Hej,
Jag är ny i detta forum och vet inte egentligen vad jag söker efter genom att skriva här. För 6 år sedan när jag var 19 år träffade jag min nuvarande sambo. Under vårt förhållande har alkoholen varit en stor och bestående del av hans liv. Alkoholen har inte bara påverkat vårt förhållande men också resulterat i förlusten av många vänner och jobb. När det var som värst för cirka 4-5 år sedan förekom våld i olika former. Jag var beredd att lämna honom men då sökte han hjälp, fick medicin mot psykisk ohälsa och samtal med en terapeut. Efter detta har förhållandet varit mycket bättre och utan fysiska inslag, även om alkoholen, skuldbeläggandet och de elaka personliga kommentarerna inte helt försvunnit. Inför, under och efter jul- och nyårshelgen 2023 i samband med hans första semester sedan han började arbeta på samma arbetsplats som mig har alkoholintaget ökat påtagligt igen för första gången på länge. Utöver de elaka personliga kommentarerna och hot om att han ska skada sig själv eller ta sitt liv om jag sover på natten när han har ångest och är påverkad har han för första gången sjukanmält sig från jobbet pga. abstinens, ångest och för att få en möjlighet att dricka. Jag ska prata med honom igen när han sovit ruset av sig men undrar här kanske främst om det är någon som har några tips på ytterligare åtgärder än att prata (vilket hjälper för stunden men inte leder till någon förändring i längden). Han är en otroligt fin person när han inte dricker eller mår psykiskt dåligt, men det är ett bestående inslag och en del av mig vet att jag inte ska behöva utstå detta i ett förhållande men känslorna säger emot.

Ledsen för långt inlägg men vore tacksam för alla tips på vad man som anhörig kan göra för att hjälpa sin partner när han inte längre lyssnar.

@Frostbiten

Som svar på din fråga: du kan varken säga eller göra så mkt.
Du kan uttrycka hur vad du ser, hur du känner genuint men du är egentligen helt maktlös inför hur han vill leva sitt liv eller rättare sagt hur han väljer att leva sitt liv.
Kram

Du kan prata med hans chef om hur han mår. Jag arbetar på samma arbetsplats som mitt ex, och jag fick rådet här att göra just det. Han fick hjälp efter det, men han fick också ta konsekvenserna av sitt missbruk. Han blev av med sitt chefsjobb, ekonomi- och personalansvar och han blev omplacerad. Han blev ålagd att ta emot behandling.
För mig var det en enorm lättnad att hans chef tog det på allvar, för bördan lyftes från mig. Nu har det gått tre år och han arbetstränar fortfarande.
Gör honom den tjänsten - arbetsgivare är skyldiga att hjälpa sina anställda. Som anhörig når man inte alltid fram. Mig lyssnade han inte på, alt gav svar som jag ville höra (Ja, jag ska söka hjälp, ja, jag ska sluta dricka, bla bla bla) men när den som står för lönekuvertet ställer krav så är det plötsligt annat ljud i skällan.

Smärtsamt att läsa om hur du har det. Du är ung och träffade din sambo när du var mycket ung. Detta är inte ett förhållande att fortsätta med som innehåller våld, hot och elaka kommentarer. Har du någon vän eller familj du kan prata med. Eller ring till kvinnojouren. Detta är en riktigt destruktiv relation du behöver få hjälp att lämna, känns som det inte bara alkoholen som påverkar hans beteenden. Mina känslor för mitt ex försvann när vi bröt upp och jag började fokusera på mig och leva mitt liv. Det finns snälla män därute utan alkoholproblem och du är ung och har hela livet framför dig. Ta hand om dig! 🌺