Hej alla! Känner mig lite förtvivlad och hoppas få många tips och råd från er.

Jag är i en relation med en kille sedan 2 år tillbaka och för ca 1 år sedan köpte vi ett hus ihop. Sedan vi blev sambos har jag märkt att han (enligt mig) dricker ofta och mycket. Jag jobbar natt och har märkt att många kvällar när jag är borta har han druckit öl. På vardagar är det oftast folköl men mängden har ökat på sistone så nu kan jag hitta påsar med 10-12 st 50 cl folköl som han hällt i sig en vardagkväll. Det är sällan han tar in ölen medan jag är hemma och många gånger försöker han gömma undan påsen med de tomma burkarna men eftersom jag lärt mig hur det brukar vara så är påsen bland det första jag kollar efter när jag kommer hem på morgonen.
Även helger kan han dricka på och då är det lite varierande vad det är. Ibland folköl även på helger men oftast något starkare. När han dricker starköl kan han dricka kanske 5-7 st 50 cl men då kan det även tillkomma något glas vin till det. Helgerna upplever jag att han inte smyger lika mycket med sitt drickande utan det är mest under vardagarna.
Vi har många gånger pratat om hur vi förhåller oss till alkohol, i och med att vi båda har alkoholism i familjen. Men jag har inte vågat ta upp problemet som jag upplever det med honom. Är rädd att hans smygande ska bli värre då.

Jag är inte emot alkohol på något sätt och dricker också ibland om än väldigt sällan, jag är noga med att välja mina tillfällen. Han säger att han dricker öl för att han tycker det är gott, men behöver man verkligen dricka 10 folköl under en kväll bara för att det är gott? Jag brukar tänka att jag tycker coca cola är gott men jag dricker inte så mycket coca cola under en enda kväll bara för det.
Tycker det är jobbigt att jobba när jag misstänker att han sitter hemma och dricker. Det värsta är också hans smygande. Tycker inte alls att det är lika jobbigt när jag vet om att han köpt hem alkohol.
Blev ett långt och kanske rörigt inlägg men har några frågor:

- hur tar jag upp problemet med honom utan att klanka ner allt för mycket på honom? Vill honom ju bara väl och i slutändan så kan jag ju lämna relationen men är rädd att han ska sabba sin relation med sina barn (som han har från ett tidigare förhållande).
- hur stöttar man på bästa sätt?
- finns det en ljus utväg eller är det lika att lämna innan det är ”försent”?

Ska tilläggas också att han aldrig är aggressiv eller något sånt mot mig när han druckit. Och vi har det som oftast väldigt bra. Han sköter även sitt jobb även fast han druckit kvällen innan.

Jag är även ledig ganska mycket i och med att jag jobbar natt och då dricker han inte lika ofta som när jag är borta, då är det i regel helgerna som det intas alkohol.

Det är en svår situation att ta upp, men när mitt ex uppvisade liknande beteende tog jag upp det med honom, ofta. Frågade om tomburkarna och flaskorna var nya, frågade hur många glas han hade druckit, frågade varför han inte drack vatten till åtminstone, frågade vilken tid på dygnet han började dricka (kunde vara vid lunch), frågade hur ofta han handlade alkohol, etc. Och så observerade jag, och noterade. Det jag märkte var att det han sa och det han gjorde inte hängde ihop. Det var den första stora varningsflaggan. Han ljög dagligen kopplat till alkoholen.
Jag frågade om han tyckte han drack för mycket, det höll han med om, men hjälp ville han absolut inte ha. Inte ens när han ballade ur och fick panikångest på nätterna eller satt och fylle-messade kl 3 på natten. Jag bönade och bad att han skulle ta hjälp, etbjöd mig att gå m2d, gav honom alla telefonnummer och vårdkontakter...
Till slut såg jag ingen annan råd än att informera hans chef. Efter det fick han hjälp, mot sin vilja, men nu efter ett års rehab är han på väg åt fel håll igen.
Vad vill jag säga med det här? Jo, att det måste komma från honom. Vill han inte ha stöd finns det ingen stöttning man kan ge. Vill han inte erkänna sina problem kan man inte hjälpa. Vill han inte göra jobbet så kommer inget ändras. Så det viktigaste är att lyssna på honom och sedan får du göra en ny bedömning om vad som är möjligt.

@nybliven.sambo skrev:"Han säger att han dricker öl för att han tycker det är gott"

Det finns en chans att hans medvetna jag själv tror på den förklaringen för att han har lurat sig själv, men om han verkligen skulle ge sig på en introspektion och söka det egentliga svaret, så tål ju inte det påståendet ens en ytlig granskning om man är ärlig. Du har nog själv svaret på @nybliven.sambo skrev:"men behöver man verkligen dricka 10 folköl under en kväll bara för att det är gott?"

@Åsa M skrev:" Vill han inte göra jobbet så kommer inget ändras."

Så är det. Alkoholism är en sjukdom men det finns en väsentlig skillnad mot många andra sjukdomar. För det första krävs en sjukdomsinsikt för att hjälpen ska ha någon effekt. Har du brutit ett en ben så läker det i alla fall om du får det gipsat. Sen är patientinsatsen mer avgörande än vårdinsatsen. Har du en inflammation räcker det ju att du tar din medicin och du är botad, men det finns inget liknande för alkoholism.

Hej @nybliven.sambo och välkommen hit till Alkoholhjälpen och forumet!

Du känner dig orolig för din sambos drickande och hur det kan komma att utvecklas framöver. Vad klokt att du vänder dig hit för stöd! Du har några konkreta frågor som du tar upp i ditt inlägg om hur du kan föra en dialog med din sambo och hur du kan hjälpa honom att förändra sitt drickande. Och du har fått några kloka svar redan. Kanske även Anhörigprogrammet här på Alkoholhjälpen kan ge dig några tankar och tips, om kommunikation och om att stödja din sambo, men också om att ta hand om dig själv mitt i det här.

Det finns alltid hopp om förändring, men precis som Åsa och TappadIgen skriver så behöver personen själv känna att den vill jobba för förändring och kanske ta emot hjälp för det. Vad tänker du att du behöver just nu?

Varma hälsningar,
Nell, Alkoholhjälpen

@nybliven.sambo Din sambo har fastnat i ett missbruk. En folköl är en enhet och män kan dricka max 14 i veckan och tre på en kväll om jag minns rätt. Mycket bara det, tycker jag…Du kan läsa mer här under fliken Fakta.
Hursomhelst jag tycker du ska ta upp detta med honom. Missbruk tenderar att eskalera, så det är en björntjänst att inte ta upp det.
Det blir ju ännu svårare att ta sig ur senare. Korten på bordet tror jag är bäst.
Har han själv känt att det är för mycket kanske han vill ta hjälp. Exempelvis här finns en del hjälp.
Vill han inte det skulle jag fundera på hur JAG vill leva. För vill han inte ta hjälp kommer du inte att kunna förändra något.
Skriver detta som numera nykter alkoholist. När drogen tagit över blir den viktigare än ärligheten, familjen, framtiden.
Inte av ondska eller slapphet utan för att drogen styr.

Tack för alla svar. Jag skrev ner det jag kände och uttryckte min oro. Kände att jag bäst kan formulera det genom att skriva ner, så kunde jag även läsa igenom flera gånger innan jag skickade det för att bäst få ner mina tankar utan att jag skulle uttrycka mig fel. Skickade till honom på morgonen men har inte fått något svar. Ska se vad han säger när han kommer hem. Vet inte om det var rätt att skicka det så men nu har han fått möjlighet att läsa vad jag känner.

Nu har vi pratat om det och jag känner mig så lättad! Han var inte arg över det jag skrivit utan sa att han förstod mig och att jag såklart måste få säga vad jag känner. Han höll även med om att det blivit mycket alkohol på sistone och sa att det blivit som en ful ovana. Nu får vi bara hoppas att det blir bättre också. Men just nu känns det så bra och vad glad jag är att jag hittat det här forumet, där man både kan läsa om anhörigas känslor men också om personer som faktiskt är eller varit i ett missbruk. Så lärorikt. Har påbörjat anhörigstödet och kommer fullfölja det, vågar inte lita helt på att allt kommer bli bättre över en natt.

@nybliven.sambo Så bra att ni har kunnat prata! Och att det kändes bra! Gick in då jag undrade, du verkade så ledsen.
Om du kan övertyga honom om att gå igenom Alkoholprogrammet här så kan det ge honom stöd och hjälp. Man behöver inte sluta helt med alkohol för det, men man lär sig en hel del och det kan vara ett stöd oavsett hur han väljer att göra.
Exempelvis kan det ju vara bra att veta vad Folkhälsomyndigheten rekommenderar för mängder för att undvika skador och missbruk.
Men stanna här och skriv, hur det än går. Vi hjälps åt. Jag är inte i anhörigsdelen särskilt ofta men du kan ju alltid knacka på min dörr i alkoholfrihet om du inte får så många svar:) Kram ❤️🙏🏻❤️

Är så dålig på att uppdatera. Nu har det gått flera månader sedan jag skrev detta inlägg. Har det blivit bättre? Nej, han dricker fortfarande väldigt ofta, varje helg åtminstone och ibland fler gånger, när jag jobbar. Alkoholen i sig tycker jag nog inte är det värsta. Det värsta är att jag tycker att det börjar vara så extremt tråkigt, vi har aldrig riktigt något att se framemot. Inga planer. Min sambos planer för helgen är att gamea och dricka öl, som alla andra helger. Imorgon är en stor dag för mig, men det är som om han inte bryr sig riktigt. Han hade kunnat följa dit jag ska men han har inte ens frågat om jag vill att någon ska följa mig. Han vill väl kunna sova ut imorgon efter att ha suttit uppe halva natten. Jag funderar mer och mer på att lämna relationen, men jag är så rädd för att jag ska ångra mig. Vi har det ju trots allt inte alltid dåligt. Hur ska man veta vad som är rätt beslut?
Hur tar man upp detta utan att klanka ner för mycket på en person? Känns som om jag hela tiden påtalar saker som inte fungerar, mest om vardagssysslor som jag får ta störst ansvar för.

@nybliven.sambo
Hej. Jag hade också det där, att veta vad som är rätt beslut? Och det där att veta när gränsen är nådd då man helt enkelt måste gå. Så mycket jag tänkte på detta. En dag var det bara stopp.
Det jag tänker med att ta upp det är ur sin egen synpunkt och med tanke på situation, att alltså försöka att inte alls nämna den andra. Och om denna nämns försöka nämna minimalt tänker jag. Jag skulle vilja ha det si och så, men den situationen ledde till ... Jag upplever att ... Typ så.

Sköt om dig!

Jag gick upp idag kl 06.15 för att göra mig iordning till det jag ska på. Han låg inte bredvid mig i sängen när jag vaknade. När jag gick ner för att ta en dusch så satt han fortfarande uppe. Jag gick i duschen utan att säga något, tittade endast på honom och han tittade på mig utan att säga något också. När jag stod i duschen så gick han upp och lade sig. Då hade han druckit 6 st starköl och 1 liter vin 13% helt själv under natten. Till råga på allt så ska jag iväg och vara borta hela dagen, hans äldre dotter ska också åka iväg och vara borta hela dagen. Kvar hemma är hans 11-årige son, och han trycker det är helt rimligt att gå och lägga sig efter kl 06 då.
En tanke som slog mig är om man kan göra en anonym soc-anmälan? Eller jag vet att man kan vara anonym, men kan man göra mot sin egen familj? Jag vet att han inte vill sina barn illa men det här blir ju fel, kanske kan han få sig en tankeställare om han får till sig att det kommit en anmälan om oro mot hans barn för att han dricker?

Och för att förtydliga! Han är inte elak mot sina barn och dom får mat på bordet varje dag osv osv. Men hur hade ni tänkt kring att göra en soc-anmälan i detta läge? Ska ju självklart också ta upp detta med honom att det inte är okej att sitta och dricka när han vet att hans 11-åring är hemma och inte kommer ha någon annan vuxen hemma än honom.

@nybliven.sambo
Jag vet inte hur det funkar med soc men du kan alltid ringa anonymt och rådgöra med de på telefon för att få reda på mer.
Det är så ledsamt både för dig, era barn och också för honom.
Även om han inte är elak mot barnen och de får mat så är det långt ifrån bra att växa upp med missbruk i hemmet.
De blir försummade och otrygga, han har tappat kontroll och kan knappast vara en närvarande och trygg pappa. Ett barn behöver kärlek och omsorg och trygghet.
De känner av väldigt bra och även hur mamma mår i detta.
Jag tror det är bra att sätta ord på och skadligt att sopa det undan mattan.
Har du någon att prata med och stötta dig?
Du är inte ensam forumet har varit en ovärderlig hjälp för mig i alla förtvivlade situationer jag befunnit mig i.

@nybliven.sambo Känner igen mig mycket i det du skriver. Jag tror att den som dricker fokusera på alkoholen. en helg blir en möjlighet att kunna dricka utan att tänka på jobb osv dagen efter. fokus blir inte att ha en mysig helg med familjen o kanske hitta på något roligt. Alkoholen är väldigt skadligt för kroppen och gör att personen blir trött insiativlös och passiv. Min ex sambo satt bara i soffan med sin telefon. fixade inget med barnen eller hemmet, lät mig fixa allt. Jag fick en bild av min framtid men en man som sitter i soffan medans mitt liv rinner ur mina händer. Då tog jag beslutet att lämna trots barn osv. Jag mår så bra just nu när jag boer själv med barnen 🌸

@nybliven.sambo Det är helt klart läge för orosanmälan, inte bara för barnens skull men även för hans egen! Har han arbete? Prata i så fall med hans chef. Chefer har ett stort ansvar för arbetsmiljöfrågor enligt lag och kan inte ignorera att en anställd har missbruksproblem.

Du har som vuxen självklart ett ansvar att omgående anmäla!!!. Du måste hjälpa 11 åringen.
Så många barn växer upp o säger att många visste men ingen gjorde något. Snälla ta en första kontakt imorgon. Du får vägledning och de du pratat med kan sånt här o du behöver inte känna svan utan stolthet.
Primärt för barnets skull men även för din o vem vet i förlängningen kanske även för din sambos.
Återkoppla gärna sedan att du gjorde det ❤️

På Prata gärna med deras mamma också - de kanske kan bo där ett tag, förstod det som att de är hans sen tidigare,

skulle en liknande situation uppstå så måste du nog stanna hemma hos barnet eller ordna annan plats under dagen.
Lämna honom inte med en påverkad person.

Var rädd om dig kram