Förvirringen är total. Jag är 60 +, vuxit upp i idyll , fantastisk familj, gott ställt, många vänner och helnykter familj och omgivning. För några år sedan träffade jag en man som är mycket trevlig, omtänksam på alla vis och inga bekymmer på något vis. Samma intressen, barn- och djurkär som jag och vi lever ett behagligt liv på alla vis på landet där vi trivs.Jag är pensionär
Men min sambo jobbar och det som resande serviceingenjör. Helt utan förvarning försvann han
I juli på ett helt obegripligt vis (för mig!) ch hittades efter sök av polis m hund, drönare och skallgång levande efter självmordsförsök (klassat av psyk dit han togs i full fart). Alkohol 2,8 promille och ett helt välsorterat apotek i kroppen.
Jag begriper inget alls. Har jag i min naiva nyktra tillvaro missat ett ton av röda flaggor?
Kan han ha haft en nykter period i ett par år? Tabletterna?
Jag förstår att det inte är jag som gjort fel, men något måste ju triggat honom.
Efter en månad inlagd på psyk var allt lugnt. Huset och bilar etc tömt på kopiösa mängder alkohol, han tog sin antabus noggrannt så länge han var sjukskriven. Nu har han jobbat i en månad och jag hittade antabusburken nästan helt full, och alkohol gömd igen.
Min dotter som är sjuksköterska menar att jag gjorts till medberoende eftersom jag kör bil när han har s k ont i benen, och att jag föreslagit turer i husvagnen för att lättare ha koll på honom.
Att jag slutat göra saker på helgerna för att ha koll så han inte dricker.
Hjälp ..

Hej @MiDubb! Du startade den här tråden för ett par dagar sen och det låter som tankarna snurrade mycket just då. Tankar och oro om vad du har varit med om, vad som kommer att hända nu och om du hade kunnat gjort någonting annorlunda. Det tror jag att många anhöriga kan känna igen sig i! Det har gått en stund nu. Hur mår du idag? Vad skulle du behöva just nu?