av Korpen

Kevlarsjäl62
ons, 2023-06-14 - 08:40

@Korpen Ja du, har ni haft "samtalet", där missbruket tas upp och blir synligt? Ofta är ju det jättesvårt och som anhörig vet man ju aldrig hur det tas emot. Har din missbrukare sjukdomsinsikt, så är ni ju en bra bit på väg. Jag hoppas och tror att du kommer att få svar från många kloka människor här som kommit mycket längre i sin medvetenhet om medberoende.
Jag känner med dig och tänker på dig. Detta är ett jättebra forum för stöd i din situation!

Nikki3
ons, 2023-06-14 - 18:15

Min erfarenhet av att vara medberoende och anhörig till en alkoholist är att alkoholisten själv måste inse konsekvenserna av sitt missbruk. Och vilja själv. Det är jätte viktigt! Annars går det inte. Ibland är det bästa att lämna relationen. Så var det för oss. Jag lämnade, flyttade och ställde sen ett ultimatum. "Vill du ha kvar mig i ditt liv får du söka hjälp för dina problem och gå i behandling". Du kan läsa mer om vår resa i tråden jag skapat om du vill. Styrke kramar! 🤗

Kameleont
ons, 2023-06-14 - 23:29

Dina frågor är stora o djupa. Speglar den förvirring o ensamhet man känner som anhörig till någon som dricker bort sitt liv.
Jag känner för dig!
Man vill hjälpa men vet inte hur o var man börjar. Vet inte om jag har så mycket klokt att komma med, är mitt i samma oro o vet inte vad som är bäst.
Som nämts ovan, så beror mycket på hur insikten är hos din person, den som dricker menar jag. Och om ni över huvudtaget pratar om problemet, om alkoholen?
Det jag tagit till mig av råden i Anhörigstödet, och som passade mig o vår situation är att utgår ftån din egen känsla. Du som medberoende.
Lyfta problemet o oron utifrån hur du känner. Det blir mänskligt, mer begripligt o framförallt utan anklagelser just då.
Var ett bra första steg för mig.
Hoppas du kommer dig framåt.
Ta hand om dig o lycka till!
🤗