Hur jobbar ni andra med med det brustna förtroende som kan följa i en relation med en alkoholist? Min sambo har varit nykter i nästan fyra veckor. Idag kom jag hem från gymmet och det luktade sprit hemma. Jag tänkte genast att min sambo hade fått ett återfall. Jag konfronterade henne och hon förklarade att en hund kräkts i hallen och hon torkat upp med starkt rengöringsmedel. Hon var klar i talet och erbjöd sig visa hennes banktransaktioner så jag kunde se hon inte varit på Systembolaget idag.
Min sambo blev ledsen att jag är misstänksam när hon kämpar hårt med att vara nykter. Hon sa att hon blev ledsen idag, vilket jag förstår.
Hur tänker ni andra? Hur hanterar ni det brustna förtroendet som kommer från en relation med en alkoholist? Jag vill och önskar att jag kunde tro på hennes ord rakt av med år av lögner har satt djupa spår i mig.

@Letlive
Jag lämnade så jag kan inte svara på det ur egen.
Jag tänker att det dels är helt naturligt med din reaktion och dels att det faktiskt bara gått 4 veckor. Det kanske är sunt för dig att ha kvar en lite kritisk hållning för sin egen skull.
Om du däremot har samma känsla efter ett eller två års nykterhet så kanske det är.dags att fråga sig själv om man kommer må bra i relationen, om man någonsin kan känna sig trygg.
Förstår att det gör din partner ledsen men samtidigt så kanske din partner innerst inne kan förstå vad det gjort med dig alla dessa år av lögner.

Mitt ex blev nykter i 6 månader.efter att vi separerat. Han hade gjort en hel del insikter. Jag ville inte ha honom tillbaka. Sen fick jag höra väldigt mycket, om hur han drack på jobbet och vad som hände på en personalfest. Han var nykter i 6 mån pga att han behövde lämna ifrån sig sitt körkort, efter att han ramlat och slagit sig ordentligt i huvudet. Han bor i Norge. Andra regler för. Oavsett så kände jag bara avsmak för att jag ens varit tillsammans med honom, efter att han utnyttjat mig och att jag lät mig utnyttjas. Jag fastnade i ett medberoende som jag äntligen tog mig ur, efter flera års kämpande!
Men jag är ändå tacksam, för att jag mötte honom. Han är en fin människa och jag förstår hans kamp med alkoholen. Mer än han förstår. Oavsett så vill jag inte ha kontakt med honom nu. Det kan ändras i framtiden, om han överlever den tid som jag behöver för att se honom igen. Han vill gärna vara vän. Men det är svårt för mig att vara vän med en som jag låtit supa upp mitt trevliga sparande. Men pengar är bara pengar. Liv är liv. Och tid är tid. Jag lever mitt bästa liv nu. I harmoni. Med en sund och bra man. Jag ville gå vidare! Det var det som jag behövde. Lyssna till dina behov. Det är bara du som vet dem.

Spontant att det krävs lite mer än 4 veckors nykterhet efter kanske flera års lögner och smusslande. Så helt normalt att vara misstänksam men man kan ju vara lite försiktig hur man hanterar den känslan och inte direkt konfrontera.

@Letlive den frågan ställer även jag mig.. skulle jag kunna lita på personen igen? I min värld låter 4 v. Som självklart bra jobbat av din sambo men troligen gör det inte mycket för förtroendet. Dessutom verkar ju återfall mer en regel än ett undantag. Tillit kan nog vara bland det sista man återfår.. ja eller som en klok människa sa till mig. Tillslut får man nog lov att välja själv, aktivt om man tänker lita på personen eller inte , helt enkelt ta chansen. Men när den magiska gränsen är nådd är nog olika för alla.
Klart att din sambo blir ledsen men kanske beror det delvis också på att hon själv inser lite av vad "hon" orsakat. Om ni kan kommunicera så prata prata tänker jag iaf.. är nog viktigt att samtala om vilka förväntningar man har på varandra. Ofta är det ju våra egna förväntningar som inte går ihop med den andras och ofta orsakar besvikelse.