av Tulpanflinga

Tulpanflinga
ons, 2023-08-16 - 14:31

Är det någon annan här som inte är direkt anhörig med en alkoholist, men indirekt? Min närmsta anhörig, min make, är kraftigt medberoende till sin bror. Det är lite annorlunda att vara indirekt anhörig. Jag har inget positivt av min svåger - jag har aldrig träffat honom som en rimlig människa. Men jag får allt det negativa. Och jag vet inte hur länge mitt äktenskap kommer att hålla. Är det någon mer än jag som lever såhär?

Snödroppen
ons, 2023-08-16 - 16:10

Jag tror dessvärre att indirekt medberoende är ganska vanligt om man räknar in missbruk, psykisk ohälsa.
Jag känner av sånt när jag är ny i en grupp ganska starkt, lämnar grupper som har medberoendemönster.
Det dränerar mig och tillslut måste man antingen anpassa sig eller lämna för det blir destruktivt.

MalMad
ons, 2023-08-16 - 19:20

@Tulpanflinga Jag är ungefär i samma situation. Mitt ex är alkoholberoende och det upptäcktes nyligen av våra gemensamma vuxna barn. Jag får ta emot både deras frustration, oro och besvikelse. Jag får härbärgera mycket men de har väldigt lite förståelse för att detta väcker så många minnen och känslor för mig också. Känner att jag behöver få stöd i detta.

Ullabulla
tors, 2023-08-17 - 13:27

Tulpanflinga.
Vad skulle behövas för att din situation ska förbättras?
Tex
Din man slutar engagera sig i sin bror.
Du lämnar platsen om svågern ska diskuteras.
Eller något annat.
Nu har du kanske läst runt lite och sett det svåra i detta med beroende och medberoende.
Jag kan inte "tvinga" någon att tänka eller göra annorlunda.

Men däremot kan jag påverka mitt eget agerande så att min situation känns mer uthärdlig.
Dvs vad kan du påverka hos dig själv,med dig själv i fokus.
Utan att vänta dig ett bättre agerande från din omgivning.

Tulpanflinga
fre, 2023-08-18 - 10:00

@Ullabulla Till viss del håller jag med dig.
Men samtidigt - är det rimligt att mitt och min mans liv sätts på paus och eventuellt förstörs på grund av en tredje part? Den här tredje parten kan, om han vill, ta emot all den hjälp som erbjuds honom. Men hans egoism är för stor och han väljer, även om det är indirekt, att förstöra för alla i hans omgivning. Orättvisan i detta skär genom min kropp. Jag vill inte att mitt liv ska förstöras på grund av någon som jag inte ens tycker om längre. Vi kommer inte kunna ta nästa steg förrän någonting har hänt i denna situation. Inga barn, inget hus, ingen hundvalp, ingenting som kräver att vi har ett självständigt liv fri från hans bror. Så vad ska jag göra? Lämna honom?

Det jag vill är att någon som har mandatet drar i handbromsen, och det rejält. Ring svågerns jobb, släpp honom att hitta botten, forcera fram någonting - vad som helst. Ring polisen, soc, tvinga honom till piva, gör vad fan som helst. Svågern kommer att hata oss, men han kanske överlever på detta vis. Och vi kanske överlever, på detta vis.

Tulpanflinga
fre, 2023-08-18 - 10:04

@Snödroppen Jag vill inte lämna honom, såklart. Men jag vet inte hur detta ska gå. Min allra mest förbjudna tanke är att jag känner mig hotad av hans bror. Tanken på att hans bror alltid kommer att prioriteras framför mig och vår familj är helt oacceptabel för mig. Det får mig att känna mig som en dålig människa, men det är ärligt.

Samsung50
fre, 2023-08-18 - 18:44

@Tulpanflinga din man är medberoende. Kan du be honom ringa alkohollinjen eller läsa/skriva på detta forum. Innan jag började läsa och skriva här visste jag inte att jag var och agerat som en medberoende.

Tulpanflinga
mån, 2023-08-21 - 10:04

@Samsung50 Han vet att han är medberoende. Precis som min svåger vet att han är beroende. Precis som alla andra vet att vi är i denna situation. Men det spelar ingen roll. Det ändrar ingenting.

gros19
mån, 2023-08-21 - 15:59

Tycker nog bekymret är din man som inte tar emot hjälp för sitt medberoende, precis som brodern inte tar emot hjälp. Ett alanonmöte antingen tillsammans eller eller bara din man skulle kanske vara en början om din man samtycker till det.

Snödroppen
tis, 2023-08-22 - 11:23

@Tulpanflinga

Har du pratat med sin man på det sättet du sätter ord på det här, på forumet.
Om hur det påverkar dig och får dig att må?
Det verkar som om du är klar med hur mycket det påverkar dig och din relation till din man?
Sen är det upp till din man att prata om hur han ser på det, utifrån det kan du göra en bedömning vad du själv ska göra eller i bästa fall så ka ni komma överens hur ni ska hantera det så att er relation inte tar skada i samma grad.

Tulpanflinga
ons, 2023-08-23 - 10:46

@Snödroppen Ja, det har jag. Jag är tydlig med honom. Och igår - kom jag fram! Nästa vecka börjar han gå på al anon på egen hand. Så vi kommer båda två att gå själva, och sen hoppas jag att vi kan gå ihop.