..

går upp och nerför oss alla, det finns dock en liten skillnad på hur vi handskas med svängningarna.
När jag var aktiv så valde jag konsekvent den lättaste vägen och den bästa boten jag då visste om ....alkohol. Snacka om att dränka bekymren.

Jag har under snart ett halvår haft svåra familjebekymmer som jag varit tvungen att möta med ett nyktert synsätt och det har inte alltid varit lätt. Det är lätt att sjunka ner i svår självömkan och att det går över i andra destruktiva känslor. Jag har haft, och har fortfarande, en stor sorg och nedslagenhet i mitt hjärta. Känslor som jag inte alls är van vid och som jag har varit tvungen att lära mig att handskas med och att se att livet och framtiden verkligen ställs på sin spets gör ont i själen. Jag har gjort upptäckter hos mig själv som jag aldrig tidigare uppmärksammat men som visar att jag faktiskt fungerar idag som en "normal" människa utan att behöva kemiska bedövningsmedel. Jag kan idag släppa ut mina känslor, det har varit många tårar den sista tiden, och jag har försökt bejaka mina svagheter och möta dem på ett naturligt sätt.

En sak som överraskat mig, jag trodde att jag var ok på den punkten, var att jag hade/har en ofantlig saknad efter kramar och personlig kontakt. Det är ju ett stort kram-hål inuti mig !! När jag var aktiv var nära kontakt med andra något hemsk, jag var ju rädd att det skulle lukta om mig, att bli avslöjad. Jag fick börja lära mig på behandlingshemmet att kramas och det var synnerligen obehagligt i början men allteftersom började det kännas väldigt förtroendeingivande. Att ta i en annan människa har för mig betytt mer än bara en rörelse, det betyder ett förtroende, en gest av samhörighet och respekt. Det var en kvinna jag känner som öppnade mina ögon för några veckor sedan med just ett par kramar och några ord som satte sig direkt i mitt hjärta. Jag kände då att jag har en sanslös längtan efter närhet, mer än vad jag trodde att jag hade möjlighet till och, faktiskt, verkligen behöver.

Jag är väldigt glad över att tillhöra en grupp av människor som kan dela fritt om sitt liv utan att någon dömer eller lägger skuld på mig eller någon annan.Jag har ju förmånen att använda detta forum, andra forum på nätet, och inte minst i verkligheten där vi även kan kramas irl !! Jag har haft ovärderlig hjälp från vänner som jag inte ens träffat i det verkliga livet och jag har "gamla" vänner som jag kan kontakta och prata fritt ur hjärtat och som betyder enormt mycket för mig. Dessa vänner har jag mött eller träffat i nykterheten och vi har alla någon koppling till alkohol och delvis med kunskaper i programmet.

Jag är väldigt priviligerad som får ha sådana fina vänner och är väldigt tacksam för det.

Hur i hela världen gör andra, "normala", människor när de råkar ut för livskriser och som inte har denna fantastiska stöttning ??

Återigen känner jag en stor ödmjukhet över att ha fått mitt liv tillbaka genom ett litet beslut varje morgon :) och att jag får min styrka av er och era erfarenheter. Tack för det !!

fast det gör ont att läsa om det stora kram-hålet inom dig. När våra barn var små och ledsna sa vi ofta att man kan ha magen full med gråt - och då behöver man få gråta ut - det är väl ungefär detsamma som att leva med ett kramhål...
Jag tror de s.k normala pratar med vänner (som inte alltid orkar och kan förstå) och så söker man hjälp på olika håll inom vården. I värsta fall får man recept på vanebildande medikamenter för att kunna fly sin sorg.
Det har blivit så för många av oss att det inte finns tid och rum i våra liv att dela sorger och kriser... fast de flesta av oss möter sånt. Alla, förr eller senare. Då vet man inte heller att andra går igenom liknande och så känner man sig onödigt och felaktigt ensam. De flesta av oss vill ju bevara fasaden, bidlen av att vara lycklig och lyckad...
Tack och lov för denna plats där vi får dela våra sorger, tillkortakommanden och glädjestunder. Även jag är mycket tacksam att ha hittat denna plats i universum. Kram / mt

får jag så kloka kommentarer från kära vänner :-) En mening i ett mail nu på morgonen som får mig att börja fundera över hur jag gör och fungerar.

"Kanske skulle det göra dig gott att lägga bort hjärnan, dvs försöka förstå, för en stund...."

Hon har så rätt.........<3 Tack kära C !!

men vilken djävla vidrig dryck :(( Ändå kunde jag dricka den direkt ur flaskan om jag inte hade något annat. Än idag kan jag känna kväljningarna men ner skulle skiten. När jag var liten så hade min far en speciell ritual med säsongens första glögg som var väldigt viktig så den följdes med stora ögon av åskådarna och far fick briljera lite. Men hur f-n uppstod såna knäppa traditioner ??

Och jag har alltid funderat över dessa "speciella" personer som sitter och smuttar vin och kommer med de mest konstiga smakdefintioner på drycken.....jordig....vem vill dricka nåt som smakar jord ?? Blommig och fruktig....ok....går det inte bra med saft om man vill åt den smaken ? Hur kommer alkoholen in i sammanhanget som de facto är en smak och doftlös vätska tills den kommer in i kroppen och där omvandlas till en vedervärdig lukt för omgivningen ?? Inte skulle vi se dessa vinprovar-gökar i TV och media om vinet inte innehöll alkohol ?? Hur kan man tillåta att man helt skamlöst får sitta i TV och göra en ohämmad reklam för ett sånt starkt gift ? Är det nån som sett att man sitter och provröker Marlboro och Prince i TV ?

Jag fixar sån reklam, den triggar inte mig, men man vet ju att reklamen styr folk till hårdare drickande. Vem efterfrågade tex BiB'en ?? Inte var det väl alkoholisterna ? Men när den kom togs den tacksamt emot av oss alkisar eftersom den inte klirrar när jag bär hem den, jag får mer för pengarna, den är lättare att kasta som tom och inte minst : Den räckte längre.............i början !!

En annan sak som dykt upp det sista året är en helt ny typ av alkoholist, enl de uppgifter jag har fått har den gruppen ökat hela 30% sista året. Det är alla de (framförallt ) kvinnor som gjort så kallad "fetma" operation, dvs tagit bort en stor del av magsäcken. Hur tänkte läkarna där ?? Att ätstörningar tillhör samma sjukdom som alkoholism har varit känt länge så varför tar man till kniven ?? Är det återigen så att det som inte går att fixa med ett piller eller en skalpell inte är en sjukdom ?! Jag pratade nyligen med en sjuksköterska om detta och hon fattade genast sambandet helt själv :-) Hon visste inte om ökningen bland dessa patienter men hon skulle genast börja leta mer fakta i ämnet. Hon jobbar på en vårdcentral och träffar ju således patienterna i första skedet så det finns ju möjlighet, och förhoppning, om att hon sprider kunskapen vidare.

Jag är nykter idag för min egen skull och för att komma dit har jag med piska och morot ändrat hela mitt sätt att vara. Det absolut viktigaste för mig har varit att ändra mitt beteende från grunden och inse att alkoholen och jag för alltid är ett oskiljaktigt par men att det är jag, och ingen annan än jag, som ska välja om jag ska dricka eller inte. Idag har vi inget komplicerat förhållande, alkoholen och jag, MEN det gäller bara så länge jag gör det som är bra för mig och sätter mig, helt egoistiskt, i första rummet. Det är så viktigt att jag prioriterar mitt eget mående före allt annat som händer/finns runt mig. Om andra dricker är det deras beslut, om de känner att de har tappat kontrollen så finns jag där för dem men jag "nasar" inte på dem min livshistoria om de inte vill ha den. Jag gör ett undantag om en bedrövad anhörig ber om hjälp, då kan jag berätta om hur jag gjort för att få min stabila nykterhet. Annars finns jag till hands om de vill ha hjälp.

Jag har lyssnat på de som gått före mig och en av de lärdomar jag fått av dem är att inte finnas kvar i mitt gamla beteende genom att använda de olika substitut till alkohol som finns på marknaden. Alla gamla beteenden jag behåller innebär att jag inte fullt ut tagit ett beslut att genomgripande förändra mitt liv. Nu när jag själv har levt som nykter alkholist några år så ser, och förstår, jag hur de menar. De som tar återfall efter några år har ett ben kvar i sitt gamla liv, tyvärr. Vem fan behöver en alkoholfri snaps ??? Ide'n är så genomkorkad så det gränsar till komik. Jag är alltför rädd att jag ska återvända till mitt gamla liv så jag tar inga som helst risker idag, jag har alltför många skräckhistorier med mig i bagaget nu. Narkomanen som fick Ketogan efter sin förhållandevis enkla operation och gick igång på det så de fick lägga henne i spännbälte för att hon inte skulle dra från uppvaket, den unge alkoholisten som fick alkoholfritt vin hemma hos svärföräldrarna och tog ett långt återfall efter den middagen bara för att det triggade igång hans gamla beteende. Historierna är många och lika tragiska och JAG VILL INTE DIT igen !!

Ta hand om er och ha en bra, nykter, första advent. Vi är värda att ha ett bra liv.

Liselott

Jag har börjat reagera på all alkohol reklam, och hur alkohol dricks i serier och filmer, men sällan får man se hur skådisen ens blir salongsberusad , och sällan får man se baksmällorna, undomar och vuxna oxå i viss grad, blir ju påverkade.

Mickey

Intressant att du skriver det Liselott. Jag satt och retade upp mig på en alkoreklam igår. Det har jag aldrig gjort innan. Vi som har problem ser reklamen med andra ögon.

Liselott

Det är en sådan alkoholromantik i samhället, alkohol framställs som vilken dryck som helst, men alkohol är inget livsmedel, det är ett beroende framkallande gift, att introducera alkohol till en ungdom är som att spela rysk roulette, det kan bli vem som helst som fastnar i ett beroende. Låt dem som kan och vill använda det som ett rus medel, men framställ det inte som något annat än det!

viktoria

God Morgon Adde, hoppas din 1:a adventsdag blev mysig och fin!
Skriver lite här i din hörna, vet inte, hittar inte riktigt min plats här just nu. Men så är det imellanåt - förstår nu exakt vad fina mulletant menade med ett hon skrivit en gång. Forumet är som en stor våg som rullar, ständigt i förvandling. Ibland återkommer liknande tillstånd, former jag känner igen och känner mig hemma i, ibland är jag obekväm. Här hos dig känns hemma just nu, så jagf gör ett litet avtryck här.
Livet tuffar på, känner igen mig i när du beskriver hur du och alkoholen inte har ett komplicerat förhållande idag. Det har inte jag och alkoholen heller. Ingen kamp. Hemma hos oss känns det numera naturligt att alkoholen inte längre har någon speciell plats. Fast glögg finns det absolut plats för i min decembermånad. Min mammas egengjorda är en dröm! ; D
Önskar dig en fin måndag, kram V

trevligt när du kommer "hem" till min "hörna" :-)) Och jag tycker mycket om dina avtryck !!

Ha en härlig dag Viktoria !!

finns om nytänk iaf :-))

Datortest

fick akutpatienter att dricka mindre

Genom att kommunicera med en dator på akutmottagningen kunde hälften av en grupp riskdrickare minska sin alkoholkonsumtion till måttlig nivå. Studien ingår i en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Hög alkoholkonsumtion ligger bakom många besök på sjukhusens akutmottagningar. Patienter med skador, till exempel benbrott, dricker i genomsnitt mer än de som kommer till akuten med hälsorelaterade problem som bröstsmärtor.

-Besöket på akuten kan vara en varningsklocka förutsatt att patienten sätter skadan i samband med sitt drickande, säger Anna Trinks, doktorand vid Avdelningen för samhällsmedicin.

Problemet är att personalen ofta tvekar att fråga patienterna om deras alkoholvanor, och själva har dålig kunskap om alkoholens betydelse för hälsan. Det är här informationstekniken kommer in i bilden. I en interventionsstudie lät Anna Trinks patienter svara på frågor via en dator som sedan levererat utskrifter med en bedömning av deras alkoholvanor: drack de på lagom nivå eller över gränsen för riskdrickande.

Omkring 3 000 personer deltog frivilligt. Hälften av dem accepterade att också vara med i en uppföljning via brev.

Avhandling: Alcohol prevention in emergency care – Drinking patterns among patients and impact of a computerized intervention in a Swedish Emergency department.

är ungefär knappt en miljon i antal här i Sverige, och då är alltså inte tablettmissbrukare eller narkomaner med.

På oss alkisar går det ca 3 medberoende per alkis............medför alltså att ca 4 (FYRA) miljoner i vårt land är direkt drabbade av sjukdomen. Nästan halva Sveriges befolkning.

För några år sedan fick jag lära mig av en alkoholforskare att ca 60% av oss alkisar har fått sjukdomen genom arv ( fel på en eller fler gener) och resterande 40 % har fixat det själv genom ihärdigt supande. Samma grupp av forskare hade också kommit fram till sex-,mat-,spel-,arbets-,narkotika-beroende har samma ursprung i hjärnan och behandlas på samma sätt vilket många olika 12-stegsprogram gjort i många år utan vetenskapens hjälp.

Detta är uppgifter som intresserade kan söka själv på nätet numera, en del rapporter är dj-ligt tunglästa men intressanta, vilket är bra. Idag kan man också se att det är fler och fler som är blandmissbrukare och jag är väldigt glad att jag konsekvent tackat nej till sinnesförändrande kemikalier.

Jag tillhör den delen av alla beroende som anser att vården av oss ska tillhöra sjukvården och inte soc eftersom det är en sjukdom. MEN det krävs då att personalen är tillräckligt utbildad att ta sig an oss och inte bara skicka iväg oss med ett recept på tabletter.

Jag har många gånger helt förstummad suttit och kollat in folk på AA's konvent och stilla förvånats över att, hade jag inte vetat annorlunda, så hade jag aldrig sett att det är alkisar som samlats för att umgås och ha trevligt.

Alkoholismen genomsyrar samhället och finns i alla skikt och just jag är en liten del av det samhället.

Fast idag är jag en stolt nykter alkoholist som är nykter för min egen skull.

viktoria

Viskar en liten hemlis här, för jag kan inte hålla mig. I går på ett läkarbesök har jag sett två små fenor på en liten, liten spökkropp vinka till mig på en ultraljudsskärm. Vi väntar en baby...
Sitter här med mitt morgonkaffe nu och tänker att det är fint, bara fint...bra så...
Kram V

du gör min dag till en solfylld dag :-))

Det är så stort att få se och uppleva när det går bra för kollegor i branschen !!!! Där kan man snacka om belöning i nykterheten......jag blir absolut tårögd av att få dela din glädje :-) Åååå vad jag önskar att du vore här så jag finge krama dig vännen !!

Ja jösses vilken känsla !

Tack för att du viskar hemlisar i mitt öra :-))) KRAM <3<3<3

Lelas

Grattis Viktoria! Wow! Vilken härlig nyhet! :-)

(Fast jag hörde den ju knappt, så lågt som du viskade....)

Kram!
/H.