av Newme

Hej!
Detta är mitt första inlägg. Jag fattar att det är ett i mängden. Men iaf. Min historia är att jag älskat alkoholen från den dag jag provade 14 år gammal. Jag har alltid älskat att dricka, släppa kontrollen, slappna av.. Har haft ett galet festliv från 14 år till ca 29 när jag stadgade mig och blev gravid med mitt första barn.. Alltid druckit hur mkt som helst, hanterat fyllan väl men en jävla bakfylla. Även epilepsi i bagaget som uppstod i vuxen ålder på bakfylla. Inga problem att vara nykter under graviditeter men när jag väl är igång igen har det kommit sug även om livet varit ordnat utan fest. Senaste åren bara druckit måttligt men ngn gång ibland en redig fylla med ångest dagen efter. Efter största botten någonsin i år i våras bestämde jag mig för att ta hjälp. Ute till 6, kräktes blod, ville dö, ambulans ringdes, mannen hämtade mig medan barn var vakna i hemmet. Men efter vit månad har det sakta stegrats igen. Bestämde mig för att hålla 5 enheter per gång, vilket jag gör. Typ iaf. Förhandlar ju med mig själv. Blivit lite för mkt en gång efter det så jag blev lätt bakis och fick ångest. Problemet är ju suget, och att jag typ skäms, mår så bra med lite alkohol i mig. Vill klara att dricka lagom men är rädd och osäker på hur jag ska göra. Just nu tagit tre glas vin en ons kväll och vill bara fortsätta, kommer klara att sluta, men ändå.. Vill ju kunna dricka avslappnat och känna mig glad och inte ångestfylld. Tack fina ni som kämpar!

Kristoffer
fre, 2022-09-30 - 13:27

Hej Newme!

Välkommen till forumet, och tack för att du delar med dig av din situation och tankar. Din historia berör, och jag tror att många kan känna igen i att det kan uppstå en skam i att "glida tillbaka" in i gamla vanor efter en omskakande händelse där en bestämt sig för förändring. Det är mänskligt, både tillbakaglidandet och skammen, och det är klokt av dig att lätta på hjärtat och skriva här. Förmågan till förändring har du eftersom du har haft en vit månad. När du skrev det här hade du druckit, och jag blir nyfiken på hur dina tankar går om situationen när du inte druckit. För vissa blir det då lättare att konkretisera en riktning som känns möjlig att följa och få tydligare tag i hopp och tilltro till förändring. Skriv gärna och berätta vad du tänker, om du vill! Ibland behöver en skriva flera gånger innan en tråd "tar fart".

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen

Newme
fre, 2023-02-10 - 21:20

@Kristoffer Hej! Osäker på om jag skulle trycka svara eller bara på kommentar. Nykter denna gång. Efter en lång period med ok beteende har jag låtit alkoholen ta väl stor plats igen. Omförhandlat med mig själv och tillåtit mer och oftare än vad som känts bra efteråt. Efter en kväll på jobbet där jag stannade kvar och drack själv, med ångest dagen därpå, så ringde jag ett andra samtal till linjen. Fick såklart rådet att vara nykter 3mån men vet inte om jag varken vill eller kan. Eller jo kan om jag vill men vill inte. Alkoholen är ju min snuttefilt och tänker att jag vill lära mig dricka måttligt istället. Så stort att förklara för alla att man är nykter. Har berättat för en del men steget till helnykter känns för stort, och att de de (och jag själv) skulle se det som att jag Verkligen har problem.. Förhoppningsvis klarar jag det och att den i framtiden inte ska ta så stor roll. Satt upp tydliga begränsningar och om jag inte följer dem då får det minsann bli nyktert. Så. Känns bra att ha det skrivet också. Tack. Denna gång bad jag dem ringa upp om en månad också. Känner att jag behöver ngn som håller mig i handen och har lite koll. Tack igen!