Var tredje gång (eller är det oftare?) tappar jag det. Men däremellan går det ju ”bra”. Men det är nog en skör lina det hänger på.

Jag har aldrig behov av att dricka på vardagar, i min ensamhet eller så. Jag kan gå ut och ta ett par glas med mina vänner utan att det går fel. Det är festerna, som jag älskar, som är min fiende. Det absolut värsta är jobbfester.

Jag börjar se fram emot en festkväll. Jag tänker att ”ja jag vill ju gå med ut ikväll”. Sedan började det alltid tidigt. Med mingel, pang på vin eller bubbel. Någon som fyller på glaset. I efterhand kan man se att hjärnan direkt ställde in sig på ”hur får jag refill”. Att jag inte lärt mig. Sedan är kvällen lång, flera timmar pågår det och man hinner få i sig mycket öl. Något glas vin. Hamnar på krogen och en kollega beställer shots. Då trampar jag över kanten. Tappar min kontroll. Blir gränslös i käften. Raggar på någon. Är säkert odräglig. Jag minns ju inte ens. Min KK väljer att avsluta med mig där på plats, men det är suddigt. Jag minns egentligen inte om jag bara inte var tillräckligt odiskret, allmänt skitfull och onice, eller sa något helt fel. Minns att min hjärna dock hade ett fokus. Mer.

Det verkar inte hjälpa att jag mellan gångerna tänker för mig själv ”bara öl framöver. Varannan vatten. Vänta ett tag med att ta första glaset. Beställ en cola på nattklubben”

Jag glömmer det. De gånger jag faktiskt gör mental träning och anstränger mig så går det ju bra. Men jag glömmer. Kanske skiter min hjärna i det?

Jag har ju kvällar som inte spårat så känner jag mig inte i riskzonen. Jag har ju druckit som vanligt med mina vänner emellan gångerna. Det har funkat.

Jag vet att alkoholism finns i släkten. Min farfar och pappa. Min syster har också tendens att kunna bli snorfull.

När jag ser tillbaka på det har det pågått för mig sedan jag var typ 16, idag över 30. Det är många jäkla år. Fyllda med gymnasiefester, backpackande, säsongsliv, studentliv, arbetsliv på jobb som har ”satsiga” fester.

Jag börjar känna att jag just nu riskerar min hälsa, mina relationer, mitt jobb… när jag blir så här full. Om jag skulle gå in i en chefsroll till exempel. Det hade varit helt oacceptabelt.

Mitt senaste år har det typ eskalerat. Jag gick ner typ 10 kg, har varit sjuk, genom livskriser, genomgått en period av extrem ångest (inte relaterat till alkohol). Uppsidan är att jag blivit vältränad, och börjar med nya bra sådana rutiner. Men jag tror min kropp har börjat klara det här sämre, med 10kg vikt bort så är kontrollen ännu sämre.

Inne på dag 4 bakisångest nu. Den ger sig inte. Överväger att vara helt nykter i sommar. Men i höst är det en mängd fester, bröllop, möhippor. Hur gör man ens? Vill ju vara med, älskar det. egentligen vet jag ju svaret. Jag borde vara nykter.

Jag skäms. Även om mina vänner nog vet att jag har problem så känns det jobbigt att säga det högt. Det är jobbigt att säga det till mig själv. ”Jag är nykter för att jag är alkoholist” vill jag knappt säga till mig själv. Vad säger andra?

@finalina Jag tror du behöver inse att du är gravt alkoholberoende.
Du kommer inte att klara dig med pekpinnar i höst heller. Nu skriver du under Måttligt, men att gå från all-in till måttlig är mycket svårt. Att dricka måttligt kan gå, men då oftast efter längre nykterhet.
I vilket fall skulle jag inte riskera något mer just nu. Du behöver hjälp att sluta dricka. Nu.
Börja med tre månader. Skit i alla bröllop, fester etc. Det slutar ju ändå bara med elände…Gå bara dit om du kan dricka alkoholfritt.
Jag har hållit upp helt i 115 dagar och kan gå på fest utan att dricka. Och har kul! Även morgonen efter☺️
Kolla med din vårdcentral, med jobbet, AA och/eller Aprogrammet här. Ta all hjälp du kan få.
Jag drack som du, och när det gått så långt kan det eskalera snabbt. Man dricker mer och mer, oftare och oftare…. Du riskerar mycket.
Och det är synd. Det finns ett bra liv även utan alkohol. Jag lovar. 😎❤️

Hej lina, din kärlek kommer att bli din död, face the music, organsvikt, kvävning i sömnen, ramla i en trappa,,,vilja att inte leva, du är just nu en som inte kommer att ha en naturlig död. Hårda ord, absolut,,,, hör din egen förklaring när du säger emot detta. Tror du på den? Här handlar det inte om något tramsigt, sköt om dig, du balanserar högt upp på en svag lina, inte enbart när du dricker, jag använder inte så tramsiga ord som festar. Alkoholen är kvar i kroppen under dina vardagar. Titta ner vill du ligga därnere,,,,,,ta en stege, ett rep fira dig långsamt ner,,,,,till livet på marken, you love it after a While.

@finalina Känner igen mig i dig tyvärr! Snälla sök hjälp finns medicin naltrexon som kan funka bra . Inget att skämmas för och du kommer inte ångra ett längre uppehåll. Alla som är på detta forum är här av samma anledning . Visst det var ett hårt inlägg om dödsfall men tyvärr är det sant!

@Amanda L tack för ditt svar! Glad att höra att det går fint för dig och att du mår bra av det! ❤️

Det kanske inte framgick ovan, när jag ”skrev ur mig” min upplevelse, att jag förstår att jag måste förändra mig.

Kalla det vad man vill, festa eller dricka. Titt som tätt förlorar jag kontrollen när jag är på fest. Inte annars, om det inte är ”fest”. Jag kan gå flera månader utan alkohol. Utan att tänka på det eller känna sug. Det är just tillställningarna där det är risk för att gå fel.

Mental träning funkar; men problemet är att jag glömmer att göra den när det gått bra en period. Men visst, någon enstaka gång har jag misslyckats även när jag kört mental träning.

Så därför står jag ju nu och funderar på att bara sluta helt. Börjar jag inte dricka på festen så kommer jag hålla mig nykter och kontrollerad. Egentligen är det en ”no brainer”. Jag får prova att ha kul nyktert.

Mina bekanta kommer dock ifrågasätta om jag är nykter, det är stark alkoholkultur. Jag känner mig inte bekväm med att berätta om mina problem vitt och brett. Kanske för nära vänner lite försiktigt, men inte bekanta.

Så därför… vad kan man säga lite enkelt till nån bekant som undrar?

@Suburra Hur söker man hjälp? Hos vårdcentralen? Vilken hjälp finns?

”Syns det” att man söker hjälp? Kalla mig paranoid, men känns som att man inte vill hamna på någon myndighets radar om sådant här…

Jag googlade det läkemedlet du skrev om.. kändes som något som hade kunnat passa mig. Har du eller någon du vet testat? Hur funkar det?

Är lite rädd för att ta mediciner och så länge, men borde väl vara ännu räddare för alkoholen gissar jag 🤷‍♀️

Många frågor, men känner mig ute i det okända

@finalina ja gå till din vårdcentral och säg som det är så kommer du få en remiss. Jag går hos en alkohol och drog klinik och det är bra ( man glömmer inte bort att man har eller haft problem ) Jag åt naltrexon och hade ett uppehåll på 3 mån. Jag tappade dock mitt driv och äter dem inte nu . Man kan ta dem vid behov och effekten av alkohol uteblir . Jag säger inte att du är alkoholist men det är en progressiv sjukdom. Jag började dricka mycket sent i livet men det kan hända vem som helst och du påminner om hur jag drack när jag var yngre. Det är inget att bry sig om att det står i ditt register i motsats till vad som kan hända. Lycka till

@finalina Om du kikar i trådarna i Siktar på Alkoholfrihet så kommer du att hitta många diskussioner om hur ma talar om att man bara dricker alkoholfritt eller ” inte dricker alkohol”. Exvis i Daemons tråd… även min.
Det problemet kommer snart vara det minsta du har… likaså rädslan att någon ska ” förstå” att man har eller har haft problem med alkoholen.
Med tanke på alla dumheter och hemskheter som de flesta här på AH har gjort, så är det märkligt att vi känner MER skam över att säga att vi är drogberoende…:)
De flesta dricker alkohol, det är en beroende framkallande drog vilket betyder att några blir beroende…
Inget konstigt alls. Så släpp skammen och ta hjälp innan något allvarligt händer. Det finns så mycket fint att uppleva utan droger. ❤️🌺

@finalina Jag tycker du resonerar klokt om att sluta helt. Jag har testat att vara måttlig men tycker det är betydligt enklare att avstå helt. Nu vill jag ge dig mina tankar om vad man kan säga så kan du använda eller förkasta det utifrån vad som passar dig. Det är bra att börja med nej om man blir bjuden. Så finns det inte utrymme för diskussion eller övertalning. För mig funkar det bra att därefter säga vad jag vill ha. ”Nej tack men gärna cola om du har.” Förvånansvärt ofta har det räckt! Till de som står lite närmre säger jag något som är sant om de frågar mer men kanske inte hela sanningen. Jag sover så dåligt annars, jag vill vara pigg imorgon, jag mår bättre utan… Ibland tar jag bilen eftersom ”jag kör” aldrig möts av diskussion. Om de du festar med har sett att du tappat kontrollen kanske du kan använda det. Nej tack jag vill inte riskera att tappa kontrollen/spåra ur idag eller vad du vill kalla det. Hade det varit min eller någon närståendes viktiga händelse tex bröllop hade jag blivit glad om någon varit så ansvarsfull. ”Det är ju din dag” är fint att säga och visa. De tillfällen som inte är så viktiga kan du fundera på att avstå. Pröva och om du vill så berätta gärna hur det går!

Hej @finalina 🙂
Man kan även göra egenanmälan på beroendemottagning. Mottagningarna ser säker lite olika ut landet över men på min mottagning fick jag börja med att träffa en läkare och lite beroende på om du har behov av samtal brukar man kunna få tider med en sköterska där det kan diskuteras strategier och tips om alternativa tankesätt och liknande. Jag gick på mottagning när jag slutade med tabletter tidigare och har i efterhand bett dem låsa mina journaler för andra vårdgivare. Men att vara inskriven på beroendemottagning ligger dig ju så att säga inte negativt på nåt sätt. Skäms inte för det, det är en specialiserad enhet precis som att gå till en ortoped. Rätt hjälp på rätt plats. Om det föreligger ett påtagligt missbruk och det finns barn i hemmet under 18 år kan de vara skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten och jag märker att många mödrar drar sig för beroendemottagningar just pågrund av det. Jag tycker det är synd. Det handlar ju aldrig i första hand om att ta barnen från hemmet men att ändå säkerställa att barnen inte far illa. Man vill ju att både barn och föräldrar ju ska få det stöd de behöver om så behövs. Endel är också rädda att förlora körkort och liknande. Jag har haft ett påtagligt tablettberoende och har då inte fått nån anmälan till teansportstyrelsen för det.

Skäms inte. Det är ett mycket vanligt besvär det här med beroenden eller om inte annat problematiska förhållanden till alkohol och annat. Tycker bara det är positivt att man själv är medveten 💕🙂

@finalina hej igen,,, i alkoholkultur eller vad du vill kalla det, finns alltid en stor del skam. Att bli ifrågasatt varför en människa inte dricker är så idiotiskt och oförskämt och bygger på, att i andras ögon är du en ren person, som man vill dra in i gruppskammen, när de dricker. Oftast vill man skuldbelägga personen så att man själv inte känner sig dålig för att man dricker, här ser du skillnad på vänskap och omtanke. Om de visste hur du har det efteråt kanske de inte var så noga med att du skulle medverka i gruppförgiftningen. Mitt användarnamn syftar inte till min ålder, utan till längden på min nykterhet,

Tack allihopa!

@loppan tack för superbra inspiration! Egentligen känns det så enkelt, det kanske inte behöver vara svårare än så att ”förklara”… det här ska jag definitivt testa. Synd att jag inte har bil…

@35 år midsomma… Det var kloka ord. Jag känner igen mig själv i det beteendet tyvärr, hetsa andra så det blir mer okej att göra själv. En tankeställare.

@Suburra och @Natalia tack för tips! Idag känner jag mig rätt säker på att jag borde ringa en mottagning imorgon.

Dock… vem kom på ”egenanmälan”? Det låter så sjukt drastiskt… har läst på om att det finns mycket bra hjälp att få men att det finns ett stigma kring att söka (det som jag upplever). Då känns ordet ”anmälan” så fel…

Jag har bestämt mig för att inte dricka någon alkohol alls fram till augusti. Oavsett tillställning. Vad jag väljer sen vet jag inte än, men känns lättare för mig att fokusera på ett kortsiktigt mål just nu.

Det är rätt sjukt. Jag går typ runt och hoppas att jag ska hamna på massor av fester nu. Bara för att själv få hårdträning i att vara ute nykter. Öva på att säga nej. Förhoppningsvis se hur fulla alla andra är och känna avsmak för att jag inte vill hamna där. Vakna pigg och utan ångest. Inte gå runt flera dagar i ett ångestmoln som inte släpper. Inte vara orkeslös en halv vecka efter en utekväll och prioritera bort träningen.

I februari - mars hade jag en period när jag kanske drack någon öl i veckan på nån AW, samtidigt som jag tränade mycket. Då kände jag mig stark, i sjukt bra kondition osv. Nu sista 2 månaderna har varit mer krökiga. Även fast jag tränat känner jag att kroppen och konditionen har tagit stryk typ. Jag ser fram emot att bli stark igen.

Önskar mig själv ett lycka till!

@finalina Intressant med din period där i februari-mars då du kände dig stark. Att du tränade mer och drack mindre. Var det något mer du gjorde denna period som hjälpte dig att må bättre? Det är ju toppen att du har erfarenhet av en ”lyckad” period. Vad kännetecknade den perioden? Finns det något mer du kan göra eller sluta göra som funkade då? Lycka till från mig också!

Hej fina lina,,,, vill inte ta ner din glädje i ditt beslut, att inte dricka förrän i augusti. Men, hör du vad du inte säger i den meningen. I augusti, jag ska ha ett uppehåll till augusti, vad gör du sedan, kanske nöjd, lite stolt,,, vad brukar vi med denna åkomma, sjukdom göra när vi gjort något bra,,,,hjälpa en tant över gatan, eller,,, belöna oss,,,, nu har jag varit så duktig som inte förgiftat mig själv på en månad så som belöning kan jag nu förgifta mig. Bra jag är, det går inte att lura mig, Lina du kommer aldrig att bli det som kallas normal konsument, löjligt ord, eg ditt belöningssystem, mesolimbiska har länge sedan passerat gränsen för de kvoterna och kommer aldrig att gå tillbaka till den nivå som tidigare. När man hållit upp ett tag, brukar man tappa kontrollen helt, då limbiska vill cascha in det som uteblivit. Om du vill,,,,,
Komma ur detta, vill jag att du frågar, så ska jag förklara, hur.. annars, lycka till. Absolut vänliga hälsningar,,

@finalina Vilket klokt beslut, att börja med en nykter period! För vissa är det avgörande för att få till en förändring, att inte ta något livslångt beslut direkt. Mycket kan förändras i tankar och känslor efter en nykter sommar, och några månaders alkoholfrihet ger ofta en bättre utgångspunkt i att resonera kring för- och nackdelar med alkoholen i ditt liv och sätta upp ett nytt mål.

@35 år midsomma… Välkommen hit till Alkoholhjälpen! Imponerande med 35 års nykterhet, vilket jobb du har gjort. Intressanta tankar om belöningssystemet. Det verkar verkligen vara som du säger, att om en person druckit länge och mycket så kan det sätta spår i hjärnan som gör det svårare (och för många omöjligt) att återgå till ett måttligt drickande. Med det sagt vet vi utifrån både forskning och klinisk erfarenhet att vissa klarar det, och att det ibland är svårt att förutspå vilka de är. Även om det inte rimmar med dina egna tankar och erfarenheter så är just den här forumdelen ("Vara måttlig") till för att människor ska få ha mål kring måttlighet och diskutera för- och nackdelar med det. Hoppas det känns okej. Har du funderat på att starta en egen tråd där du delar med dig av din resa och hur du nådde och upprätthåller din nykterhet? Din berättelse skulle garanterat kunna vara hjälpsam för andra att läsa om!

@35 år midsomma… Förstår att det kan vara lite knepigt att hitta här i början. Följ den här länken: https://alkoholhjalpen.se/node/add/forum?forum_id=21, skriv in vad tråden ska heta under i rutan under "Ämne" och tryck sen på "Spara". Sen kan du skriva själva trådstarten som en kommentar (precis som du gör här!).

@finalina Jag hoppas att det var okej att jag lånade tråden lite till detta! Nu ska du få tillbaks den. Hur blev det med känslorna kring att söka stöd, känns det annorlunda idag? Hur går dina tankar?