Har gått in på mitt 2:a nyktra dygn - igen. Under ca 8 år har jag i perioder druckit extremt mycket, ibland upp till 3-4 boxar vin i veckan.
Nu har jag lyckats dricka 1 box om dagen 3 dagar på raken.
Jag är livrädd för mitt missbruk 😭
Det känns som om jag aldrig kommer att komma ur det.
Hur har ni andra kommit till brytpunkten som gjorde att ni slutade?
Jag har som mest haft 6 nyktra månader de senaste 8 åren.

@Kattskit Nä det låter inget kul. Men jag hoppas att det löser sig. Visa henne att du finns där 24-7 och ge inte upp. Jag var alltid på bra humör när jag drack. Ändå hamnade jag i fyllecell ett par gånger. Alla uppfattar tydligen inte ett skämt på fyllan. Särskilt inte nyktra poliser som tröttnat på att nån pratar i 110 db. Jag var ute på stan varenda helg. Det är en stor stad så när man fyllde 18 fanns det gott om ställen att komma in på. Fan vilka lirare man träffat där genom åren. Vi hade ett ställe där vi alltid började vår krogrunda. Inne i ett dunkelt rum med porrbelysning satt vin alkistanterna och samma pack varje helg. Ger mig fan på att dom som inte supit ihjäl sig eller anat sitter där på helgerna fortfarande. Samma trubadur var det också varje helg. Där borde man sakt något till sig själv. Är det så här jag kommer att bli i den åldern? Tjaaa. Inte mycket bättre, men nu är jag fri från alkoholen iaf och i den åldern är jag inte riktigt än. Att skaffa barn är skit läskigt och underbart på samma gång. Jag har aldrig gilat andras barn särskilt mycket. Därför trodde jag inte att jag kommer skaffa några egna. Men 2008 ploppade en liten tjej ut. Då blev man nån helt annan. Överbeskyddande och blödig. Stolt också såklart. Sen kom det en liten son 2013. Sen fick det vara bra. Det kom vi överens om. Jag är fortfarande överens fast vi inte är gifta eller ihop längre. Men om jag kunde spola tillbaka bandet och rätta till alla dom gångerna alkoholen gjort att vi missat nåt, jag och frugan bråkade, eller att jag låg bakfull och klarade inte att köra dom till nåt roligt dom ville göra på söndagen tex. Så skulle det vara skönt att kunna spola över det. Idag försöker jag kompensera för det jag missade, och dom gångerna dom blev besvikna genom att finnas där så mycket jag kan. Båda barnen vet att jag kommer att kämpa mot missbruk och det har jag talat om för dom. Finns inte på kartan att jag skulle dricka en alkoholfri öl ens. Äter inte ens godis som påminner om alkohol med punsch i och sånt. Inte för att det triggar, utan för att det påminner om hur jävla dåligt jag mådde sista gången. Kunde dra i mig en 35a på morgonen och sedan göra åt två 3 liter bag in box innan det blev ljust ute igen. Då sprang men inte ut och grejade i trädgården inte. Eller tog en uppfriskande morgonpromenan. Nä! Då låg jag på knä och pratade med ulrik en stund på toa för ett sedan undra varför alkoholen var slut. Jag köpte ju för fan 2 bag in box. Har jag hällt ut den andra i fyllan? Vilken dag är det? Ingen aning. Åkte in på sjukan 24 augusti 2020 efter 4-5-6 dagars drickande. Kommer inte ihåg. hade bunkrat upp med lådvin iaf. och annat. Då ringde jag efter hjälp när jag vaknade upp och kände att jag vågar inte somna igen. Tänk om jag inte vaknar mer. saker rörde sig på väggarna och folk pratade i köket fast ingen var där. Läkaren sa sen när jag blev inlagd att jag var nog uppe på 4 promille och nosade. För när dom tog blodprov hade det gått ett par timmar sedan jag drack nåt sist. Den baksmällan skojar man inte bort. Trots benzo mediciner mot kramper och dropp osv. Nåt annat som jag brydde mig om väldigt mycket fast jag var så nära att stryka med var att jag glömde få med mig snus. Tog ett tag innan nån kunde fixa det. Ett halvt smörgåsrån kunde jag äta dagen efter när jag låg på medicinakuten. Sen mådde jag illa. Fick bli kolsyrat vatten och lite tandkräm på tungan bara för att få bort smaken av allt man spytt osv. Detta har jag skrivit flera gånger här och i min tråd. Men jag vill verkligen inte att någon som inte redan gjort det hamnar där jag var. Längre ner kommer man nog inte. Men det var väl det jag behövde för att börja klättra uppåt istället för att börja igen när jag kom ut. Kom ihåg känslan av att njuta av en kopp kaffe på balkongen första gången efter det. Det hade jag som första mål. Att vakna utan baksmälla och kunna dricka kaffe. Sen laga något gott till middag. Drömmer fortfarande att jag druckit igen fast nu mer sällan än innan. Nu är jag bara glad att jag inte känner sug efter alkohol utan nöjer mig med saft eller något kolsyrat och en liten godis då och då. Det är väl så det ska vara. Men det är många år kvar och jag får kämpa för att hålla mig på den banan. Vissa dagar är det lätt. Andra dagar tycker man att -blir det inte roligare än så här? Bara en sån grej att kunna hålla handen helt still när man håller ett glas eller visar nåt i mobilen gick inte för 2 år sedan. Då fick nån hjälpa mig att dricka vatten till medicinen eller så fick jag använda sugrör. Att nåt som gör att folk mår så dåligt och ändå gör om det gång på gång är fan helt obegripligt. Slår jag tån i tröskeln till köket så går jag ju inte dit och gör det igen efter en stund. Men det går givetvis inte jämföra. Men iaf. -P

@BEATNGU Jag har sagt till henne att jag är stolt över henne och att jag finns här om hon behöver mig. Inget i det här eller med hennes egna problem är enkelt för henne heller liksom. Ville vara säker på att hon verkligen vet att det finns noll hard feelings från mitt håll så jag var noga där.

Har också sett såna i baren/ute på krogen, men jag och mina vänner har nog alltid skojat bort tanken på att vi skulle hamna där.

Jag själv har inget intresse av att skaffa barn öht faktiskt och har aldrig haft. Är helt ärligt väldigt nöjd och trygg i mitt beslut. Var och en på sin fason. Sen är jag 33 nu och mina ägg är ju inte purfärska längre (om jag ens skulle vara fertil för den delen, har aldrig varit gravid öht liksom). Iofs, inte för att det påverkar mitt beslut öht.

Jag har tagit del av din historia och den är verkligen, gripande eller vad man ska säga. Uppskattar att du brinner för att hjälpa andra att inte hamna där och orkar skriva och svara så mycket som du gör.

@Kattskit Klart man inte måste skaffa barn. Kan ha det jäkligt bekvämt utan har jag märkt ibland när vi lånat ut dom förr till min mamma tex. Det där är helt olika. Jag har kompisar som inta har eller vill ha några. Dom vill satsa på jobb och annat istället. Men en som jag var bombsäker på att han och hans sambo aldrig skulle ha några är min 6 år äldre bror. Tror han var 35-36 eller nåt när dom berättade att vi ska ha barn. Och efter nåt år blev det ett till. Jag är42 snart.
ra att du finns där för henne. Vänner är just till för att kunna hålla fast vid när det blåser jobbiga vindar. Jag trodde inte att jag hade några vänner kvar efter all skit jag ställt till med. Men det är då dom hör av sig. Nu har ju dom flesta
egna familjer och barn, men jag har fått feedback från folk som jag inte ens umgås med i vanliga fall utan bara har på FB. Jag känner en tjej som brukade hänga mycket med sina tjejkompisar hos mig eller där det var fest, så vi sågs rätt ofta. Sen har vi inte haft kontakt på säkert snart 20 år. Helt plötsligt ringer hon via msn och undrar hur det är och att hon läst om vad jag gått igenom osv. Vi bestämmer oss för att träffas och prata lite gamla minnen. Då visar det sig att hon var ihop med en kille som missbrukade droger i ett antal år och dom har en snart 18 årig dotter ihop. Han körde ihjäl sig för några år sedan på mc. Jag kände honom för vi bodde i samma ort. Men jag hade inte träffat honom på många år. Det gjorde att hon drack, fick ångest oro social fobi mm. Idag dricker hon inte men mår inte alltid så bra. Så vi har varandra som stöttepelare när den ene inte mår bra eller den andre. Det är skönt att kunna prata med någon som varit med om hemskheter och inte vet hur man ska göra med sina tankar. Ödet kan man kalla det. Vi är bara kompisar som stöttar varandra än så länge. Men hon är stark. Jobbar tar hand om hemmet och sin dotter som inte alltid är så lätt att hantera i den åldern osv. Men hon finns alltid där och jag här om det skulle vara något. Inte särskilt långt bort heller om jag bilen så tar det 20 min ca.

@BEATNGU Vad fint att ni hittade varandra igen och kan stötta varandra. Måste vara hemskt för både henne och dottern att leva med en sån grej, så förstår om dottern kanske är lite "strulig" ibland. Du har helt rätt i det där om vänner när det blåser hårt, jag hat varit där när hon var fast i ett mycket, mycket dåligt förhållande med en sociopat. Folk föll bort, precis som med droger orkar man inte alltid titta på när någon sakta tynar bort liksom. Men jag kände att lämnar jag henne nu så är hon själv med den manipulativa idioten och i efterhand tror jag att det var rätt väg att gå.

Jag har inte ens några karriärsambitioner haha Men alla har vi våra skäl, både för att skaffa barn och inte skaffa barn :) Vissa förstår ju verkligen inte att man aktivt väljer bort men upplever att attityden till att vara "barnlös" har blivit mer tillåtande de senaste åren. :)

@Kattskit Jag kan inte få några barn heller även om jag skulle vilja. "Fast det vill jag inte...." Jag är man, eller grabb som man kallas när man är så ung som jag. Så jag kan inte bli på smällen. Sen vill jag vara singel känns det som på lång sikt också. Så där är vi i samma sits. Får nöja mig med mina två en kille och en tjej. 9 och 13 år. Tjej på 13 får man nästan boka tid med om man ska träffa henne. Det är hästar och kompisar som gäller. Pojken däremot sitter mest vid sin dator. Han har ADHD och gillar inte att bra göra saker spontant om det inte är nåt han verkligen gillar. Han gillar gamla ruiner och slott och sånt som man inte har överflöd av i närheten. Så det har blivit samma några gånger. Förut var det bara sjukna båtar som gällde. Han kan allt om Estonia, titanic ,Costa concordia mm mm. Men hela flytande båtar eller skepp är inget roligt inte. Sen gillar han urban exploration samma som jag också gör lite. Typ utforska övergivna ställen, hus, bunkrar eller ställen där det har hänt nåt stort nån gång. För ett tag sen sa till mig - Pappa, det finns två ställen jag skulle vilja åka till innan jag dör. Jaha vad kan det vara då? Det kanske vi kan ordna. .. Borgholm och Kärnkraftverket i Tjernobyl. Han tittar på mycket sånt på Youtube från Prypjat. Staden som är öde nu en bit från kärnkraftverket. Folk smyger in med kameror och tar sig in i den avstängda zonen osv.. Det gillar han. Men vi kan inte stanna för länge pappa för då får vi för stor dos strålning och då får man inte flyga hem igen. Så det får vi tänka på då... :-) Han chattar och spelar mycket på nätet han skriver lika bra på engelska som jag gör redan och han är bara 9. Jag lärde mig engelsk från Nintendo och Die hard som jag såg 35 000 gånger på vhs.
Då hade man minsann ingen dator att surfa med eller skriva såna här helt onödiga saker som jag gör nu för att jag är övertrött och skrivglad. ♫ ♪

Å nej, mitt långa svar försvann.

Men kortare versionen; kan relatera till fin sons intressen, tittar också på såna videos fast jag är över 30 och tvspel är nog den hobby jag har haha Verkar vara bra kids.

Förlåt trådstartare för att vi kapade din tråd!

@Kattskit Ja jag kör ofta gamla nintendospel på datorn via emulator. Brukar plöja igenom favoriterna ibland. Är inte mycket för nya spel och lägger ingen tid eller pengar på det.

Gårdagen var nog förmodligen bland det värsta jag har varit med om. Efter att ha druckit 5 boxar på 4 dagar och gjort en massa dumt så lyckades jag äntligen bryta mönstret. Är nu inne på min dag två för jag vet inte hur många gånger i ordningen. Känner mig otroligt bräcklig och mår fortfarande skit. På något sätt känns det annorlunda. Så som jag mådde igår vill jag aldrig någonsin må igen. Kroppen och psyket är nerkörda i botten. Alkoholen har kostat mig både självrespekt och relationer.
Har funderat mycket över om jag hatar mig själv eftersom jag har gjort detta mot mig själv. Kanske detta var botten för mig, jag hoppas verkligen det! Igår kändes det verkligen som att jag skulle dö. Svår ångest i kombination med fysisk baksmälla. Det är skamligt att bete sig på detta sätt och om jag inte lägger av så kommer jag att förlora allt känns det som.
En massa orediga tankar och spretigt inlägg, jag behövde få ur mig känslor bara😢

Så starkt av dig att bryta! Det är många som kommer till en punkt där det bara är dags att sluta och det plötsligt känns som det enda och rätta alternativet. Och då går det ofta lättare vad jag förstår. All värme till dig, ta hand om dig nu!

@Vill Bara Sluta
Hej.
Du bör helt rätt som vill bryta med alkoholen. Det är svårt. Alkoholen dövar ångest men blir ju värre sedan som du vet.
Jag skulle vilja att du provar någon AA grupp. Du kommer inte att känna dig ensam.
Ta hand om dig

@Kennie tack för omtanke, det värmer!
Det känns verkligen som att det är någon slags brytpunkt här, det går helt enkelt inte att fortsätta på det här viset. Kroppen och psyket tar för mycket skada av det och jag är inte beredd att dö på grund av alkoholen. Nu hoppas jag bara att kroppen kan läka efter allt kaos jag har ställt till med.

@Lonely Man ja, jag har länge vetat om att detta är en katastrofväg att vandra på. Så ohyggligt destruktiv på alla sätt och vis. Det finns inga fördelar alls med den här typen av leverne.

@Vill Bara Sluta Hej! Ja det är så fruktansvärt destruktivt att man vill krypa ur sitt eget skinn. Jag är inne på min sjätte nyktra dag har tagit antabus mån, ons och fredag och det känns skönt för nu vet jag att jag inte kan dricka hur sugen jag än är. Har börjat göra 12-stegen med en sponsor och ska även gå till alkoholrådgivningen för samtal under tiden jag gör stegen. Har gjort stegen innan och jag mådde kanonbra när jag var färdig med dom höll mig nykter i 9 månader men fick en flipp och tog återfall som har hållit i sig ett par år och man märker verkligen hur progressiv sjukdomen är för det har blivit mkt värre för mig med konsekvenser osv. Jag rekommenderar dig varmt att skaffa en sponsor och göra 12-stegen så att du får bukt med dig själv och dina känslor det är befriande.

@Ninne ja, det blir bara värre och värre känns det som. Från en flaska vin kanske 2-4 dagar i veckan så har jag nog lyckats öka till minst 4 dunkar i veckan. Och fort har det gått, på bara ett par år är konsumtionen minst tredubblad.
Just nu har jag svettningar, skakningar och kämpar för att få i mig en macka för att få tillbaka energin. Man mår som man förtjänar sägs det, men jag vill inte tro att jag förtjänar att må så här...
Jag har provat AA förut men lyckades inte få någon kontinuitet i det, motivationen brast, men då var jag åtminstone nykter i ca 6 månader.

@Vill Bara Sluta
Hej igen.
Lider verkligen med dig.
Jag skrev förut att du kanske prova AA men du verkar redan gjort det.
Fel av mig..
Det är så svårt att sluta dricka.. vet det.
Ta hand om dig

@Lonely Man AA är ingen dålig idé, det faller helt på mitt eget ansvar att jag slutade gå dit. Kommer egentligen inte ihåg varför, men sannolikt tog jag ett återfall och skämdes för mycket, vilket egentligen är helt befängt eftersom det är då man behöver det som mest.

Dag 3 och har faktiskt fått först 3 och sen 5 timmars sömn även om det var ett litet avbrott emellan. Det känns verkligen skönt för jag får panik när jag inte kan sova ordentligt av någon anledning. Det känns till och med lite bättre i kroppen även om det såklart är en lång väg kvar innan man börjar känna sig som en vanlig människa.