av Andrahalvlek

Andrahalvlek
mån, 2022-10-31 - 08:57

Sent igår kväll fick jag via sms ett erbjudande om en annan marklägenhet. Helt nybyggd, på ”rätt” sida om stan. Dock tvåtusen mer i hyra än jag betalar idag. Hmm 🤔 En tusenlapp känns skitsamma, men två tusenlappar blir lite mer varje månad.

Förutom att det är nybyggt, att lägenheten garanterat är tiptop, och att det ligger på ”rätt” sida av stan, så finns det några nackdelar. Trivs jag med att bo i marklägenhet med grannar väldigt tätt inpå på mig? Garanterat 70+ de flesta. Dessutom går bilvägen precis bredvid området. Inte lika trafikerad väg som den gata jag bor bredvid idag, men ändå en stadig ström av bilar.

Vill jag bo i skogen egentligen? Vill jag ha en tomt där jag kan plantera potatis och odla dahlior? Vill jag bo avskilt och ha lite tyst omkring mig. Kunna smyga ut på tomten i gryningen i kissa på tomten om jag skulle få feeling?

Jag inser att när jag flyttar nästa gång så blir det typ för gott. Jag hatar att flytta. Jag behöver flytta till något långsiktigt, verkligen slå ner bopålarna ordentligt. Så jag ska kanske köpa hus istället? Det är ju marknad för det just nu milt sagt. Allt hantverkssysslande får jag väl köpa in i så fall.

Jag inser också att jag måste fundera på detta. Mycket. Jag måste bestämma hur jag vill ha det innan jag börjar leta på allvar helt enkelt. Det strider lite mot min natur, jag är mer en person som kastar mig in i saker. Jag var de facto ytterst få sekunder ifrån att säga upp min lägenhet idag och flytta till marklägenhet om en månad.

Den typen av tvära kast skrämmer mig lite, samtidigt som det är så som jag får saker gjorda. De flesta avgörande saker som har hänt i mitt liv har berott på slumpen i kombo med min förmåga att kasta mig in i saker, utan att ha tänkt efter så mycket före. Är det en eventuell diagnos som gör att det blir så? Är alla sådana? Jag går ju runt och tror att alla funkar som jag 🤣

Kram 🐘

Torn
mån, 2022-10-31 - 10:34

@Andrahalvlek Jag tycker att du starkt borde överväga att köpa ett hus.😀 Det behöver inte innebära så mycket extra jobb, om bara ”skalskyddet” är i bra skick. Dvs taket och fasaden/grunden. Invändigt slits det ju inte så mycket nu när dina barn är utflugna. Kyl, frys, tvättmaskin mm brukar hålla länge också. Sätt upp några solpaneler också, så blir elpriset lågt. Du kan ju även ha en robotgräsklippare, även om jag personligen tycker att gräsklippning ger bra motion.😂 När du sedan går i pension så är det ju perfekt att ha lite att pyssla med också. Fixa med lite odling och blommor och så. För att inte tala om grilla och ligga och njuta av solen i trädgården. 😀Jag har alltid tyckt att hyrorna i hyreslägenheter är hutlöst dyrt. Även om räntorna är höga, så får man mycket mer ut av att ha sitt egna hem. Och i det långa loppet så stiger ju värdet på sin bostad.
Huset behöver ju nödvändigtvis inte ligga långt ute i skogen, man kan få det lummigt och fint ändå, med buskar, mindre träd osv.
Men detta är min personliga uppfattning som sagt. Jag skulle aldrig klara av att bo i en hyreslägenhet, man kan ju knappt göra någonting alls där. 😅

Kram

Kaveldun
tis, 2022-11-01 - 09:28

Hm….känner igen funderingarna.
Tål att tänka på!
Det boende man flyttar till i den här åldern ska ju även klara av att underhållas på en pension.
Längtar ibland också ( jättemkt) till naturen. Samtidigt är jag opraktisk och bär min egen ekonomi.
Låter som att du är ngt viktigt på spåren ändå @Andrahalvlek.
Tänk vidare……och agera så småningom!
🌾🌾

Andrahalvlek
tis, 2022-11-01 - 11:00

Jag träffade min psykolog igår. Beskrev för henne hur nära jag varit att säga upp min lägenhet och flytta till marklägenhet om en månad. Att det handlade om sekunder innan jag var beredd att nästan osedd ta marklägenheten. Mer för att fly från det jag har, än att hitta något riktigt bra. Vad som helst är ju liksom bättre än det jag har 🤣

Men samtidigt sansade jag mig. Körde dit och traskade runt i området. Kände in om det kunde vara en plats för mig. Och i bilen hem så kände jag väldigt starkt att nej, där platsar inte jag. Och när jag fick det andra erbjudandet senare på kvällen så kunde jag hia mig och inse att ytterligare tvåtusen i hyra kräver viss eftertanke åtminstone, och vägen som går bredvid området ligger lite för nära. Och är det verkligen rätt boendeform för mig att ha grannar så nära inpå sig? Jag lär ju höra vad grannarna pratar om när de sitter på sin veranda.

Min psykolog berömde mig faktiskt. För att jag i euforin över hur fin lägenheten var, jämfört med den jag har nu, ändå kunde se på helheten och hitta även nackdelar, som visade sig vara avgörande i slutändan. Och jag kunde skicka ett sms till hyresvärden där jag tackade nej, helt utan dåligt samvete. (Jag har ju en tendens att vilja vara andra till lags i typ alla sammanhang. I mitt tidigare liv hade ett sms med negativt besked krävt mycket av mig känslomässigt, nu skickade jag det bara.)

Innan jag och barnens pappa fick barn tittade vi på vartenda ledigt hus som fanns i byn där vi bodde. Vi bodde i hyreslägenhet först och sen hyrde vi ett hus. Men vi var på jakt efter ett eget hus. Många år gick och vi tittade nog på ett tiotal hus totalt. Jag var beredd att flytta in imorgon. Varje gång. Jag bortsåg helt från husets eventuella nackdelar, jag lyfte bara fördelarna. För det är sådan jag är som person, så förhåller jag mig till allt i livet. Därför litar jag inte på mitt omdöme alls egentligen, men det känns skönt att jag nog har bättrat mig lite på den punkten 🙏🏻

I 24 år levde jag ihop med barnens pappa. Jag gasade och han bromsade. Tillsammans var vi ett jävla bra team, även om det blev lite för mycket bromsande mot slutet och det var då vi separerade, för 9 år sedan. Det är ju egentligen inte konstigt att jag inte har övat så mycket på att bromsa, men jag har tydligen blivit bättre på det åtminstone och det glädjer mig.

Kram 🐘

Geggan
tis, 2022-11-01 - 11:27

Skönt att höra. Kändes lite brådstörtat. Fast hus vill jag lite avråda från, som ensamstående inte helt ung kvinna. Det är så mycket som kan hända. Småningom kommer du att hitta det rätta!

vår2022
tis, 2022-11-01 - 18:29

@Andrahalvlek Vad bra att du kunde hejda din eufori, stanna upp och tänka en gång till. Som vi sagt tidigare, att sova på saken är guld värt. Ditt boende kommer till dig så småningom, kanske på ett helt oväntat sätt😁.

Ha en tisdagkväll!❤️

Andrahalvlek
tis, 2022-11-01 - 20:25

@vår2022 Det tror jag också. Ödet har haft en avgörande del i många viktiga beslut jag har tagit i mitt liv. Det gäller bara att öppna sina sinnen - och ta chansen när den dyker upp.

Jag har aldrig ångrat ett livsavgörande beslut. Jag är inte lagd åt det hållet. Vägen till beslut kan vara dryg, men när jag väl bestämt mig är det fullt ös framåt.

Kram 🐘

Andrahalvlek
ons, 2022-11-02 - 10:37

Idag visade vågen -3 kg sen den 1/9, tjoho! Jag har från och med idag utökat mitt styrkepass direkt efter morgonpromenaden med 3 styrkeövningar och 3 strechövningar, plus de kettlebellsvingar som jag har gjort i flera veckor nu. Jag gör nu 6 x 10 svingar med kettlebell mellan benen.

Det onda i ryggen är puts väck och det onda vid sidan om knät, som jag började känna av för några veckor sedan, har också gått bort. Hurra! Nu ligger jag kvar på den här nivån, den känns hållbar över tid. Så länge som jag jobbar kl 13-17 (till den 15/1) så är det här en perfekt start på dagen. Upp ur sängen, på med kläder och iväg på en rask 30 min promenad. Direkt när jag kommer hem 15 min styrka och stretch.

Det revbensonda är nästan helt borta, även om jag känner det på en viss punkt vid vissa rörelser. Det är dock inget som hämmar mig ett dugg längre. Uppförslutet på morgonpromenaden klarar jag av lätt som en plätt jämfört med i början, då jag pustade och stånkade och till och med pausade på mitten.

De senaste dagarna har jag samtidigt lyssnat på boken ”Överlista smärtan” av Carin Hjulström och Karsten Strömbäck. Förra gången jag lyssnade på den hade jag inte ont. (Fråga mig inte varför jag lyssnade på den då, kanske i förebyggande syfte?) Nu har jag ont och allt som det talas om i boken går rakt in i mig - och jag blir sjukt motiverad att röra på mig ännu mer.

Men jag måste hia mig, jag måste ta det i småbitar. En elefant äter man enklast i småbitar, även om det är jag som är elefanten 🤣 Att mitt nick skulle stämma in på min fysiska status, och min känsla inför min kropp, hade jag aldrig kunnat drömma om när jag valde mitt nick. Men en elefant kan trots sin enorma kroppshydda vara smidig! Det är min långsiktiga målsättning.

Ur boken: ”Smärta är en signal med ett kraftfullt budskap om att vara försiktig. När något gör väldigt ont känns det naturligt att dra sig tillbaka och ligga still tills smärtan går över. Men intuitionen leder oss inte alltid rätt. Forskaren och psykologen Rikard Wicksell har vigt sin forskargärning åt långvarig smärta och han berättar att den enda metod som verkligen fungerar vid långvarig smärta är rörelseexponering.”

Förutom att jag har haft specifikt ont i ländryggen och högerknät så har jag ju haft en generell värk som mer har känts i hela kroppen. Som en träningsvärk i hela kroppen, en värk som sannolikt utgår från muskler eller bindväven. Jag har märkt att den värken korrelerar med min mentala trötthet.

Mentalt trött = mycket värk i ben och fötter. Precis som kroppen skriker åt mig: ”Vila för fan, människa!” Och då är jag oftast tvungen att göra det. Oftast känner jag så på kvällen efter jobbet, och då tar jag det lugnt. Efter en natts sömn är värken borta. Min psykolog sa att många av hennes patienter vittnar om att mental trötthet och värk i kroppen går hand i hand. Och faktum är att SSRI-medicin har lindrande effekt på just generell värk. Det sitter i huvudet alltså!

Jag har en viss ”igångsättningsvärk” dock. En värk som känns i ben och fötter när jag har legat eller suttit en tid. Jag stapplar då fram som 80-åring. Det ska bli spännande att se hur den värken utvecklar sig, den går ju över efter några raska hundra meter. Mycket märkligt fenomen. Nu när jag så tydligt märker att den värken klingar av när jag pumpar igång kroppen, så känns det inte lika oroande och hämmande. Jag grubblar inte lika mycket över det helt enkelt, jag gillar läget och börjar knata på.

Kram 🐘

majken_r
ons, 2022-11-02 - 16:38

@Andrahalvlek det är väldigt härligt att läsa dina inlägg! (Förutom värken då🙌🏼) Skrattade till när jag kom till att du lyssnat på ljudbok om smärta, ev förebyggande😅 Gillar din nyfikenhet och värme. Kram!🍂🤎

Geggan
ons, 2022-11-02 - 16:40

Grattis @Andrahalvlek ! Nu är du ju riktigt bra på väg! Och allt kommer att bli lättare allt eftersom du blir lättare o smidigare. Så bra att du har dina rutiner! Det är mer än halva tricket! Och så det riktigt fasta beslutet! Kram!🐳

Andrahalvlek
fre, 2022-11-04 - 07:41

Pratade med min chef igår. Hon sa att med min bakgrund så är det kanske klokt att jag inte blir ansvarig chef framöver, utan att jag istället ingår i den grupp med 19 personer på koncernnivå som ritar papperstidningarna. Jag får min chef på en annan ort, men jag blir kvar fysiskt där jag jobbar idag. Jag behåller alla mina 30 år i företaget och den trygghet det innebär. Hon sa: ”Om du har en dålig dag eller om din dotter behöver dig, så kan du lämna över till dina koncernkollegor och gå direkt”.

Och jag tänker att hon har helt rätt. Jag har ju tänkt likadant. Det som stressade mig med det senaste chefsjobbet var ju att sitta som ett mellanled där ledet innan inte levererade i tid och i tillräcklig mängd, och sen skulle jag i princip trolla för att kunna leverera tillräckligt bra i min tur till nästa led. Varje dag, med ytterst få undantag.

Varje dag var som att spurta mot deadline, och jag visste ändå inte om jag skulle kunna sluta jobba i tid så jag vågade inte planera att göra någonting efter jobbet. Efter jobbet var jag så trött av anspänningen som jobbet innebar att jag inte orkade förmå mig att göra någonting, varken roliga saker eller tråkiga hushållsmåsten.

Nu blir jag istället en del av en dagproduktion med en chef som samlar in materialet och sedan tilldelar mig sidor att göra efterhand. Sen finns det en kvällsproduktion som tar över. Och jag som ägnat halva min arbetstid åt att leta efter material och hålla mig uppdaterad på produktionen kan istället ägna mig åt det roliga: Göra snygga sidor.

Vi är dessutom inte så många som behärskar den arbetsuppgiften, så jag är inte ett dugg orolig över att bli av med jobbet på sikt. Papperstidningen kommer att finnas kvar många år till - minst 10 år, kanske till och med 20 år. Våra pensionärer får knappt gå i pension, så det här är ett jobb jag kan ”åldras” med utan problem. Och oavsett så har jag i år jobbat 30 år på företaget, så jag ligger i topp på LAS-listorna.

Tänk att slippa ansvara för helheten, utan bara ansvara för sin egen lilla del i det stora pusslet. Tänk att slippa alla dessa möten som sällan leder någonvart. Tänk att slippa ansvara för rekrytering och hur sommaren ska lösas med bemanningen. Tänk att slippa lära upp nya förmågor och hoppas att de håller måttet, så att vi andra ska få vår efterlängtade ledighet. Tänk att faktiskt kunna resa sig upp och gå när min yngsta dotter behöver mig akut. Eller någon annan, min mamma tex. Jag kan leva med det. Väldigt mycket.

Jag är glad att min chef vill mig mitt bästa, att hon inte vill pressa mig tillbaka till den chefstjänst som jag förvisso valde, men som inte alls var vad jag hade väntat mig, eftersom jag blev så oerhört beroende av ledet innan mig i produktionen. Jag är glad att jag får ta den tid jag behöver för att komma tillbaka i arbete fullt ut. Jag nämnde för min chef att jag eventuellt vill gå ner i sysselsättningsgrad 20-25 procent i mars, när min sjukskrivning är slut, om jag känner att jag inte orkar med heltid. Och det är helt okej tyckte hon.

Jag är glad att jag slipper gå i täten och se till att den nya organisationen, som ska sjösättas i februari, hittar sina former och att det blir som man har tänkt. Jag kan sitta på min arbetsplats och invänta uppdrag från andra. Jag kan ha det lugnt och skönt bakom min datorskärm. Rita snygga sidor och njuta av det kreativa i jobbet. Det blir bra.

Kram 🐘

annacananda
fre, 2022-11-04 - 07:50

Varmaste grattis @Andrahalvlek! som du beskriver det låter det som en fantastisk lösning! Du är säkert väl värd att växla ner lite och ägna dig åt det lite mer kreativa. Tänk att kunna gå när dina nära behöver dig!! Tänk att kunna gå ner i arbetstid!! (Otänkbart som chef) Och så underbart att få uppdrag tilldelade. Du får tid och möjlighet att läka ut din depression!
Jag blir så glad för din skull!!🌻🌻🌻

vår2022
fre, 2022-11-04 - 08:34

@Andrahalvlek Låter verkligen som en bra lösning! Att kunna få balans mellan arbete och det privata. Att inte behöva vara beroende av andra kedjor och ta ansvar för om det inte fungerar. Arbetet som chef är stimulerande på många sätt, men det är också en roll som kräver mycket och man måste tycka att det är roligt. Det måste kännas befriande att kunna vara hos din dotter om det behövs utan att stressas av att det blir svårt att få ihop. Och att dessutom kunna gå ned i tid om du skulle behöva det. Livet går först💕.

Ha en fin fredag!❤️