av Lone Runner

Lone Runner
fre, 2023-06-16 - 09:17

Hej!
Jag har precis gjort slut med min man som är alkoholist….
Vi har varit tillsammans i 12 år. Jag förstod inte fr börjanatt han var alkoholist. Han har alltid skött sitt jobb super, bra ekonomi, har hobbies, skött om vårt hem, inga anmärkningar på sånt.
Men hangar druckit , mycket. Nästan varje dag, nu i slutet gick det åt 2 bag vin och någon flaska whisky. Han brusar aldrig upp eller börjar säga något dumt. Men sover mycket, kvällarna har ofta varit ensamma. Det svåra är att han går inte att prata med. Han har nog stängt in alla jobbiga känslor såå länge. Flytt med alkohol. När jag försökt ta upp problem , både om alkohol o annat , har han fortsatt att ligga på rygg med mobilen framför sig. Bara svarat , -vad synd, -det var ju tråkigt, -jamen , det är så det är. Jag blir anklagad för att inte leva i nuet, bara tjatar om samma. Men problemen blir ju aldrig lösta. Slutar med att jag blir arg, frustrerad, ledsen. Aldrig att han rest sig upp för att gå efter mig . Dagen efter bråk kommer han upp på morgonen och är precis som att allt är helt ok. Pratar på som inget hänt. Vilket gjort att jag inte känt mig värd något. Till slut när han kört en gång för mycket när han druckit , fick jag nog och sa att nu är det slut, orkar inte mer. Dagen efter bröt han ihop och erkände att han förstör sitt liv om han fortsätter och ville aldrig vara utan mig. Jag sa att han måste ta hjälp samt börja prata med psykolog. Det skulle han. Men baranågon dag efter skulle han sluta sj och någon psykolog blev det inte. Smygdrack o gömde whisky och skyllde sen på att jag alltid skulle tjata om nåt och att jag alltid var på dåligt humör. Jaa, jag har inte varit riktigt glad på länge..
Nu har han smygdruckit i helgen och vardagarna. Jag gjorde slut igår. Tårarna har runnit sen dess och jag är såå ledsen, fast det är mitt beslut. Det som också gör ont är att han kan inte visa något alls. Han lade av sig ringen . Jag frågade om han också ville detta egentligen? -Nä, men nu är det ju som det är. Inte en min, inga ord, bara avstängd. Så nu är det att försöka reda ut allt om hus osv. Trodde inte att det skulle kännas så mycket fast jag tänkt på detta länge, men kanske all gammal sorg och känslor av misslyckande kommer…
Förlåt, detta blev långt!

Samsung50
fre, 2023-06-16 - 13:44

Starkt av dig att ta beslutet om att göra slut. Tyvärr måste den som dricker själv vilja och ta tag i sitt problem. Det går inte att ha en relation med någon som har ett pågående beroende.
Jag känner igen mig i mycket av din berättelse. Även min man ville inte prata om våra problem och fick mig att känna att det är fel på mig och mitt fel att han drack osv.
Vi är nu i en separation och sålde vårt gemensamma boende nyligen. Jag känner en otroligt lättad och har vänner som sagt att jag ser då mycket gladare och finare ut på sistone. Så mycket energi som gått åt för att tänks på vad han gör eller inte gör. Nu tänker jag på mig och mina fina barn och planerar för vår framtid ❤️

Amanda L
fre, 2023-06-16 - 14:43

@Lone Runner Läste ditt inlägg och blev ledsen för din skull. Inte bara för själva separationen utan också för att din man inte kan visa några känslor alls. Det är klart att det är sårande. Jag tror att han har stora problem och inte bara med alkoholen. Men man kan ju bli ledsen ändå.
Även så, tycker jag att ditt beslut är helt riktigt. Du kan inte leva så, och det hjälper inte honom heller.
Han måste vilja förändra sitt liv själv och sluta dricka.
Hoppas du tar dig ur detta så snart som möjligt och kan börja skissa på en bättre framtid.
Du har gjort helt rätt, hoppas du har annat stöd i form av vänner eller familj så här i början.
Och ta hjälp ang bodelning, så allt blir rätt och riktigt (inget man orkar fixa med själv under en separation.)
Kramar!

Åsa M
lör, 2023-07-22 - 22:07

Ett sorgligt slut, och ett som jag tror vi är flera som känner igen. Man jan inte ha en lycklig relation med en alkoholist. Alkoholen förstör det som är fint, och man ska bygga sig något av spillrorna och kalla det kärlek. Nä, fy sjutton. All heder till dig som orkade ta steget! Stort lycka till på vägen framåt, nu när du är i kontroll över ditt eget liv igen. Kram! 🤗