av Berra

Ångesten tar mitt liv...

Berra
mån, 2010-04-26 - 13:05

Måndag...suck!

ja ni som känner mig vet att jag inte direkt älskar arbetsveckans första dag...
Ännu mindre just nu, eftersom jag har en "down"-period, känner mig hängig...
Jo har tjackat en "leksak", men blev inte ens glad över den, och då är det illa...tro mig.
Tappade humöret helt i söndags, och det brukar jag ju inte göra, inte på helgen!

Har nog inte fått tiden för mig själv tillräckligt, till återhämtning...
Kan somna i stort sett överallt, i bilen på parkeringen, två gånger igår...

Så jo livet går just nu i "moll", ingenting är roligt längre, inget att ha förväntingar på...
Bara en massa måsten hela tiden, sätter kraven för högt på mig själv, och blir aldrig nöjd.
Arbetskompisarna är bara jobbiga, irriterande, förutsägbara och tjatiga..
Familjen är goa, men ger mig ingen behövlig vila
Allt går bara runtrunt i ett ständigt ekorrhjul....

Orkar inte med livet just nu, trött på sk*ten...
Har dessutom en ständig huvudvärk som inte går tillbaka med tabletter,
kanske för att jag gnisslar mina tänder hela tiden, även dagtid..

Ja det där lät väl hoppfullt, minsann...?

Fredagen då, hur gick det med "gubbarna?
Tja var ju knappast på humör, men försökte höja stämningen, gensvaret var dock ljummet...
Lite utanför kände jag mig nog, ingen vill "släppa loss" med mig...
Kanske för att jag var det "svarta fåret" som kunde ha koll på läget.., vad vet jag?
Det blev "trevligt" men inte mycket mer, och kan så här i efterhand lika gärna legat hemma och matat sofflopporna stället..

Såg så mycket grejor som händer med andra när de dricker...
En snubbe som inte hade varit med på ganska så länge, drack sig till mental styrka...
Var väldigt välklädd med långrock osv, lite störigt konstlat röstläge...
Efter ett tag satt han och nickade för sig själv, hade blivit alldeles för tankad...
Lite gott och kaxigt självförtroende hade förändrat sig till "utanförskap", och nu satte han där
och tyckte synd om sig själv, men med den attityden så förstår jag att de andra valde bort honom, han hade ju bara sig själv att skylla, egentligen...

Jag såg ju själva innebörden, han var egentligen skraj och ville vara större än han var i verkligheten, men alkoholen hade satt honom på plats, och inte tvärsom som han trodde..
Jag går inte in och förhandlar i ett sådant läge, jag är en betraktare, en nykter "fluktare"

Ser saker som hjälper mig i mitt fortsatta val, att fortsätta hålla mig nykter...

"...den som öppnar ögonen, den ser.."

Livet är inte alltid så j*vla roligt som många tror, men när ska jag lära mig att hantera det?

Berra

Kaiza
mån, 2010-04-26 - 14:09

Visst är det synd att om någon inte dricker i ett gäng så ska stämningen för de andra bero på det. Vi borde bli mer toleranta mot varandra. Vi måste acceptera att vi alla är olika men sedan borde vi kanske lite till mans fundera på hur vi egentligen dricker och vad är socialt drickande.

Berra
tis, 2010-04-27 - 13:18

sååå....tisdag!

liten suck, eller?
Mår fortfarande piss, hela jag, eller kanske en någon förbättring...

Vet att jag gör fel, vet hur jag förlägger tankarna så att jag ska tänka rätt...
Men det känns falskt på något sätt, jag försöker peppa mig positivt när inte själva grunden finns...
Som att måla upp någon sorts fasad, på typ vatten, och där fastnar ingenting..

Försöker se anledningar, men när hela kroppen skriker "sorg" utan vetskap...ja vad f*n gör man?
Försöker se tiden an, kanske det blir bättre i morgon, vem vet?

Idag försökte jag "peppa upp mig" till lunchen när jag och grabbarna skulle ut..
Pratade desto mera, och "hängde" med i diskussionerna, mycket mer än igår...

Men så är mina närmaste kollegor ena riktiga surmuppar, ser bara fel på allt och alla..
Typ .."Kolla hur han kör bilen i vänsterfältet, jävla mupp"...osv..
Inte konstigt att man tycker livet smakar skit emellanåt, det smittar faktiskt...

Vi var och handlade en grej till jobbet, när vi kom till kassan så skulle den ena kollegan pröjsa med kortet, och jag kunde inte låta bli och skojsa lite med kassörskan...
Då blir han helknäpp på att jag hade stört honom när han skulle slå koden, och blir helt enkelt skitsur...

Usch vilka surgubbar man umgås med, här försöker man bjuda till lite trots att man är skithängig,
och så får de andra spelet, värsta tuppjucket!

Nä, så nu är jag fortsatt grinig och hängig...
Jag gav tisdagen en försök, tack kära kollegor för att ni tog chansen ifrån mig...
Kanske gör ett försök imorgon igen, men då utan er arbets"kompisar"...

Kanske ska ta med mig en snuskburk (matlåda) imorgon...

Berra

Märta
tis, 2010-04-27 - 13:28

Snuskburk???? Vad lagar du för mat egentligen? Skämt åsido, har aldrig hört uttrycket förr. Berra, vilken kämpe du är. Du ger så mycket kraft till många av oss här på forumet. Du ska få den vackraste blomman jag vet av mig, En maskros. Såg den första i dag för detta år. Maskrosbarn, varöfr heter det så? Varför är maskrosor klassade som ogräs (som ska rotas ut)?

Maskrosor spränger genom asfalt, de tar sig fram överallt, kan inte utrotas med något enda bekämpningsmedel, gör sig synliga överallt, lyser som en stor härlig sol. Precis som maskrosbarn. Precis som du och alla kämpar här. Ni lyser, hur mycket ni än får kämpa, ni spränger upp ur asfalten och lyser som en sol och sprider glädje.

Kram Märta

anemon
tis, 2010-04-27 - 14:20

Hej på dig Berra!
Läser att du är i en lågperiod just nu. Läser också att du är medveten om det och vad det beror på. Du har fått för lite egentid. Dessutom läser jag att du bemöter detta låga med att konstatera att det är så just nu. Du accepterar det och "finner" dig i det.
Då vet du också att det inte varar för evigt.
Kommer att tänka på Alfons Åbergs farmor som säger att det är BRA, det är BRA att ni har tråkigt (Alfons och pappa), har man inte tråkigt vet man inte när det roliga kommer sen.. Har man roligt jämt då vet man ju inte att det är roligt...
Ja, något sådant stod det i sagan. Och det är ju bara så sant. Vi måste få unna oss att ha tråkigt och vara låga också, likaväl som vi sedan får unna oss glädjen av att må bra och njuta av varje liten skiftning i tillvaron. Det är livet som drabbar oss alla, på gott och ont.
I en annan kommentar skrev jag att du Berra, är min polstjärna på detta forumhimmel. Det är du. Även om du mår skit just nu. Det är ok. Må dåligt nu - men kom snart tillbaka till glädjen och humorn igen!
Hälsningar
//Maija

Janus
tis, 2010-04-27 - 16:55

Usch, vilka energitjuvar dina arbetskolleger verkar vara!

Det är för trist med negativa människor, och just sådana är anledningen till att jag slutade mitt förra jobb. Jag hade drömjobbet, men mardrömskollegorna - så jag valde att gå. Jag kunde inte göra annat till slut.

Hoppas du har några som är trevliga på ditt jobb i alla fall!

Fenix
tis, 2010-04-27 - 23:59

Om fem minuter är det onsdag Berra. Då är allt mycket bättre tror jag.
För min del känns det stabilt med mitt uppbrott från förstörelsens väg, alkoholdimman har lättat och jag ser verkligen fram emot ett riktigt liv. (Som ju innefattar skitstunder också förstås).
I morgon blir min fjärde helnyktra dag och jag längtar så mkt att jag snart ska gå och lägga mig:-)
/Fenix

Berra
ons, 2010-04-28 - 09:34

Hej, och TACK alla vänner..!

Känner mig redan mycket gladare, tack för att ni muntrar upp,
och att ni "ser" mig, har väl ett stort behov av ryggdunkar just nu...

Jo det känns redan bättre, tack vare er, och visserligen ytterligare en leksak
som gör mig på ett gladare humör..

En handburen vattentät GPS till landet och båten för nya strandhugg, hoppas jag på.
Ja, jag vet, är inte riktigt klok, men har aldrig påstått motsatsen heller...

Jag "köper" mig lite glädje just nu, och det funkar för tillfället, så vad f*n..
Provade den i bilen på väg till jobbet i morse, men den funkade inte genom fönstret..
Så jag satt med öppet fönster i 4 plusgrader på motorvägen och höll den ut genom fönstret i 30 minuter!!!, galen javisst...
Iskall vänsterhand, men jag fick en liten färdlinje på skärmen, och skitglad blev ju jag...

Ja ni ser vad det behövs för att gör en 47-åring lite happy...
Enda skillnaden är priset på leksaker som har blivit dyrare med åren sedan barnsben...
Jag skiter i hur jag ser ut och jag beter mig, det där med att skämmas har jag i stort sett slutat med, jag är den jag är, this is it, typ!

Frugan fick inte ett bättre kap, undrar om hon ångrar sig nu,
när hon fick se vad som fanns i ryggsäcken...?
Halvfet, medelålders, hårfadd, fd helgalkis, urbrännt nervknippe som bränner alla sina fickpengar på elektronik..jojo!

Men jag är snäll med barnen i alla fall...och tankar ju bilen, pinkar med ringen uppe,
skurar bort bromspåret i porslinskålen, äter rent på tallriken och sköter hygienen...
Så lite av den manliga dressyrkursen sitter fortfarande i...

Jo som ni säger (Fenix), det är ju faktiskt Onsdag idag (LILLÖRDAG!!, nänä..)...
Halva "fängelsetiden" har gått, och halva tiden kvar till helgmuck...

Kanske ska fördriva dagen med att sparka mina kollegor i häcken och visa dem fingret,
så blir det lite rotation på jobbet också...

Eller vad säger ni?

Mors Berra

lillablå
ons, 2010-04-28 - 10:01

Du... din fruga ska vara innerligt glad att hon har dig, och du henne! Din självinsikt och din vilja till förbättring är underbar, och jag är glad för er båda! Och för att du skriver! Längtar efter varje nytt inlägg av Berra, brukar läsa allt i kronologsik ordning, men dina inlägg tar jag alltid först!
Ha en bra onsdag och räck ut tungan åt dina kollegor när de inte ser!

Berra
tors, 2010-04-29 - 15:03

Torsdagen, med lite tipp-ex i kalendern...

Finns den, eller är den redan raderad, dagen "noll"...

Noll i livskraft, noll i deltagande, noll i allting...
Kan sitta i långa perioder och bara stirra blint ner i golvet, tänker på absolut ingenting...
Var är jag, vart står jag, hur tänker jag???
Absolut ingenting, det riktigt ekar på "kontoret"...

Tar på mig koftan, går ut på baksidan av jobbet, sätter mig i skräddarställning på ett brunnslock, låter solen värma mitt ansikte, tänder en cigg, och tänker...................!, ingenting

Ser de små svarta myrorna irra runt kring grässtråna, ser hur maskrosen riktar sin ros mot solen.
Sädesärlan kvittrar på hustaket, innan den landar mitt framför mig, vippar på stjärten och trippar runt efter några insekter, hallå existerar jag ens?, eller sitter jag så stilla att inte ens fåglarna ser mig, vad är det här...

Har hjärncellerna lekt självmordsaraber och sprängt bort sig själva idag, för det verkar inte finnas någon som helst kommunikation alls mellan öronen, semestertider för de små grå...?

Kikar upp mot solen, kisar lite mot molnen, drar ett bloss, och visst det kommer ut rök i alla fall, och någon måste ju blåsa ut den, alltså finns jag...

Min existens verifieras av en cigg, tjoho!
Som jag helst av allt vill bli av med, sluta banka skiten ur kroppen och öppna dörrarna för liemannen...

Ingen eld utan rök, ...vad brinner min herre för idag då?
Vet inte, finns ingen hemma som kan berätta något,
någon kan plinga på ytterdörren, men får knappast något svar...
Lyset är tänt, men ingen är hemma...

Undrar vart min kropp ska gå idag då..?, oj en tanke! (?)
Inte glömma kidsen idag, frugan kommer hem sent, men har ändå kirrat med käket...
det enda du behöver ha koll på idag, är att hämta och lämna ungarna till träningarna...
Sedan har du inga andra måsten, jo förresten, måste ordna med deklarationen...

Tänk om jag behövde innehållsdeklarera Berra idag, 100 % luft, Ha!

Eller..så är det en dag jag lämnar för .......eftertanke, en återhämtning...
En dag för mig själv, när man vill vara sig själv för en stund...
Vänta känner igen det dära, det är någon ölreklam va, typ Norrland...
Shit!, då tänkte jag på alkoholen idag igen...

Mors Berra

Janus
tors, 2010-04-29 - 15:07

Berra - jag känner med dig! Och det är många som verkar deppiga nu, tycker jag. Med eller utan alkoholdjävulen som följeslagare.

Just känslan av att vara tom/ingenting är det många som uttrycker just nu, inte minst jag själv. Jag tittar i min fullklottrade almanacka och bara betar av dagar... en efter en. För att dom ska gå. Innehållet känns som en börda, fast det som står där borde vara kul. Skulle vilja "bara vara" ett tag, men så ser inte det moderna livet ut.

Håll ut - det kommer bra dagar igen, det gör det alltid!