@Anor@@
Det är ju det som är svårt, att släppa.
Att vara konsekvent i att var och en får ta ansvar för sitt, vilket nästan inte går när man levt i en beroende och medberoende relation.
Det kladdas ihop och så är djävulsdansen igång.
Det var som en avgiftning för mig och har tagit låååång tid dels att nå den totala botten och dels att börja tänka i nya banor där jag tar ansvar för mig min egen väg.
Det tar tid.

@bella70 nej ingen terapeut som är inriktad på missbruk. Men min man har nu gått med på att först kontakta beroendeenheten, sedan går vi i parterapi för att se om vi möjligen kan rädda äktenskapet.

@Anor@@
Det är klassiskt. Tror varenda en av oss har fått skulden. Det hör till.
Jättebra att du hittat hit.
Går du in och läser andra trådar på forumet så känner du igen mönstren.
Det låter i din reaktion som du fått nog och jag hoppas du håller fast I det, att han behöver göra något åt sitt missbruk om du ska stanna.
Jag lämnade ALLT för två år sedan och det enda jag ångrar är att jag inte gick långt tidigare men jag har tagit lärdom och fått lära mig att sätta gränser för mig själv och skita fullständigt i vad andra säger.
Hälsan går först och livet är för kort.

@Snödroppen jag anade att det var så, att de vill skuldbelägga andra.
Ja jag menar allvar nu. Han måste sluta dricka.Även våra barn vill ha ett slut på det.
Ja jag är glad att jag hittat hit!

User37399

@Anor@
Just ”gått med på”..
En föreläsare beskrev en gång hur den ena anhöriga till alkoholister släpade sin (ofta) man till vården, desperata för att fixa honom.
Fungerar sällan om det inte är på alkoholistens intiativ..

@Anor@@ min man sa att han drack för att jag alltid var sur och otrevlig. Jag försökte vara trevligare och fixa och dona med aktiviteter och underlätta för honom i vardagen för att han skulle välja familjen framför alkoholen.. Så tacksam att jag hittade detta forumet, då jag förstod att inget jag gör kan få honom att sluta dricka. Ställde inte ens ultimatum, jag bara lämnade.

Bra att både du och barnen menar allvar. Om det räcker för honom lär ju visa sig. Utan reella konsekvenser för honom finns det risk att inget händer förutom att ni alla blir bittra på varandra.
Alkoholmissbruk förstör relationer, det går inte att se det på något annat sätt. En missbrukare är extremt egocentrerad och tar alla möjligheter att välja sin valda drog före allt annat - för att de inte klarar av att välja något annat. En sak man kan fundera på som anhörig är om det är klokt att förlita sig på val som den sjuke gör. Ni som är friska har bättre förutsättningar att göra vettiga val, liksom att dra och hålla gränser. Det är lätt att glömma bort det i allt kaos som missbrukaren skapar.