Idag har jag varit nykter 200 dagar, inom kort 7 månader.
Jag har druckit under 17 års tid, jag började som 10 åring. Var ingen "stökig" eller "kriminell" person som många tror att man per automatik måste vara för att ha ett missbruk. Dessutom hörde jag ofta att jag var för ung för att vara alkoholist, samtidigt som de bevittnade en del av kaoset. Därför fick jag inte rätt stöd från varken de jag kände eller utomstående. Det har skadat mig rejält att ingen lyssnat och jag har försökt hjälpa mig själv. Har som längst varit nykter 1 år tror jag och förr i tiden kunde jag gå 4 månader mellan festerna/drickandet. Det var bara det att jag alltid längtade till nästa gång och så fortsatte det så här tills jag för några år sedan slutade med mina uppehåll och dök upp på alla fester och efterfester jag kunde hitta. Det var enkelt för mig att gå ut med vännerna, följa med någon okänd på efterfest. Ja, jag blev utnyttjad varenda gång av andra, på ett eller annat sätt. Mitt hopp om ett bättre fanns i mitt hjärta, men livslusten var slocknad.
Tänker inte sitta här och skriva "det viktiga är att man ...."
För jag vet, att när du läser så kommer du komma på dina egna budskap och förstå det du behöver förstå. För att du ska kunna gå vidare mot det livet du hoppas på i ditt egna hjärta.
Förra året, snart ett år sedan - tog jag mitt liv.
Det var inget "försök", jag borde varit död men här är jag ändå. Så jag förstår inte varför än idag varför jag inte dog. Gick över mina egna principer och såg det som min utväg, denna gång skulle jag faktiskt dö och lyckas för jag hade ju hört alla andra som råkat dö. Om jag går in med inställningen att inte gå ut från den där festen levande så skulle det gå i uppfyllelse. Mitt alkoholberoende gjorde ju inte känslorna mindre, utan triggade själva känslan av att jag måste leva i icke livslust och lyssna på rösten som ekade sedan jag var barn.
Vi vet sanningen. Vi ska inte lyssna på alkoholen och att den är kapabel till att skada och ta livet av en. Vi ska lyssna på hjärtat inom oss som pulserar i hopp och får oss tro på en bättre dag. Den kommer. Den är här nu för mig.
Efter det som skedde förra året bestämde jag mig för att vara nykter på riktigt. Heltid, till livet ut utan ursäkter eller små smakprov. Jag vill göra det för mina framtida barn och min partner, men den här gången vill jag framförallt göra det för Mig. För mig!