av Fullblack

Fullblack
fre, 2023-03-10 - 19:22

Läst en del på den här chatten senaste dygnet, då jag igår fick ett sms från vårdcentralen om att omedelbart bege mig till alkoholpolikliniken i Göteborg - med anledning av B-Peth-värdet - som dock inte angavs i sms:et. Blev lite förvånad(!), och ringde idag till vårdcentralen för att få reda på värdet.

B-Peth sägs vara "idiotsäkert", vad gäller konsumtion över tid. En flaska vin om dagen - ger ett värde på 1, står det. 0,3 är måttligt drickande, 0,31 är överkonsumtion. (Hur kan förövrigt en hundradel förvandla måttligt till överkonsumtion?)

Hursomhelst - läkaren frågade om jag dricker alkohol. "Ohjaa, svarade jag." Hur ofta, frågade han, varje dag svarade jag. "Hur mycket...?", frågade läkaren lätt oroad.. Ett par, tre glas vin varje kväll, och berättade att jag gjort så i över tio års tid. (Är 62.)

Proven togs i måndags, och under helgen var det festligheter både fredag, lördag och söndag. (Dricker aldrig mer än max tre, fyra glas vin oavsett vilken tillställning det är.)

Alltså - innan provtagningen, även dagen innan, hade jag druckit runt en flaska vin/dag - under som sagt tio års tid.

Provsvaret: 0,38. Åtta hundradelar över måttligt drickande.

Med detta inlägg vill jag främst visa på att allt som påstås, som absoluta sanningar, om alkoholkonsumtion/hälsopåverkan - långt ifrån stämmer med verkligheten. Kroppens kemi/fysik/hälsa, är mer komplex än vad vi tror oss veta.

För egen del - valde jag för drygt tio år sedan att anamma min vinkonsumtion, och inte låta det stigmatisera mig. Istället för att ge mig själv epitetet alkoholist - vände jag jag på steken och kallar mig lyckligt alkoholberoende.

Dricker enbart vin - och för egen del har det på alla sätt varit förhöjande för både psyke och fysisk hälsa. Alla värden kanonbra: ex. ASAT, 0,21 ALAT 0,3, likaså övriga alkoholrelateradevärden utmärkta. Dessutom har samtliga värden förbättrats över åren.

Många i Sverige är stigmatiserade av alkohol/personligt bruk, så med inlägget vill jag bara visa på att verkligheten inte alltid stämmer kartan. Bejaka ditt beroende, om du inte kan sluta/minska, och ta det därifrån. Men skuldtyng dig inte.

Fullblack
fre, 2023-03-10 - 22:21

Avslutningsvis är kanske också värt att nämna att jag tränar 4-5 dagar/vecka, äter inget socker (förutom fruktosen i vinet), samt att jag del-fastar, äter endast mellan 12.00-18.00.

(Vem bryr sig om hur mycket/ofta någon dricker, förutsatt att vederbörande håller stilen? Om inte - är det naturligtvis ett problem, som jag har djupaste och största förståelse för. Många i min släkt/bekantskapskrets har varit oförmögna att hantera sitt uppförande/mängd, när de druckit, vilket är symptom på sjukdom. Och det kräver självklart vårdinsatser, professionell hjälp.)

Kennie
fre, 2023-03-10 - 23:10

Hej,
Det är såklart inte exakt alla med riskkonsumtion av alkohol som får leverskador eller andra sjukdomar. Men forskningen hittar ständigt nya och välbelagda kopplingar mellan alkohol och olika sjukdomar. Alkohol är farligare än man tidigare vetat. Att du klarat dig så bra och inte heller ökat din konsumtion under åren är nog att betrakta som ett undantag. För de flesta som skriver här inne är framtida ohälsa heller inte den största anledningen till att sluta dricka, utan att man förstör relationer och mår fysiskt och psykiskt dåligt i sin vardag.

Fullblack
fre, 2023-03-10 - 23:41

Helt rätt - det där med förstörda relationer, psykisk/fysisk ohälsa. Vid (kraftig) överkonsumtion, och i övrigt ohälsosamt leverne. Mamma var alkoholist, likaså farfar och morfar. Den sistnämnde var dock fin-alkis, och skötte både familj, jobb och relationer. Vad jag egentligen vill påpeka - är att att de hävdvunna sanningarna, dogmerna, om alkoholkonsumtion/hälsa, ger många en onödig vardagsångest då de ständigt går omkring och funderar på huruvida deras relation till alkohol är ohälsosam. Vad forskningen anbelangar - finns olika uppfattningar. Exempelvis professor Nyström i Linköping, invärtesmedicin/alkohol, likaså professor Poikolainen i Helsingfors (WHO's f.d. expert på
samma område) - kommer ju fram till helt andra slutsatser än de gängse gällande. Alkohol passar inte för alla, men för en del - är jag övertygad om att den gör nytta. Inte minst vad gäller ångestdämpning. Det skeva i debatten är att det är helt ok att knapra bensodiazepiner/sömnmedel, vilket snart alla svenska gör, men om alkohol hjälper någon att sova bättre, lätta på ångesten - är det alltid ett big no no. Och alkoholens potentiella biverkningar/skador, i jämförelse med nyss nämnda medikamenter, är i vart fall inte större. Min avsikt var att för dem med alkoholångest, som läser denna sida, visa på att oron kanske inte är fullt så befogad.

Sisyfos
lör, 2023-03-11 - 07:14

Nu skriver du på helt fel forum för att stå oemotsagd med ett sånt här inlägg. Du är dessutom kallad till en alkoholklinik, vilket måste kännas lite jobbigt. Men bortsett från det så har du säkert rätt i att vi är olika. Och säkert olika känsliga för att hamna i ett beroende. Jag brukar till exempel hävda att jag inte får nån kick av alkohol, medan andra beskriver det som kärlek vid första ögonkastet. Men det finns också gener inblandade och kanske en sån som triggar igång av för hög konsumtion. Det gör mig lite rädd, eftersom en del alkoholister har personlighetsdrag som jag absolut inte vill ha (egoister, bittra). Jag tror också att hur alkoholen påverkar individer olika och att hur det påverkar förändras över tid även i måttfullt drickande.
För dig verkar det funka att hålla en relativt hög konsumtion stadig över tid. Du skriver också att du lindrar ångest med alkohol. Min pappa drack periodvis som du skulle jag kunna tro. Jag tror inte han fick nån riktig kick av alkoholen. Jag tror inte att han gillade att vara full och det eskalerade inte, Jag tror inte han hade abstinens om han inte drack, men om jag antar att han och jag är lite lika på den punkten (han hade samma beroenderelation till nikotin som till alkohol), så är jag nuförtiden lite skeptisk till om jag alls har ”mått bra” av alkohol, nånsin. Jag har större delen av mitt liv druckit både sällan och sparsamt, men under en 10-15 årsperiod ökat och normaliserat en hög konsumtion. Och till slut hamnat i ett beroende. Nu är jag sällandrickare och analyserar hur kropp och själ påverkas efter alkoholintag. Du skriver om att alkoholen dämpar ångest. För mig och åtminstone några till hörinne triggar den ångest. Jag blev trött och initiativlös när jag drack, vilket i sig skapar ångest eftersom jag annars gillar att göra saker. Jag är mer kreativ när jag inte dricker. Jag är högkänslig och de positiva effekterna som jag ville åt handlar nog mycket om att skapa en egen liten bubbla där jag slapp tänka och känna, men just de ”positiva” egenskaperna var ju också de som jag kanske gillar hos mig själv. Jag är mer levande utan alkohol, gladare och driftigare. Den överkonsumtion som jag hade bidrog till försämrad sömn, svårt att hålla isär saker, svårt att komma igång. Och jag vill bestämt hävda att jag inte fattade det här förrän jag slutade under lång tid. Nu vet jag inte vad du kommer att få höra i ditt möte med alkoholkliniken. Vet inte om du har körkort och kan bli påverkad där, men jag vill bara säga att det finns många härinne som har väldigt positiva erfarenheter av att sluta helt, åtminstone en period, så om de på alloholkliniken föreslår det så tycker jag att du ska överväga det. Läs HimmelochHelvetes första tråd t.ex. eller Torns, eller Pianisten för den delen som drog ner en redan låg konsumtion. Du verkar övertygad i din uppfattning om att din konsumtion gynnar dig, men tänk om du har fel? Tänk om du skulle må bättre utan?
I övrigt håller jag med dig om sömnmedel och benzo och tror att vi mekar för mycket med kemiska preparat istället för att lyssna på hur vi mår och se till att göra det som krävs för att må bra (träna, vila, äta bra och ha kul etc). Så nu vill jag bara säga till dig att om de föreslår alkoholstopp, se det som ett intressant experiment och inte som ett straff.

vår2022
lör, 2023-03-11 - 09:04

@Fullblack Det har funkat länge för mig med att dricka över måttligt, fin-alkis som din morfar. Kanske lyckligt alkoholberoende som du säger. Det blev normalitet för mig. Tyckte absolut att livet skulle suga och bli oerhört tråkigt om jag inte skulle få dricka mitt vin, förhöja min stämning vid behov och även dämpa min ångest när så behövdes. Tränade, hade god värden och fick bedömningen elit-motionär. Till slut drack jag varje dag. Egentligen visste jag inte hur det var att vara nykter för alkoholen var i kroppen i olika mängd 24/7, på väg att förbrännas bort efter gårdagens drickande och sedan påfyllning nästa dag. Så höll det på i åratal och det blev normalitet för mig. Smygande började jag dricka allt mer i mängd, var tvungen att dricka mer för att förhöja och dämpa. Ångesten ökade och till slut hjälpte inte alkoholen speciellt lång stund, i något fall. Jag hade blivit djupt beroende, min hjärna var helt ur spel och alkoholismen levde sitt eget liv och skrek efter dopaminkickar i ett. Den lyckliga fin-alkisen hade hamnat i helvetet.

Med min historia vill jag berätta att detta forum har varit ett oerhört viktig stöd för att jag ska komma ur helvetet jag var i. Vi som söker oss hit är troligen inte lyckligt beroende. Vissa försöker hitta en måttlig nivå och kämpar för att hålla den nivån, men de flesta är olyckligt beroende. Vilket de flesta blir av ett beroende och vi för en kamp för att bli av med detta.

Ditt sätt att se på alkoholdrickande och beroende är kontraproduktivt för oss som vill bli av med sitt beroende, som förstör så mycket i våra liv. Kanske handlar det mest om att du själv ska känna acceptans för ditt sätt att dricka, att du är okej med det och inte behöver försvara din relation till alkohol. Var en en tar ansvar för sitt eget liv och bestämmer själv hur man vill leva det. Men, det blir lite märkligt med ditt inlägg på ett forum, där man har problem med alkohol, sin relation till det och man vill ha hjälp att komma ur det, säga ”Min avsikt var att för dem med alkoholångest, som läser denna sida, visa på att oron kanske inte är fullt så befogad”. För de flesta av oss är den fullt befogad och den utlösta alkoholångesten är ett symptom på att man inte mår speciellt bra och att det krävs en förändring i livet för att man ska må bra igen.

Kennie
lör, 2023-03-11 - 09:41

Angående att oroa sig för sitt drickande i onödan; det tror jag inte att någon gör. Har man en konsumtion som inte får en att må dåligt fysiskt eller psykiskt så tror jag inte att man oroar sig. Sen angående alkoholens skadeverkningar, visst går det att hitta någon studie som visar att alkohol är bra för något, men det råder ju inga tvivel om skadeeffekterna, de är välbeforskade och belagda genom åtskilliga studier. Sist vill jag säga att väldigt många här har ett i övrigt ordnat leverne, både fysiskt och socialt. Det är ingen garant för att slippa alkoholproblem. Har du funderat på att testa en nykter period? Låt säga ett år så att du verkligen blir av med beroendet. Så kan du utvärdera hur du mår och se om du verkligen vill fortsätta dricka som du gör nu.

Fullblack
lör, 2023-03-11 - 09:42

Det blev nog i hastigheten fel forum jag skrev på, då allt egentligen handlar om det uppenbarligen missvisande i B-peth-tester. Har all tänkbar negativ erfarenhet av alkoholism, och känner verkligen med er alla här på forumet. Det som smärtade mig mest, i min mors fall, var den skam/otillräcklighet hon hällde över sig. Försökte i alla år förklara för henne att det inte per automatik måste finnas ett så starkt skuldsamband - din alkoholism (sjukdom) är en sak, din relevanta personlighet en annan. Ingen av oss har bett om att födas - därav bär vi inte heller fullt ut ansvaret för våra handlingar. Ett liv kantat av mer eller mindre stora olyckor, vilket de flesta av oss får hålla till godo med, och lära sig leva med - gilla läget - gör att graden av självförvållning vad gäller alkoholism, bör betraktas ur ett mer holistiskt perspektiv. Det är inte ditt fel - att du har betungande alkoholproblem. Det är ödets/livets fel. Skilj på sak och person, för din egen skull.

Varafrisk
lör, 2023-03-11 - 09:43

@Fullblack Jag har fått läsa ditt inlägg flera gånger för att försöka förstå vad du skriver. På något vis blir ditt inlägg ett förskönande av alkoholen…den är inte så farlig …kanske för somliga men inte för alla. Jag håller med om att vi som är alkoholberoende inte ska tynga ner oss av skuld för det gör ingen nytta men att inse att man har problem är viktigt. Jag tänker att den person som inte oroar sig över om alkoholen har blivit ett problem söker sig inte till det här forumet förutom den som är anhörig men då finns ändå problemet inom familjen.

Jag deltar i en öppenvårdsbehandling just nu, har gått tre veckor. Det finns en person med som förnekar att hen har ett alkoholberoende. Hen är medveten om att hen förnekar sitt problem. En av behandlarna säger t hen att om du fortsätter med ditt drickande som du gjort kommer du utveckla ett beroende.

Alkohol dämpar ju ångest för stunden men bara för att öka ångesten när den har gått ur kroppen.

Det låter som du känner att du har kontroll över ditt drickande men en dag så kanske du tappar den kontrollen för du behöver mer alkohol.

Varafrisk
lör, 2023-03-11 - 09:52

@Fullblack Jag skrev nog samtidigt som du. Alkoholberoende är en sjukdom. Beroendet kommer man inte ifrån men man kan tillfriskna…jag själv jobbar på det.

Ha en fin lördag☀️

Fullblack
lör, 2023-03-11 - 10:13

Egentliga, ursprungliga anledningen till mitt dagliga kvällsvin - är (var) dödsångest. Orsakad av ett vårdcentralbesök för kanske åtta år sedan. Läkaren sade att jag kommer explodera av mitt höga blodtryck. Började med alla sänkande mediciner som fanns att tillgå, i ökade doser/biverkningar, dock med klent resultat. Upptäckte efterhand att det enda som momentant/rejält sänkte trycket var alkohol (vin). Min fru är sjuksköterska, och har förundrats över hur det i just mitt fall(?), har en så starkt sänkande effekt. Satte mig efterhand mer in i blodtryckets värld, och upptäckte en mängd fakta, som till slut fick ångesten att minska. (Är naturvetare/journalist/uppfinnare till yrket.) Hur många vet, apropå BT, att tyngdlyftare/bänkpressare på gym ligger på 500/400 i snitt vid lyft. I vissa gymstudier har BT på >1000/800 uppmätts. Uppfattningen om att kärlen riskerar explodera av förhöjt blodtryck, hade även jag - innan jag förkovrade mig i ämnet. Men återigen apropå alkohol - så är den rätta riktlinjen självklart att vara så restriktiv som möjligt. Avser även minska min egen över tid.

Andrahalvlek
lör, 2023-03-11 - 11:47

@Fullblack Alla tjatar om levern. Faktum är att hjärnan tar skada av alkohol. Mer eller mindre skada. Mest därför att vi med alkoholen ger hjärnan en slags lättare narkos. Hjärnan behöver jobba som sjutton när vi sover. Alla som slutar dricka märker att de drömmer mycket mer. På nätterna ska vår hjärna sortera, arkivera och slänga. Fastställa kunskap och placera i rätt box. Får den inte göra det jobbet i lugn och ro under sömnen får vi ångest.

Du får inte ens en kram av mig, det brukar annars alla få. Ditt inlägg är respektlöst och drygt och vittnar om oerhört mycket okunskap.

Kennie
lör, 2023-03-11 - 13:00

Jag håller inte med dig @Andrahalvlek om att inläggen är respektlösa, jag tycker @fullback försöker resonera. Jag är av den åsikten att vi tål att läsa avvikande åsikter utan att det hotar våra egna val. Jag håller inte heller med om det du @fullback skriver om att ödet eller livet gör oss till alkoholister. Det är återigen våra egna val som leder till alkoholism. Det finns många som inte börjar dricka efter trauman. Dock, när alkoholismen väl är utvecklad kan det behövas professionell hjälp att komma ur den, efter som en effekt av alkoholmissbruk är minskad impulskontroll, vi styr inte längre våra handlingar så som en person med frisk hjärna gör.

vår2022
lör, 2023-03-11 - 13:49

@Fullblack Att födas med en sårbarhet för att bli alkoholist är inget man kan rå över. Vi bär ändå fullt ansvar för våra handlingar oavsett vilka gener vi föds med. Tänker man att det är ödets/livets fel att man är alkoholist och inte behöver ta ansvar för det, innebär det att man kan bete sig hur illa som helst mot sin omgivning, sina barn, familj och skylla på att man är alkis och inte behöver ta ansvar för sina handlingar. Att se något ur ett holistiskt perspektiv har inget att göra med att man inte bär fullt ansvar för sina handlingar. Det innebär att man ska se på alla delarna och att det utgör en helhet. Tex att det finns många olika faktorer som lett till att man blivit alkoholist, att man behöver olika stöd och behandlingar för att bli nykter. Att ta bort ansvaret för sina handlingar, är att ta bort makten över sitt egna liv. Att tycka synd om en alkoholist, stjälper snarare än hjälper. I det här forumet vill vi stödja varandra till att ta ansvaret och makten över sitt liv, inte skylla på ödet.

Natalia
lör, 2023-03-11 - 13:53

Hej @Fullblack!

Jag ser att det har hettat till här 🙃
så jag passar på att önska dig välkommen till forumet.
Du inleder med att berätta att du blivit uppmanad att söka vård för hög alkoholkonsumtion och att du avser att förändra ditt drickande. Det låter klokt. Jag förstår det här med att vara lyckligt beroende. Jag var verkligen i ett lyckligt förhållande med narkotikaklassade läkemedel en lång tid innan jag avslutade ena efter andra substansen men mår långt bättre utan dem. Det stämmer dock inte att alkohol kan likställas med benzo och sömnmediciner. Alkohol är långt mer skadligt. Alkohol ligger på toppen av att vara både en av de farligaste och skadligaste drogerna. Benzo förskrivs faktiskt inte heller ut lättvindig idag. Men visst är det individuellt hur alkohol det inverkar och så många andra faktorer spelar ju också in för hälsan. Hoppas dock att du finner lite bättre sätt att behärska blodtryck med än med vin. Vin för att ångestreglera är också en lite tokig idé då alkohol som sådan skapar ännu mer ångest. Det är förstås upp till dig hur du väljer att göra men du får prova sällskapa oss som också vill förändra vårt drickande.

Lycka till!

Varafrisk
lör, 2023-03-11 - 16:54

@Fullblack Har funderat på vad som skrivits i din tråd. I mina öron låter som du befinner dig i förnekelse så hade det nämnts på min behandling. Nu är det ju ingen här på forumet som är ledare mer än admin som rättar till om det begås övertramp men på min behandling hade du varit kvar m hopp om att du inser att du har ett problematiskt drickande.

Var rädd om dig🤗

TappadIgen
lör, 2023-03-11 - 17:12

@Fullblack Du har redan fått många bra svar, ingen nämnd ingen glömd. Men jag kände ändå att jag hade något att säga också. Har du hört uttrycket "Surt, sa räven"? Det kommer från en klassisk fabel av Aisopos och handlar om hur räven inte kunde nå rönnbären, eller druvorna som det handlade om i originalet, och därmed resonerade han att det inte gjorde honom något för han ville inte ha dem i alla fall. De var ju säkert sura ändå och inget att ha.

Varför den har blivit till en fabel är ju för att den berör en så fundamental strategi vi människor använder för att hantera motgångar. Hade vi inte haft den strategin så hade vi säkert gått under. Det handlar ju alltså om att man hamnar i en situation som man inte kan göra något åt, och då rationaliserar man varför den situationen ändå är den man vill vara i. Vi alla använder oss av den utan att ens tänka på det, för hade vi varit medvetna om det så hade strategin inte varit lika effektiv. Men det finns en anledning till varför jag synliggör användandet av strategin här. Det är för att till skillnad från räven, så kan du nå dina druvor.

Jag skulle tro att den stora majoriteten av människor med alkoholproblem går igenom den fasen du är i nu där man försöker att rationalisera det istället för att göra något åt det. En del fastnar tyvärr också i den, vilket jag hoppas att du inte gör. Ofta är man inte medveten om hur man själv påverkar sin omgivning eller hur man själv påverkas och så blundar man ju också för det i en stor utsträckning. I onödan, skulle jag vilja tillägga. För till skillnad från räven så kan problemdrickaren nå sina rönnbär och upphöra, alternativt kraftigt reducera, sin konsumtion.

Du har såklart några poänger om t.ex. benso, men självmedicineraren av alkohol gör sig själv, i annat än kanske något undantagsfall, inget annat än en rejäl björntjänst. Om vi tittar på det du sa om sömn och jag citerar dig här " men om alkohol hjälper någon att sova bättre, lätta på ångesten - är det alltid ett big no no." Det är såklart en big no no för att alkohol inte hjälper dig att sova. Den kan hjälpa dig med att förlora medvetandet snabbare, men alkohol, även i små mängder, leder alltid till reducerad sömnkvalitét.

Sen måste jag i vanlig ordning påminna om att det där med att ha bra levervärden. Det är det många med som är döende i skrumplever som har också. Men det är väl skönt att du får komma till alkoholkliniken så att du kan få hjälp. Dock tror jag att du måste förändra ditt sätt att tänka för att du ska bli mer mottaglig för den hjälpen. Kanske kan det hjälpa att vara medveten om varför du rationaliserar som du gör. Jag hoppas det. Läs gärna lite trådar härinne och se hur andra har förändrat sina tankemönster över tid. Jag hoppas att det går bra för dig.

Rosette
mån, 2023-03-13 - 16:31

Välkommen hit @Fullblack,

Din tråd har verkligen fått fart!

Du berättar om att alkoholens nuvarande plats i ditt liv tillkommit på grund av dåvarande dödsångest efter ett besked från en VC för åtta år sedan gällande ditt blodtryck. Du verka vara utforskande som person och hittar mycket fakta som pekar åt olika håll gällande alkoholens nytta eller onytta. Du lyfter vikten av att inte slå på sig själv om en har ett alkoholberoende, klokt! Det hjälper inte att göra något svårt ytterligare svårare. Du berör också det stigma problematiken kan ha, ett viktigt område att prata om.

Det som nog väckt en del reaktioner här i tråden handlar kanske om det som någon upplevde som förskönande, vilket vi brukar be om att undvika. En del av det du skriver kanske låter som att du just nu inte vill förändra något kring din konsumtion samtidigt låter det som du funderar en hel del kring detta. Du skriver att du inte vet om detta forum är rätt.

Du skriver också att för dig gäller det att vara så restriktiv som möjligt med alkoholen och minska över tid. Utifrån det låter det ju inte som fel forum utan att du som många andra har en ambivalens. Att känna, tänka och vilja ha det på olika sätt samtidigt är snarare regel än undantag för de flesta av oss när det kommer till sådana här förändringar. Att reflektera högt kan vara ett hjälpsamt sätt att sortera i det.

Om du väljer att stanna här hoppas jag du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt!

Allt gott, Rosette, Alkoholhjälpen