@vår2022 det är ett stort steg för mig att börja gå i möten igen. Det handlar om tillit, inte till enskilda människor nu eftersom jag bor på en helt annan plats i landet nu. Utan på gruppen som begrepp. Den är oerhört viktig och en hörnsten. Jag förväntar mig inga helgon, men att folk visar respekt och faktiskt ger tillbaka lite av det de fått. 90% are takers, 10 % are givers är ett uttryck som stämmet bra in på min bild av ”gruppen”. Tyvärr. Människor jag känt i tio år vände mig ryggen och orkade inte ens ta reda på min version för att sedan göra ett val. Sådant sätter sina spår.

@Livelytree Ja, att ta till sig saker med insikt, kunskap och tala klokt är en helt annan sak än att ta in något med hela sitt väsen, om du förstår vad jag menar. Det är det som är skillnaden för mig denna gång och då jag valt att sluta helt med alkohol. Tidigare ville jag bara dra ned men det funkade aldrig. Skillnaden denna gång är att jag verkligen förstått hur alkoholberoende funkar och vad det gör med mig också för att jag först nu borrat in mig i frågan. För mig handlar min nykterhet om en ny livsstil för livet, att jag har ett nytt förhållningssätt till mitt liv och till min omvärld. Det handlar också om att jag jobbat med mig själv och kommit i kontakt med mig själv. Jag vet och förstår bättre varför jag funkar som jag gör och gör även förändringar i mitt sätt att vara mot mig själv och andra.

Jag hör att det finns en djup besvikelse hos dig till ”gruppen” och att det satt sina spår. Det skulle kanske vara en bra utmaning att ompröva detta? Att ifrågasätta sig själv. Hur såg min del i detta ut? Gjorde jag något fel? Kunde jag gjort på annat sätt? Var det något som triggade mig? Jag har omprövat mycket och försökt inta fler perspektiv, ifrågasatt mig själv för att få ännu mer nyans i något. Det jag flera gånger upptäckt är att jag blivit triggad i en situation från min egna ryggsäck. En situation kan ha påmint mig om tidigare händelser från min ryggsäck, vilket lett mig lite fel. Det är lite jobbigt i början för den egna försvarsmekanismen slår till och det är tufft att inse och erkänna att man faktiskt betett sig fel. Och det gör vi ju alla. Men det har varit en lättnad och befrielse också att erkänna det och att kunna be om förlåtelse, det helar. Så att ifrågasätta sig själv är både jobbigt men också befriande och spännande om man nyfiket undersöker det.

@vår2022 jag har inte gått i 12-steg inom aa mer än något enstaka möte. Men jag gillar ett av många budskap; vem som helst kan bli nykter så länge den har förmågan/viljan att vara ärlig. Det är förutsättningen. Man ska även inom 12-steg lära sig att tjäna andra. Det hade jag inga problem med. Men jag glömde mig själv och så har det sett ut hela livet. Jag ger för mycket och har svårt att säga ifrån. Men med tiden har det sakta blivit bättre.

Jo, jag kan visst ompröva min syn på gruppen. Jag glider allt närmare att gå på ett möte och berätta min historia. Men jag är inte där än. Jag hade en orealistisk syn på gruppen. Det kan jag se nu. I botten ligger även andra övergrepp och svek från människor i mitt bagage. Jag är väldigt snäll. I min värld är man försiktig med en sådan människa, man visar respekt och är rädd om den. Men så fungerar inte verkligheten. Jag tror att en del, eller många, oavsiktligt glider in i ett utnyttjande av en sådan människa. Det är mitt ansvar att säga stopp.

Mot slutet av dag 2. Det har dykt upp en del sug. Och som vanligt har jag obehagskänslor, ett lätt illamående och en speciell huvudvärk. Det liksom ”kliar” i främre delen av hjärnan och jag upplever ett tryck i huvudet. Men jag är nykter. Ser film med min älskling och känner mig trygg och avslappnad i att vara nykter.

@Livelytree Jäkligt trist att du kände att du inte fick tillbaka något från gruppen. Jag har kanske haft en oerhörd tur med den grupp jag ser som min "hemgrupp". När jag delar i den gruppen väver de som delar efter mig svar och kommentarer i sina delningar. Inga pekpinnar, bara vänliga små knuffar i rätt riktning.
Jag har besökt andra grupper men jag har inte upplevt att jag får samma återkoppling där. Det kan bero på att jag inte känner mig lika trygg som i hemgruppen. Jag sluter mig lite i mig själv. Det är en väldigt hög tröskel för mig att ta mig över när jag skall ta ett steg utanför min komfortzon. Jag tror att man måste utmana sig själv för att utvecklas.

Jag skulle ljuga om jag sade att jag kommer överens med alla i de olika grupperna, men det som @vår2022 skriver i det andra stycket av sin kommentar är spot-on. Att vara ödmjuk, förlåta och erkänna sina egna fel. Grundläggande i de 12 stegen.
När det inte har räckt för mig har jag bett en Harmbön.

Jag ber: Detta är en själsligt sjuk människa, på vilket sätt kan jag hjälpa henne? Gud, hjälp mig att inte bli arg. Ske din vilja!

Jag kan känna att den bönen "avväpnar" mig lite grand.

Jag hoppas du finner det stöd du behöver! Det enda du inte får göra är att ge upp!

💪💪👍

@vår2022 jag tillhörde NA eftersom jag anser att de på ett annat sätt än AA ser till hela beroendet. Man bryr sig inte om vilken drog man använt, alkohol inkluderat, det är inte intressant. Har hört om de som knaprat piller på AA och i sitt självbedrägeri sett sig som nyktra. De dricker ju inte alkohol…

@Onkel F mötena i NA gav mig otroligt mycket. I början att ens våga säga hej till okända och prata inför grupp. Så visst fick jag mycket. Men som sagt. I en väldigt svår situation fick jag inte det stöd jag trodde. Snarare utskällningar om någon sa något alls. Utan att ta reda på min sida av saken. Någonstans tror man att folk som känt en så länge borde veta vad man går för. När sanningen sedan kom fram fick jag inte ens en ursäkt. Till saken hör att jag tidigare och senare varit med om övergrepp och väldigt upprivande svek. Att inte lita på folk och blotta sig efter det ser jag som väldigt naturligt. Jag har tröttnat på folk. De tar och utnyttjar om de får en chans.
Samtidigt behöver jag en gemenskap…

@Livelytree Aj! Jag har full förståelse för att man kan tappa tron på mänskligheten om man blir utsatt för ständiga svek. Jag har själv betett mig som en liten igelkott i en del situationer. Rullat ihop mig med alla taggar utåt. På det viset kommer man aldrig in i något slags gemenskap.

Utskällning?!! I min AA-grupp har vi heroinister, blandmissbrukare och fd yrkeskriminella hela vägen upp till It-entreprenörer. Det finns människor jag inte skulle vända ryggen till på en mörk bakgata. Ingen fördömer någon annan. Till saken hör kanske att vi delar lokal med CA, det kanske är därför vi är lite mer vidsynta.

Vad behövs för att du skall våga söka gemenskap? Vilken form av gemenskap skulle passa dig?

@Livelytree Ja, den där huvudvärken minns jag. Det kom och gick för mig den första månaden, men med Alvedon och vetskapen om att jag ändå var nykter gjorde det ok att härda ut, sen försvann den.

Beklagar att du fått vara med om andra svek och övergrepp i ditt bagage, det sätter lätt spår, men man kan lära sig att leva/hantera sitt liv tex genom samtalsstöd eller traumabehandling, så att det inte blir närvarande i nuet och påverkar det. Och man kan också lära sig som du säger, ta sitt egna ansvar och säga stopp när man känner att någon inte vill en väl. Att säga stopp och sätta gränser är också något jag fått lära mig, genom samtalsstöd och genom träning. Tidigare riktade jag lätt fokus på att det var fel på någon person, att den tex utnyttjade läget, mig. Det tog all min energi och löste inget. När jag istället riktade fokus mot mig själv och mitt ansvar att säga stopp, hände det saker. Fokus var inte på att någon utnyttjade mig utan på att jag lät mig utnyttjas. När jag började sätta gräns och stopp fick jag energi och bättre självkänsla, jag stod på mig sakligt och inte personligt mot personen. Lät känslorna stå åt sidan, annars skulle jag inte kunna sätta gräns och det skulle bli för subjektivt.

Fint att se på film tillsammans och att du känner dig trygg och avslappnad i nykterheten. Kämpa på!❤️

@Livelytree Vi på forumet funkar lite som en grupp. Det har varit min AA-grupp i snart fyra år. Många av oss delar vårt innersta och peppar och pushar varandra så gott vi kan som lekmän.

Alla vi som har varit nyktra i några år har gjort andra förändringar i nykterhetens spår. Att sluta dricka är steg 1. Sen måste man vidta en hel massa annat efterhand, och till det tillhör att vara mer självsnäll, bestämma var de egna gränserna går och sedan se till att de respekteras. Man kan aldrig förändra någon annan, man kan bara förändra sitt eget tänk och förhållningssätt.

Välkommen hit förresten! Häng kvar här, skaffa dig en eller flera kompisar som är ungefär lika långt gångna som dig själv, så ni kan växeldra, och sen ser du forumet som ett bra sätt att sätta ord på dina tankar och känslor - och får man respons från andra är det bara en bonus. Men är man aktiv själv i andras trådar så brukar man snabbt faktiskt få vänner för livet. Jag tillhör ett litet gäng långliggare som firar 4 år på löpande band vid den här tiden på året. Vi har våra trådar under ”Det vidare livet”, där vi snackar om allt. Precis allt. Välkommen att hälsa på!

Kram 🐘

@Onkel F nu är det ju ett antal år sedan jag var aktiv i flera grupper, men då fanns en viss konflikt mellan aa och na i min region. Vilket är synd, vi strävar ju mot samma sak!

Att söka en gemenskap hänger på mig själv i första hand. Det måste komma från mig att ta det beslutet.

Egentligen kräver jag inte så mycket mer än att gemenskapen är seriös och vill åt samma håll som jag. Att aldrig ge löften man inte tänker hålla om stöd etc är väldigt viktigt.

@Andrahalvlek tack! ❤️
Jo, jag vet vad som krävs. Jag hade en nykterhet på över åtta år. Men tyvärr underhöll jag inte den på rätt sätt. Jag började fuska med mitt beslut och det gick bra ett tag. Mina återfall har aldrig varit dramatiska med kaos och dygnet-runt supande. Det är en långsam process och tyvärr gjorde jag misstaget att tro att faran var över för att jag kunde dricka ”normalt” under många månader.

@vår2022 jag föll för eftermiddagssuget och har nu druckit en del whiskey. För min del är det enklare att hålla mig nykter när jag mår dåligt och vill må bättre. Igår gick det bra. Jag mådde bra och kunde stå emot suget. Idag mådde jag också bra men kunde inte stå emot, eller ville inte, stå emot suget. För mig kommer suget oftast tidig eftermiddag och det är då jag får för mig att ”värma” mig med sprit efter en hård dag. Jag jobbar ute och nu är det bistert. Har jobbat i skogen vilket är mitt rätta element. Jag älskar jobbet men så här i medelåldern har jag ont emellanåt. Efter 25 år med hårt kroppsarbete känns kroppen. Jag rationaliserar mitt drickande bland annat genom gammal kultur.
Jag önskar att jag blev av med behovet att dricka. Att det inte behövs. För det behövs inte. Jag är stor och stark och har god fysik och tål mycket, tydligen även mer alkohol än många andra. Jag är aldrig bakfull och återhämtar psyket fort. Men jag fattar att jag inte är 20 längre och att den styrkan inte kommer vara för evigt. Särskilt inte om jag dricker.

@Livelytree Ja, viljan att stå emot finns inte riktigt där kanske? Så det enda är att ta nya tag imorgon om det är det du vill. Det finns en policy att inte skriva påverkad på forumet så vi får avsluta och höras imorgon😁

@Livelytree Hej! Vad bra att du mår ok och är nykter. Det är verkligen det viktigaste😁. Försök aktivera dig om sug kommer och fokusera på positiva tankar på hur skönt det är att vakna nykter. Vet inte heller om policyn är nedskriven, men rådgivarna här på forumet brukar säga till och även ta bort inlägg som kan bli tokiga. Handlar väl mycket också om att inte trigga läsare på forumet. Man tänker ju så klart också klarare som nykter😁.

Sköt om dig nu och ha en fin helg!❄️

@vår2022 helgen gick bra men inte veckan.
Är dock nykter idag.
Jag har svårt att komma över ”puckeln”. 4-5 dagar går bra.
Men nu framöver kommer jag inte ha möjlighet att dricka på nästan två veckor. Jag hoppas att det kan bli ett avstamp.

@vår2022 hej!
Det har inte gått något vidare kan man lugnt påstå. Den senaste veckan har jag varit ledig och det fungerade inte alls nykterhetsmässigt. Snarare blev det en av mina värsta veckor. Ja, inga sociala katastrofer. Antagligen märkte ingen något som vanligt. Men jag vill inte ha det så här. Nu mår jag inte ens ”bra” när jag dricker.

Jag behöver mer hjälp och stöd, därför tänker jag gå på ett aa möte ikväll. Jag behöver prata om mina problem, lätta mitt hjärta. Jag har bestämt mig för att ge gemenskaperna ytterligare en chans. Jag har inget val.

@vår2022 hej!
Det har inte gått något vidare kan man lugnt påstå. Den senaste veckan har jag varit ledig och det fungerade inte alls nykterhetsmässigt. Snarare blev det en av mina värsta veckor. Ja, inga sociala katastrofer. Antagligen märkte ingen något som vanligt. Men jag vill inte ha det så här. Nu mår jag inte ens ”bra” när jag dricker.

Jag behöver mer hjälp och stöd, därför tänker jag gå på ett aa möte ikväll. Jag behöver prata om mina problem, lätta mitt hjärta. Jag har bestämt mig för att ge gemenskaperna ytterligare en chans. Jag har inget val.

@Livelytree Minns den känslan. Det är en ny nivå på missbruket. Det är svårt att bli onykter, krävs att man dricker snabbt, och när man väl är onykter känns det som man trampar runt i sirap både fysiskt och mentalt - och i värsta fall får man minnesluckor så man minns ingenting. Hur kom jag i säng? Då är alkoholromantiken väldigt långt borta. Minns den känslan och påminn dig varje gång du tänker ”ett glas funkar nog”. Och gå på AA-möte låter toppen! Berätta sen hur du upplevde det.

Kram 🐘