Hej, är en man på 28 år och det har spårat ut. Det började vid 18 års åldern, jag kände en som började köpa ut till mig och då var det oftast vin jag fick utköpt för en 3 liters räkte några dagar. Jag drack väll några dagar och så och det var skönt att ta sig några glas efter jobbet och på helgen. Sen blev jag 20 och kunde köpa själv och det var ju underbart, jag drack varje dag men typ 4-6 glas för att varva ner och för att kunna somna. Sedan öka väll toleransen hela tiden och det funkade och va nice, skönt och kul. Har oftast druckit ensam då jag bor själv och så. Men nu sedan i somras har jag druckit typ 2 liter vin om dagen och är livrädd för mitt drickande, jag har ett jobb som jag sköter endå fast jag varit hemma en hel del också pga spriten och det som är sjukt är att ingen verkar fatta.. Jag skyller dock på att jag mår dåligt psykiskt och det gör jag väll också för att jag är rädd att folk ska komma på vem jag igentligen är.
Hoppas kunna få stöd och tips i detta forum .

@Man på 28 år Välkommen hit! Så bra att du tagit det här steget. Här kan du få stöd och pepp och alla här har liknande erfarenheter. Precis som du skriver funkar ju alkoholen så, det kan vara bra kortare eller längre tid och man använder det för att slippa ångest eller varva ner, men med tiden behövs allt mer och till slut går allt över styr.
Det finns ett alkoholprogram som kan ge dig tips och sätt att tackla olika situationer, för när det gått för långt behövs att man lägger av med alkoholen helt och hållet – åtminstone ett längre tag.
Ett sätt att klara detta är också att läsa i mångas trådar, gärna från början. Du kommer att känna igen dig. Många har gått samma stig som du.
Eftersom alkoholen i sig skapar mycket ångest, så mår man så mycket bättre utan. Och i som du skriver kan ju också ditt jobb vara i fara och därmed kanske hela tillvaron. Ingen drog är värd såna konsekvenser...
Många har lyckats bli nyktra helt bara genom att vara här på forumet. Jag är en av många som som vänt vid raskanten.
Skriv också här ofta, så får du hjälp då motivationen tryter. Vi vet att det går upp och ner...
Så välkommen och ta en dag i taget eller hur du känner är bäst för dig, men det är så värt att kämpa för ett bra liv.
Särskilt för dig som är ung! :)

@Man på 28 år Vet du vad. Det är inget fel på dig. Dricker man för mycket för ofta riskerar man att bli beroende. Det gäller alla. Du har ju redan listat ut det som tar många 50 år att fatta. Att det krävs nya tag för att lära sig hantera de känslor man tidigare inte lärt sig hantera pga att man dövat bort allt med alkohol. Så låt istället de känslorna ta plats och lär dig vad de betyder så kan du hoppa alkoholen sedan. Lovar att det är mycket effektivare att lära sig hantera sina känslor än döva bort dem med alkohol. De poppar bara upp som ångest, ont i magen, huvudvärk, dålig sömn etc och biter en i baken.

Vi är alla lurade av alkoholens bidrag. Vi ser mest kicken och pratar inte om bieffekterna. Det blir bara bättre och bättre ju mer man hoppar alkoholen.

Strongt av dig att ta dig hit i så unga år. Det ger hopp om framtiden

Välkommen! I det här forumet kan man möta andra som har gedigen erfarenhet av hur det är att hålla sig nykter och som därför kan ge dig bra stöd.

Ja, det verkar tyvärr ha spårat ur. Jag förstår att du mår psykiskt dåligt i den situation du befinner dig i. Jag tror att det är bäst att du är helt nykter ett tag för att sen känna och förstå om det bara är alkoholen som ställer till det för dig eller om det gör ont i själen av andra orsaker också. Så länge man dricker kan det vara väldigt svårt att få rätsida på sig själv. Så har det varit för mig i alla fall.

Jag har också ägnat mig åt en del ensamdrickande, och jag har insett att det inte kommer något gott ur detta. Trots att det vissa dagar varit jobbigt att vara nykter så mår jag överlag mycket bättre av att vara nykter.

Du skriver att du är rädd för at folk ska komma på vem du egentligen är. En intressant fråga. Menar du att du är rädd för att någon ska förstå hur det är fatt med din alkoholkonsumtion?

@Denlillamänniskan Va, fint för svar och som du skriver är det dags att bli nykter och känna efter vad som är det största problemet. Jag kan tänka mig att det finns många fina här inne som kan stötta mig.
På din Fråga tillbaka är det väll att folk ska få veta att jag är alkoholist för jag tycker det är så skämmigt att vara beroende. Ingen i min Familj, vänner vet hur det står till.

@Man på 28 år Skammen att inte ha grepp längre över sitt drickande är inte bra att vara ensam i. Därför uppmuntrar jag dig att fortsätta skriva på forum, för jag tror att det kan ge lättnad för dig. Det är svårare att sluta dricka alkohol om man dessutom ska hantera skam. Du är så välkommen!

@Man på 28 år Välkommen hit! vad bra att du skriver! Alkohol är nog den bästa medicinen som snabbt dämpar ångest mm. Fast baksidan är att alkohol är lömsk för först när den har dämpat ångesten så kommer ångesten tillbaka med råge pga alkoholen. Å skammen…den var ett stort hinder för mig.
Min resa liknar inte många andras resor här på forumet men imorgon har jag varit nykter ett år! Och det är en sådan frihet!! Så skriv här. Sök vård. Du är ung och har hela livet framför dig!

Kram🤗

@Man på 28 år Jättebra att du tar kontakt med vården!!! Hoppas du får träffa någon bra.
Och tänk på att vara helt ärlig även om det känns jätteskämmigt så att du verkligen får hjälp. (De har tystnadsplikt.)
Alkoholen i sig skapar ju problem som flera skrivit här. Även skam. Och skammen kan ofta förhindra att man tar hjälp.
Skönt att veta då kan vara att den där skammen brukar vara det första som försvinner efter alkoholstopp.
(Visst kan man känna skam för saker man gjort, men inte den fruktansvärda skam som alkoholen skapar.)
Bara att slippa den gör ju att man känner sig starkare och kan ta itu med allt annat.
Säger som flera andra: Du är ung och tydligen även klok, som förstått att ett beroendeliv inte är något bra liv.
Du kan vända på det. Glöm inte skriva här bara. :)