Jag har varit alkoholfri sen förra nyår. Det har inte varit så svårt. Men nu är varje dag en liten kamp. Jag är trött, ledsen o tycker dåligt om mig själv. Vill bara låsa in mig på ett rum o ”skjuts ut mig”. Bli full o komma bort. Har inte gjort det såklart, o vet att saker bara skulle bli värre, men jag vet inte vad jag ska göra…

Bra jobbat med snart ett år alkoholfri.
Det låter inte helt bra. Det låter som om du är deppig. Det finns ju lite man kan göra själv för att komma ur det. Min sambo äter D-vitamin under den mörka årstiden annars blir hen deppig. Fysisk aktivitet kan hjälpa också. Läs Depphjärnan av Anders Hansen. Om det inte blir bättre kan man behöva hjälp. Sök hjälp hos vårdcentral. Jag tror att många av oss som är härinne har ”ups and downs”, eller är rastlösa själar. Det gäller att hitta nycklarna till att må bra utan alkohol. En annan bok som jag läst om är ”sex substanser som förändrar ditt liv@. Handlar om hormonbalanser.
Hur som helst ska man ta sig på allvar och göra sitt bästa för att må så bra som möjligt. Det är bra att du vet att alkohol inte hjälper. Det finns andra vägar.

Hej @Linalus vad bra att du tittar in här och berättar hur det är för dig just nu, det ger oss chansen att försöka vara ett stöd längs vägen. Du har fått ett fint svar här redan men tänkte också passa på att skriva något hoppas okej.

Du som känner dig själv bäst vet ju såklart vad som brukar hjälpa och inte, detta med att ta hjälp från ex vården är det något du funderat på eller redan gör? Vad har du tidigare gillat eller kanske fortfarande gillar att göra som kanske kan hjälpa dig att skifta fokus om ens för en liten stund?

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

@Linalus Hej! Det var ett tag sedan, vad bra att du hör av dig. Vad är det som känns tungt nu som göra att du mår så dåligt? Superbra att du varit alkoholfri snart 1 år!🥳. Precis som du säger blir det bara värre om du skulle supa dig full nu när du mår dåligt. Det kommer inte att göra så att du mår bättre, tvärtom! Berätta om du vill, det är bra att sätta ord på sina känslor, det blir lättare att sortera då.

Kram❤️

@vår2022
Hej o tack alla för pepp och omtanke.
Jag undrar om det gick ”för bra” för mig i början och att det svåra jobbet börjar nu?
Eller om den senaste ridens stress gör att jag bara vill döva mig och ”hinner inte” göra det jag borde, alltså lyssna på mina tankar.
Det som i början kändes så fruktansvärt bra, känns nu som att jag är tråkig, inte skrattar lika mycket eller som att jag är så ordningsam och aldrig får utlopp att slappna av.
Detta är bladder på en nykter nyårsafton. Men skriver tankarna rakt upp och ner…
<3

Nu har en polett trillat ner. Jag saknar faktiskt kickarna/förändrigen/ritualen som alkoholen representerade i mitt liv förut, men, allt det jag vet nu gör att det går inte att vända om. Jag sörjer det som inte längre finns, att jag ibland blir utanför och att jag inte gillar att göra samma saker längre, speciellt när allt är uppbyggt runt just alkohol… Men jag vill inte tillbaka. Jag behöver hitta nya kickar och nya sätt att varva ner. Byggstenarna är annorlunda. Stadigare och mer varierade. :)

@Linalus Helt rätt. Det är en sorg inledningsvis när man inser att man inte ska dricka mer. Enbart de goda minnena av drickandet gör sig då påminda. Då är man hjälpt av att medvetet plocka fram de dåliga minnena också.

Och precis som all sorg så bleknar den med tiden. Och när ens hjärna har piggat på sig får man kickar av helt andra saker. Jag skrattar mer, njuter mer i stunden, uppskattar umgänge med andra mer, njuter av naturen - alla känslor är i kubik jämfört med tidigare.

Annie Grace skrev så klokt: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen.” Och det är så sant. Man blir förvånad när den vardagliga glädjen kommer tillbaka efter några månaders nykterhet. Hur kan jag njuta så mycket av den här enkla stunden? Senast igår kväll hade jag en pratstund med min ex-svärmor som fyllde mig med kärlek och omtanke och glädje, på ett sätt som gjorde att jag nästan gjorde hoppsastegen av glädje efter pratstunden.

Tålamod.

Kram 🐘

Åh, det låter väldigt positivt med en sån insikt. Jag tror att många behöver jobba lite med sina ”ups and downs”. Att inse att alkoholen inte tillför nåt är ibland lite jobbigt när man längtar efter en Quick fix och man har fattat att den inte fungerar (och aldrig har fungerat). Det finns inte så mycket annat, men det går över. Det vänder och det är också så himla skönt, när livet börjar sprudla igen. För mig är det också lättare att vara lycklig i nuet, när känslorna är närmare. Lycka till!

@Linalus Vad bra att poletten trillade ner. Allt har sin tid i processen. Kanske har du mer fokuserat på att ”bara inte dricka” och det har du klarat galant. Det är en liten sorg när man gör denna totala förändring, oftast den enda i sina sammanhang. Övriga kör på som vanligt med att festa, blir berusade, allt firas med alkohol och man släpper på spärrar. Man blir lite annorlunda och ”avskärmad”. Jag tycker också att det blir så oerhört tydligt när jag ser påverkade personer och hur de beter sig. Det är svårt att komma till den nivån som nykter. Samtalen, ljudnivån och energin i rummet blir på ett annat sätt. Man kan känna sig lite utanför, vill både tillhöra men ändå inte, både tillhör men ändå inte. Man kan upplevas som allvarsammare, stillsammare och kanske tråkig, i de berusades ögon.

För mig har nykterheten inneburit att hitta en ”ny” identitet. Att tycka om sin nya identitet och forma den. Att klä sig, fylla ut och bära upp sin nya kostym/identitet. Det har jag gjort genom att fokusera på hur jag vill att mitt liv ska se ut, vad jag vill fylla den med innehåll i mitt nya och nyktra liv. Tagit reda på vilka behov jag har, inte att jag ska tillgodose andras behov. Tex att jag ska bli berusad och ”rolig” i deras ögon. Det är inte mitt behov, alkoholen tar livet av mig. Ju mer jag fokusera på mina behov/hur jag vill att livet ska se ut, desto tryggare och stadigare har jag fyllt ut min kostym, min nya identitet. Jag blir även tillgängligare/tryggare för andra när de ser hur tryggt jag själv är i att uppfylla mina behov. Att jag tryggt följer min väg, min riktning som jag önskar ha i mitt liv. Jag blir t.o.m. ”rolig” i deras ögon som nykter. Jag tillhör, även om jag är nykter och inte beter mig som dem. Jag går tidigare från fester, hittar på aktiviteter som frågesport, spel som man kan delta i även som nykter.

En fördel är så klart att min man inte heller dricker vin eller starkare drycker hemma, så det är inget som köps hem. Han dricker 3,5 öl när han vill ha något. Han är med på att gå hem tidigare från fest och han dricker då endast någon starköl emellanåt. Viktigaste är ändå att du hittar din nya identitet som nykter, dina behov och hur du vill att ditt liv ska se ut.

Ha det så gott!❤️

@vår2022 Jag har upptäckt att jag kan babbla och skratta lika mycket som nykter på en fest. Nästan mer ibland, när jag verkligen kommer igång. Min fingertoppskänsla är bättre, liksom min tajming. Jag blir bättre på att slänga käft helt enkelt, eftersom jag inte är rusig och luddig i kanterna. Jag får det roliga, men slipper fyllan och bakfyllan. Snacka om storvinst 🥰

Kram 🐘

@Andrahalvlek @vår2022 @Sisyfos
Tack så mycket för era svar. Det betyder så mycket att kunna bolla.

Så känner jag också @vår2022. Jag försöker hitta en ”ny” identitet. Vad är det jag längtar till på fredagen? Alltså det är inte alls längre att gå på fest... det är verkligen att vara hemma, laga god mat, titta på tv och sticka. Det är sanningen. Vilket ju är "trist" i mångas ögon. Tråkigt. Hör på detta, min dotter sa igår när jag gick hem klockan 22 från en fest, "du lever ett så tråkigt liv", varför går du hem tidigast av alla från festen. Jag tappade hakan och masken föll långt ner i skolsulorna. Jag blev helt perplex och förbannad på samma gång. Hon är 13 så hon tänker inte att jag måste dricka eller så för att ha kul, snarare är hon nog väldigt glad att jag slutade, MEN hon är kanske matad vad "kul" är i vårt umgänge. Jag blev rädd och kände mig vilsen och otillräckligt "roligt". Jag vet att detta ligger hos mig, och att jag är stark nog att veta vad som är bra och kul för mig. Men en sån grej kan få mig att "vackla" identitets mässigt.

@Linalus Vilken intressant betraktelse på något sätt. Skulle kunna tänkas att din dotter på 13 år, som också letar efter sin identitet, gör efterforskning på vad som är kul. Hon säger till dig att du är tråkig, kanske menar hon, är man inte tråkig om man går hem tidigast av alla? Hon har väl hört vuxna säga att man lever ett så tråkigt liv om man inte festar. Hon kanske också blir lite orolig för dig om du har tråkigt, då du går hem tidigast av alla. Jag tror att hon gör omvärldsbevakning i sin sökning efter sin identitet. Jag kunde också ta illa vid mig och samtidigt känna mig arg om min dotter tyckte att jag ”gjorde bort mig” i olika sammanhang. Konstigt att just det tar så mycket på en. När jag tänker om detta nu så tänker jag det mer handlade om att de letar efter hur man ska bete sig, de tittar på sin mamma och jämför med övriga, och försöker få ihop det.

Visa vägen för henne, låt henne ”hålla på” men berätta samtidigt vad du tycker är skönt, hur du vill ha det. Att du trivs med att göra som du gör och att människor tycker om olika saker. Att vissa behöver dricka för att ha kul, men du kan ha kul på ditt sätt och behöver inte, vill inte dricka. Då kan du passa på att även berätta om att alkohol inte är bra och skadligt. Ta makten i ditt liv, låt inte hennes tonårshjärna som är omogen, ta makten. Var stolt och visa hur stolt du är över att vara nykter och ta ansvar. Hon kommer att lyssna, även om du inte märker att hon gör det. Du är hennes ledstjärna❤️

Intressant ämne @Linalus. Följer denna tråd. Jag själv har varit nykter i strax över sex månader och jag har inte heller gjort mig bekväm i den nya kostymen. Mycket nytt. Mycket känns tråkigt. Och gråare. Skall livet inte vara mer än så här?

Jag har genom AA och behandlingen på öppenvården träffat nya vänner. Man kan liksom snacka med dem på ett sätt som längre inte fungerar med mina gamla vänner. Men man behöver dem också. En mix av dem är perfekt, som man måste vårda.

Som sagt, jag följer tråden. Skriv gärna om du finner något revolutionerande ❤️

Några saker jag reflekterar kring:

- Att vara van att sabotera stabilitet
- Varför stabilitet och lugn känns "tråkigt/rastlös" när man är van vid drama
- Hur man lär sig att bli bekväm med stabilitet
....

Tankar?

@Linalus

En tanke slog mig. Lyssnat en hel del på ”En beroendepodd” och genomgående för gästerna där är att de (förutom missbruk) även är väldigt drivna och vill få saker att hända. Kan detta vara kopplat till din rastlöshet och behov av drama? De gör gärna och ofta kopplingen till missbruk av olika substanser med ett driv/rastlöshet att få saker att ske/hända.

Urvalet av gäster är givetvis inte representativt för populationen utan det är i princip enbart ”kändisar” och dessa känns ju mer som att de har behov att uträtta saker/starta företag / ha ”drama” runtomkring sig.

Bara en tanke 😊

@Linalus Jag kände så första året. Tänkte då får jag väl träna så jag lär mig vara lika busig när jag är nykter. Gillar spontanitet och bus. Har tex ställt mig utanför Plantagen med hörlurar och dansat. När jag är ute och går på kvällarna dansar jag gärna fram och sjunger väldigt ofta. Allt för att lära mig inte skämmas och ha kul i stunden. Älskar att åka och handla. Skämtar med allt och alla. Även det har jag gett mig tusan på. Jag tänker inte ha tråkigt bara för att jag är nykter. Jag tänker istället lära mig göra allt jag gjorde som onykter men på ett lite charmigare sätt.

Så nej, livet behöver inte bli tråkigt men man kan behöva träna sig fram.