jobba kl 14 har jag tre timmars paus hemmavid. Det behöver jag. Hinner sjunga upp mig lite också 🥰

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

Handläggaren på Försäkringskassan ringde. Hon sa att vi redan nu behöver ha en plan gällande att jag troligen inte kan jobba 100 procent från den 25/1. Då har det ”magiska året” uppnåtts. All tid som överskrider det datumet kräver en ordentlig plan och argument, så kallade undantag. Efter lite snack kom vi fram till att jag planerar att börja jobba 75 procent från den 16/1 och att jag sen börjar jobba 100 procent från den 13/3. Två månader på 75 procent är minimum, tycker jag.

Och skulle jag inte fixa 100 procent från den 13/3 så väljer jag att gå ner i sysselsättningsgrad 25 procent i ytterligare några månader. Så gjorde jag förra gången (2018). Vi får se hur jag känner helt enkelt. Jag tänker inte riskera mitt mående, men det är samtidigt omöjligt för mig att veta idag hur jag kommer att må den 13 mars nästa år. Och 75 procent lön ger ändå mycket mer pengar än 100 procent sjukskrivning.

Jag gillar min handläggare, hon är klok och förstående. Hon är helt grym på att skriva avstämningsprotokoll. Massa info, och jag har inte hittat ett enda fel eller missförstånd. Sånt imponerar på mig. För att jag vet hur svårt det är att i efterhand få ner saker korrekt på papper när folk på ett möte babblar huller om buller.

Jag har ju skrivit många liknande protokoll själv. Inte med samma typ av info förvisso, men man får sortera skriftligt på ett helt annat sätt än det pratas på ett sådant möte, där man inte håller sig till en regelrätt dagordning utan alla bara pratar rakt ut typ. Den uppstyrda skriftliga strukturen skulle inte en AI få ihop, tror jag. För det krävs nog en mänsklig hjärna.

Nu är det rast och vila några timmar, sen sjunga 🥰

Kram 🐘