av adhdgoogle

adhdgoogle
ons, 2024-01-03 - 18:23

Skrev mina första rader här för fler år sedan. Inser nu hur ung jag var då. Men jag är nog fortfarande ung nu, Påväg in mot medelåldern. Mellanung.

Jag har hamnat i mina sinnestillstånd bruk, igen, efter många år av för mycket att nonchalera hur dåligt det faktiskt är för mig.

Jag tror polletten snart trillat ner helt att jag faktiskt är en sådan som inte kan dricka.
Att jag inte bara kan ta ett glas vin börjar jag verkligen förstå. Men den absoluta botten kring hur mycket jag faktiskt kan få i mig en kväll börjar bli skrämmande på riktigt. Jag slutar inte förens jag helt enkelt somnar. Det är som att fyllan inte kommer, jag vill bara ha mer?
Its fcking weird man 😅

Toleransen har ökat för mycket. Bakfyllan är helt orimlig och jag börjar få minnesluckor mer ofta än sällan.

Oftas gör jag inget dumt under de blackouts utan jag betett mig som vanligt. Sluddrar inte. Vinglar inte. Folk brukar säga att jag inte verkar eller betet mig full och någonstans där är det oxå läskigt. För hur väl inprogrammerad är stigen i min hjärna kring hur jag ska betee mig när jag själv checkat ut?

Tidigare blev jag väldigt destruktiv när jag drack. Men jag mår tillräckligt bra i livet för att kommit vidare från det.
Jag har inga barn, så jag har inte lyckats traumatisera någons uppväxt ännu.
Vilket känns skönt. Jag har en stor kungspudel dock. Han börjar bli gammal nu. Han var bara två eller tre när jag skrev som mest aktivt här. Jag studerade på den tiden också och hade så extremt mycket mer ångest men i den ångesten kom det oxå ett flyktbeteende som gjorde att jag orkade saker. Jag kraschade ordentligt vid 2018, gick in i väggen och blev sjukskriven.

När jag mått som sämst har jag alltid slutat dricka för jag vet att det ger mig ångest och någon typ av överlevnadsinstinkt har jag väl haft med mig där i bakhuvudet.

Idag är det som att ”skimret” aka nonchalansen slutat fungera och jag ser faktiskt hur min konsumtion påverkar mig och mitt vardagsliv. Det gör mig trött.

Jag funderar på om likgiltig är som hur nikotin fungerar. Så fort man slutat röka så börjar abstinensen. Den pekar efter 30 min och då tar man oftast (jag gjorde iaf när jag rökte) ett nytt bloss.

Är alltså alkohol samma att så fort man ställer ner sitt glas så vill man ha ett nytt för abstinensen börjar?
Om det är så så förstår jag verkligen varför jag har så svårt. Vill åt dopaminet. Precis som med rökningen.

Nästa vecka ska jag åka till Thailand på semester i 2 veckor. Jag funderar ärligt om det faktiskt inte ska bli min första gång jag är nykter på semester.

Noterade att jag redan börjat planera vart jag kan köpa vodka för att kunna dricka i ”smyg”. Så jag kan få ett buzz. Det får jag inte på ölen, om inte jag dricker massor med öl ganska snabbt. Vilket är en dead giveaway för min omgivning. Men tänk om jag slapp allt det.

Jag börjar bli trött på skiten som sagt oxh jag skriver inte detta som bakfull eller med ångest i halsgropen.
Har finurligt ett tag på vad jag skulle skriva och om jag ville börja skriva igen. Det jag vet är att när jag skriver och reflekterar så håller jag mig nykter. När jag inte gör det så glömmer jag problemet (hej adhd).

Vilket som. Det var fint att kunna få en stund för sig själv här och bara låta orden och tankarna flöda.

Ta hand om er.

adhdgoogle
tors, 2024-01-04 - 09:01

I natt har jag svettats som en idiot. Sovit helt okej ändå. Misstänker att det är sista av nyårskalas som går ur kroppen.
Är väl någon vecka som det tar för kroppen ut komma ur den mest akuta fysisk abstinensen, aka bakfylla 😅 ska bli skönt att slippa detta.

Ta hand om er!

vår2022
tors, 2024-01-04 - 09:15

@adhdgoogle Bra jobbat!💪. Fortsätt så, att avgifta och rensa kroppen från alkohol. Det är en befrielse när hjärnan får återhämta sig från alkohol. Då mår man mycket bättre igen.

Ta hand om dig!❤️

adhdgoogle
tors, 2024-01-04 - 15:23

tjäna vår2022!
Jo men visst är det så änna 👌
Kommer känna lite skillnad i koncentrationen efter helgen misstänker jag om jag följer tidigare mönster.
Berättade för mor min som oxå ska med på resan att jag kommer vara nykter då pga spara pengar. Men hon sa att man måste njuuuuuuuutaaaaaaaaaa på semester. Har absolut fått min alkoholromantik hemifrån. Men känner nog att jag faktiskt skiter i det på semestern helt. Känner mig så mätt på hela alkoholkulturen och vet med mig att jag mår bättre om jag inte drickelidricker ens 2glas av något. Ett halvt till ett brukar fungera men hur kul är det när det är nerisningen man dricker för vavava. Nä, lika bra att hoppa. Kan smaka en min Chang men sen blir det nog alkoholfri öl eller cola för min del.
Kan oxå skylla på att vi precis tagit beslutet att försöka bli Preggo här hemma. Känns bara onödigt.

Men men, blir spännande när min första trigger startar. Ska på fest till helgen, kan vara där. Men Ifs i startfasen av ett stopp kan jag ju lita på ”motivationen” eller nya braiga känslor att man gör något bra för sig själv. Är inte jätteorolig alls för kalaset. Lite osäker på Thailand dock men har sambon med mig så egentligen ingen oro där heller.

Ärsh jag vet inte. Bara trött på att jag börjar om efter varje stopp. Men varje gång har ju oxå varit en lärdom. Så kanske har jag behövt dem stoppen för att hitta mitt absolutaste stopp? Ödet vet. Vi märker. Jag tror det iaf att detta kan ha varit sista droppen (pun intended).

Nu fortsätta jobba.
Ta hand om er!

adhdgoogle
fre, 2024-01-05 - 15:40

Äntligen fredag och det är la dags för lite reflektion. Jag har idag äntligen lyckats få ordning på några stora livsmilstolpar som jag vill få till under 2024-2025-2026.

Land lite galet att jag vågar planera och än mindre kan se en sådan lång framtid. Så långt jag kommit från 2017-2021. Känns skönt att livet med facit i hand visst går vidare. Vi utvecklas och förändras oavsett vi vill eller inte. Det är det som är så bra med tiden. Ibland känns det som att tiden står still men nej. It does nooot.

För att lyckas nå mina milstolpar är det ett givet val att inte dricka. Delvis för att det påverkar min psykiska hälsa negativt men också för att jag är lite orolig för mina organ och värden.
Det är jag men inte tillräckligt för att gå och testa dem ännu. Jag vet att om en månad är det mesta tillbaka i normala värden och om 3månader är de förhoppningsvis bra.

Jag vaknade i morse som vanligt och kom plötsligt ihåg att jag börjat skriva här igen. Kändes lite ovant och mer som ”varför ska jag det”. Men åtaliga gånger är det just skrivandet som är det som håller mig på fokusbanan. Jag minns ju inte annars.

Jag låg och funderade lite igår vad det är som är min största trigger och kom på att det är när jag dejtar. Speciellt när jag träffat nya människor. I mina andra trådar har man kunnat följa ett mönster att det är där jag oftast ”faller”. Lite flytande mod har väl ingen dött av? Tills man just det typ nästan dör av bakfylla och kräks och undrar vafan som hände.

Jag har som tur hittat min människa äntligen. Efter fler inte så mrniceguys så har jag hittat en snäll som är på samma nivå som jag. Han älskar det jag ser som svagheter och flaws i mig. Det är vackert med honom.

Så den triggern är förhoppningsvis borta.
Vilket den aldrig varit vid tidigare stop.
Kanske är det det som varit den saknade pusselbiten i hållbar nykterhet för mig? Vi märker och ser.
Har ju inte haft problem att vara nykter när jag varit singel singel. Bara i början av relationer i dejtingfasen.. är ju sambo nu, men den resan gick oerhört fort. Är det rätt är det rätt 🙇‍♀️

Men det blir bra! Ska bli skönt att slippa ha den där oroliga rösten i bakhuvudet kring min hälsa.

Ta hand om er!

adhdgoogle
lör, 2024-01-06 - 18:24

Lördag. Försöker samla mina tankar så det blir en röd tråd i inlägget och för mig själv. Ty jag äro tankspridd. Så i kväll ska jag på en stor fest. En ja, Bdsm fest i Stockholm där klädkoden är mer öppen än vad den brukar vara i vaniljvärlden. Dvs kom i det du är bekväm i och tycker om, men inte vardagskläder. Jag har haft sådan kroppsångest senaste dagarna för jag har gått upp i vikt de senaste månaderna. Absolut pga alkoholintag men oxå pga slutat träna eller röra på mig och mer eller mindre gett upp mitt vanliga kosttänk. Jag vet hur man äter rätt, men jag gör det inte. Varför? Gud vet. Kanske för att det är gott. Kanske för dopaminet. Kanske som ett sätt att förstöra för mig själv på något vis. Jag vet faktiskt inte. Har hetsätningstendenser som triggas innan event eller viktiga dagar. Som denna. Så jag har ätit och ätit och ätit. Tror jag är plus 15kg nu. Oklart, vågar inte väga mig. Det jag kunde bekräfta idag är att min korsett inte passar längre och inte mina andra kläder heller. Har jojobantat hela mitt liv men tänkt att vikten/kosten får vara ett senare fokusområden som jag behöver tackla, antagligen tillsammans med en psykolog. Både svält, bulimi, ortorexi och binge har jag flörtat med genom åren, kanske händer det oxå ihop med adhd. Antagligen. Viiiiiiiiiiiiilket som!
Fokus! Nu i kväll iaf så är det kalas och jag är så fruktansvärt obekväm. Försökt reflektera kring varför jag är det. Är det bara för att jag blivit fet? Eller är det något annat?
Mina tankar har landat i att jag är rädd för vad andra ska tänka om mig ”oh! Som hon ser ut!” Och att min sambo förtjänar någon bättre. Så problemet är egentligen rädslan för att bli iakttagen och ”dömd”. Hatar att känna mig iakttagen.
Så hur har jag tacklar denna känslan tidigare då? Jo genom att höja min promille. Jag vet att jag själv uppfattar mig typ 20% snyggare (eller vad forskningen nu sa) och också att andra uppfattar mig som mer attraktiv med berusning i sig.
Är detta bullshit och bara en anledning till att få dricka? Nej och kanske ja. Det är enklare för Mig i sociala tillställningar att vara lite kukalurig för min inre dialog tystnar lite, den kritiska rösten blir lite snällare och jag bryr mig lite mindre.
Dum cooping eftersom jag aldrig kommer lära mig stå på egna ben utan alkohol då i just såfanahär sammanhang, right?

Jag har en flaska bubbel i kylen kvar från nyår och absolut har tanken slagit mig både en och två och tre gånger att det hade hjälpt. Men sen vet jag oxå att en flaska absolut inte kommer vara tillräckligt och då kommer jag bara köpa en massa mer på plats och sen kommer mina pengar försvinna och jag kommer säkert ta en taxi hem och jag har helt enkelt inte den ekonomin just nu heller. Så jag skiter i det.

Istället har jag tänkt att jag äter en
God middag nu med comfortfood, för varför ska jag straffa mig att gå utan middag dit. Bara dumt. Och sen tar jag på mig en helt vanlig klänning som jag vet passar. Jag pumpar upp mig med fina glittriga smycken istället. Jag är helt enkelt inte tillräckligt bekväm att följa dresscode. Ingen kommer dömma mig heller. I min värld gör vi inte det.
Och jag dricker såklart inte bubblet. Och jag utmanar mig själv att bara gå dit precis exakt som jag är när jag är jag utan någon fejkat självförtroende. Fan nästan lite kbt över detta.

Det är skönt att reflektera i ord. Och inte bara lyssna på allt som poppar upp i huvudet. Jag vinner över osäkerheten idag. Det är skönt.

Ta hand om er!

adhdgoogle
mån, 2024-01-08 - 16:28

Slutspurten till semester here i come!
Typ mentalt redan checkat ut från jobbet så jag försöker avsluta allt inför torsdag.

Oavsett hur bra jag förberedde inför lördagen så föll jag på mållinjen, och blev därför väldigt full och har du n minneslucka som vanligt. Tänker inte slå på mig utan mer se det som en hård bekräftelse för det jag faktiskt redan vet. Jag kommer inte kunna dricka på semestern. Jag är en sådan som inte kan dricka. Eller jag är en sådan som kan dricka orimligt mycket. Fattar verkligen inte vad som far i mig när jag börjar. Är som att hela mitt intellektuella jag bara checkat ut och plötsligt styrs jag av impulser och begär. Noll konsikvenstänk. Blev precis som jag redan visste och pengar åkte ut som jag egentligen inte borde lagt på skit.

Nåväl det är lite som det är och jag ser det som ytterligare ett lärtillfälle och bekräftelse att det får ta stopp nu.
Missade att skriva igår och Fixk lite tvinga mig att skriva idag pga sitter inte i rutinen att logga in här. Men skam som ger sig.

Idag har jag tagit ett stort steg i min utveckling mot dig ty friskare liv och om allt går så kommer jag kunna checka av en av de stora milstolparna redan i mars. Håller tummarna att allt blir som jag vill.

Är överlag ganska nöjd med mitt liv just nu. Ibland känns det som att jag typ behöver nypa mig eftersom allt bara blivit så himla bra tillslut. Idag satt jag på ett möte som hölls på engelska pga hela Norden var involverade och jag fick en känsla av att ”ha jag hamnade här ändå”, jag fick inte godkänt i engelska i gymnasiet pga vägrade prata inför folk (väldigt obekväm att stå inför folk). Men det gjorde att jag behövde läsa upp det på komvux där jag fick ett A i betyg. Och idag arbetar jag en hel del på engelska och det är flytande för mig. Blir faktiskt stolt över mig själv. Jag kan.

Vill få bort personen jag blir när jag dricker. Fatta dumt att förstöra hela ens liv för vin. Naj aj dånt think så. Var nog övermodigt att gå på fest. Inga mer fester under Q1 och Q2 för mig icke. Lika bra.

Ta hand om er!

adhdgoogle
tis, 2024-01-09 - 14:26

Så vad ska man reflektera om idag?
Håller på att packa för Thailand och gick igenom medicinskåpet så jag får med mig rätt mediciner och Alvedon och så. Typisk bra sak att ha Dimor med sig tex. Men hittade även gömmorna naltrexone tror jag det heter. Tror jag Fixk det utskrivet 2010, så det lär vara utgånget. Men tänker att jag har tillräckligt för en månad så varför inte. Om det hjälper mig med placeboeffekt eller om det faktiskt hjälper under resan spelar mindre roll så jag packade ner ett packet och tog ett piller nu med. Hade varit så jäkla skönt om den där gremling moode inte dyker fram efter två glas. Nu tänkte inte jag dricka i Thailand men med att precis fallit på målsnöret i helgen så vill jag minimera chansen helt enkelt.

Waj not. Det blir bra.

Inte tänkt på så mycket idag eller reflekterat. Packar lite, jobbar lite och städat lite sporadiskt i pö om pö. Ska laga mat och färga håret i em tänkte jag. Sen är det ännu en arbetsdag avklarad innan semester. Meeeeen vem räknar? 🙆‍♀️

Ta hand om er!

adhdgoogle
ons, 2024-01-10 - 15:58

Hur kommer det sig att mina tankar är on going i 150 knyck men så fort jag hoppar in här så blir det tyst. Känns kanske lite som typ presentationsångest? Eller scenskräck? Inte helt de känslorna män något åt det hållet, kan inte sätta ord på det.

Idag är jag väldigt trött och ser fram emot att skriva mitt out of Office meddelande på mailen i morgon. Jag har såklart reflekterat en helt del på min relation med alkohol under dagarna jag skrivit hör. Det är ju därför jag är här för att inte gå helt delulu och fortsätta som jag gjort.
För det kommer antagligen orsaka mig mycket skada i framtiden om jag fortsätter såhär. Med största sannolikhet kommer det orsaka mig saka, om det inte redan gjort det.
Hur vet man egentligen hur långt gången man är i kroppsmisshandeln mot sig själv?

Hamnade på en tråd igår där de förklarade att man kunde få nervskador oxh känselbortfall av överdriven alkoholkonsumtion. Det visste inte jag, och då har jag ändå adhd och tillgång till Google ;) dvs jag har nog googlat precis allt jag tycker är intressant.
Min oro har varit levern, njurarna, bukspottskörteln och gallan. Sen som bonus tarmar och magsäck såklart men aldrig känselbortfall.

Sjuka är att jag börjat få någon typ av känselbortfall i mitt lår när jag står rakt upp och ner och sminkar mig. Misstänker att det är en nerv som kommer i kläm kom mitt tidigare diskbråck. Men nu har ju n ny rädsla öppnats. Tänk om jag druckit sönder mitt nervsystem? Hehe hoppas verkligen inte det. Kom aldrig så långt igår kring om det var reversibelt men ska kolla det sen.

Den där polletten som jag skrev nästan trillat ner vinglade till lite till med den kunskapen. Kul kul kul.

Jag har oxå noterat att jag haft extra mycket ångestpåslag/stresspåslag i kroppen de sista dagarna. Det gör att jag blir lite skakig i händerna. Såklart tanken slagit mig att det skulle kunna vara någon typ av abstinens men detta finns kvar även under längre vita perioder så det är nog bara min gad som spelar kroppen ett spratt.
Som den gör ibland. Mer ofta än sällan nu det senaste.

Ääääänyhow! Nu gled vi ut i tankarna igen.
En dag kvar på jobb sen får jag äntligen vila. Saknar att höra havets vågor och känna solen värma mig. Färger på träd och blommor. Ser mest fram emot fruktshakes man kan köpa vi stranden. Ren frukt som de mosar ihop med is och lite sockerlag 👌 det är så gott.

Ber en liten bön till ödet om att jag inte förstört min kropp. Att jag inte vaknade upp för sent.

Ta hand om er!

Se klart
ons, 2024-01-10 - 18:10

Hej,
Ett lite sent välkommen hit! Jag känner igen oron med vad man gjort med sin kropp, och jag har ju ingen aning om hur det är för dig- men generellt brukar kroppen vara bra på att återhämta sig om den får möjlighet vill säga. Jag vaknade en gång efter en sen fest och hela tummen hade domnat bort. Tror det finns något som kallas ”parkbänkssyndrom” och det vill vi ju inte ha.
Låter underbart med din resa. Passa på att vila mycket- det brukar man behöva vid alkoholstopp. Och ta en (nykter) dag i taget! Kram 🤗

adhdgoogle
tors, 2024-01-11 - 15:01

Tjena se klart!
Tänk jo för välkomnandet :)
Haha ja nej det syndromet håller jag mig gärna ifrån om jag ska vara helt ärlig.
Vill minnas att jag läste en del i din första tråd där runt 2020. Hoppas du mår bra!

Jag är oerhört redo för lite semester nu. Känns skönt att ha med mig sambon denna gången. Han dricker inte alkohol alls pga han gillar inte smaken. Konstig filur 🥴 😅
Det blir bra :)

Kram 🤗

adhdgoogle
tors, 2024-01-11 - 15:19

Sista timmarna innan vaaaaacaaaaay!!
Är jag taggad? Så jäkla taggad och redo. Ska bara få undan den blöta tvätten och i morgon blir det dödmansstädning eller vad man nu kallar det för…
Dvs lägenheten är fin och ren när man lämnar den så den är fin och ren när man kommer hem. Tvättar alla sängkläderna och bäddar om så det är rent till vi kommer hem igen.
Idag har jag inte reflekterat kring alkohol alls mer än att det är synd att jag har en beroendehjärna och jag antagligen gått för långt och fakkat upp hjärnan. Med största sannolikhet. Svart på vitt sådär, de flesta blir inte en gremling med ett bottenlöst hål efter två glas vin.
Nu sist när jag höll på att nyktra till och bli bakfull istället för full var jättejobbigt. Riktigt jävla jobbigt. Den senaste tiden är det mer regel än undantag att jag tar någon alkoholhaltig dryck dagen efter kalas för att inte få den kraschen. Jag förstår verkligen att människor väljer att hålla sig onyktra dag efter dag. Hade jag sluppit alla konsekvenser och varit ekonomiskt oberoende hade jag antagligen varit heltids alkis jag med (lite skämt, lite inte skämt).

Jag tycker det är enkelt att vara nykter. Men också väldigt enkelt att vara full. Är det där mellanläget när alkoholen åker ur kroppen som är jobbigt i mig. Och om inte det skriker abstinensbesvär så vet jag inte.
Jag kanske ska vara tacksam att jag inte känner ett sug efter alkoholen utan ”bara” blir gränslös när jag faktiskt intar alkohol.
Man få se det goda i det dåliga osv osv osv.

Nu Fixk jag en besinnar här! Är det inte lite i likhet med dem som ”bara” röker en eller två cigg om dagen. Är de duktiga som röker så lite? Eller är de så fast i beroendet så de inte kan lägga ner helt? För om man inte behöver mer än två, varför inte sluta helt då? Och nej röka är inte gott.

Jag ser fler och fler paralleller mellan nikotinberoendet som jag hade och alloholrelationen (beroendet?) som jag har nu.

Jag menar så länge jag inte rör en enda cigarett kommer jag aldrig få abstinens igen…

(Läste äntligen icke-rökare för några år sedan och efter många många försök att sluta röka, så lyckades jag tillslut för tre år sedan. Polletten trillade äntligen ner och jag blev helt nikotinfri. Bästa och skönaste beslutet jag någonsin gjort. Ever.)

Kanske är det denna gången sista gången jag slutar dricka och alla andra gånger bara varit övningskörningar. Må så vara. Vi märker :)

Nu måste jag hoppa in i nästa arbetsmöte här strax!

Ta hand om er!

Sisyfos
fre, 2024-01-12 - 07:57

Kul att du är tillbaka och tack för hälsning i min tråd.
Har lite bråttom så vill bara skicka en hälsning och önska trevlig resa.
Ja, var nykter tycker jag. Det är ett missförstånd att alkohol skulle öka njutningen i en redan fantastisk miljö.
Ha det så fint, vi hörs!

adhdgoogle
sön, 2024-01-21 - 06:33

Halvlek i Thailand! Veckan som gått har varit väldigt varm och skön. I början en del jetlag men nu verkar kroppen hänga med på noterna också. Att ha preppat med naltexon eller vad de heter nu igen, har verkligen gett effekt. Jag har absolut druckit en öl och två. Grejen är att jag blir nöjd, vill inte fortsätta. Misstänker starkt att detta är så normala människor är med alkohol, när gremlingmode inte startar.
Självklart aktsam och fruktansvärt självmedveten kring mina val. De första dagarna var det som reptilhjärnan kom igång med att ”såklart ska man ha en öl på balkongen efter stranden”, det gjorde jag i två dagar. Det gick bra och det stannade på just en öl. Hade klurigt att sova första nätterna (såklart), och testade min gamla metod med att försöka höja alkoholnivån i blodet för att somna. Hjälpte föga. Än mindre känslan av att tvinga mig själv motvilligt att dricka en öl extra mot vad jag ville. Så jag la ner det ganska omgående och höjde istället min sömnmedicin resterande nätter. Det har funkat överraskande bra, och denna semestern är den första jag faktiskt sover riktigt gott och inte vaknar bakis varje jävla morgon. Det har varit enklare att somna nykter än kvällen jag testade med alkohol.

Så det har varit en galet lärorik resa ju om jag ska sätta spotlajten på alkohol.

Det ger även en lite ledsam känsla att först nu förstå hur ”vanliga/normala” människor känner när de tar en öl/vin/drink att det lixom räcker med en. Har aldrig känt så tidigare. Hade jag alltid känt såhär så hade jag nog aldrig druckit heller om jag ska vara helt ärlig. Vilket jag landat i nu de senaste dagarna. Mer fruktshakes och cola zero utan någon känsla av att jag missar något. För det gör jag inte. Och det är skönt att känna så till 100%.

Denna semestern är så annorlunda mot mina tidigare semestrar här. Då har jag 1, varit väldigt singel. 2, levt som ingen morgondag i Thailands nattlivet.
Nu ser jag fram emot att lägga mig på kvällen för att sova och vakna till hotellfrukost.

Det känns stort på något vis. Lite som att jag växte upp tillslut. Jag var lite nervös/orolig för semestern innan jag åkte att jag skulle spåra ut pga gjort det tidigare.
Men jag gör inte det. Jag känner mig trygg i mina beslut och alkoholkonsumtion här. Det är inte så att jag måste ”bestämma mig” att inte dricka utan det landar så, för det känns mest som så jag vill ha det? Vet inte hur jag ska beskriva det bättre.

Livet förändras ju hela tiden och detta är
Minst sagt en välkommen förändring. Sen förstår jag att mycket antagligen är tack vare medicinen som blockar dopaminupptaget. Men jag är inte heller särskilt orolig för resten av tiden när jag är tillbaka i Sverige igen. Det är en trygghet som jag landar i. En trygghet i mig själv tror jag.

Nåväl! Havet kallar och det är dags för mig att hoppa i plurret 🏝️

Ta hand om er!

adhdgoogle
ons, 2024-01-24 - 10:36

Tänkte hoppa in här för att skriva något reflekterande eller fyndigt. Men kommer icke på ngt. Semestern rullar på bra, jag kör alkoholfritt utan att anstränga mig. Känns skönt och trevligt. Aldrig sovit såhär bra på en semester någonsin och kommer inte komma tillbaka halvdöd med marinerad lever. Det känns fruktansvärt skönt. Nu ligger jag uppe i rummet i acn efter en heldag på stranden. Vi hittade en där det inte var så mycket turister, lite avsides med kristallklart vatten och vit sand. Drack en god fruksslush, livet är bra. Jag mår bra.

Ta hand om er 🏝️