av Se klart

Se klart
lör, 2024-03-09 - 22:50

Hej @flarran
Tack för att du kikar in hos mig! Ja men frön och sånt tycker jag förgyller den här tiden, och sätter man de utomhus, eller på en balkong behöver de inte mycket passning förrän det är dags att sätta plantorna i krukor. Jag började odla när jag slutade dricka, har lärt mig bit för bit- misslyckats massor och lyckats minst lika ofta. Jag odlar mest blommor! Grönsakerna mognar ofta i ”fel” takt och jag är inte så bra på att syra och lägga in… googla på vintersådd - eller bara peta ner några frön i en kruka och ställ i fönstret.
Ser att du börjat koka kaffe 😊 Det är min drog, älskar första koppen på morgonen!
Jag har friskat på mig, man kan säga att jag har sovit mig pigg. Skönt att bara låta kroppen få bestämma! Nu ska jag läsa runt lite på forumet och kolla hur alla har det! Kram kompis (ar) 🌷🥬🌱

Se klart
lör, 2024-03-09 - 23:21

Min sega förkylning ger vika dag för dag- men jag har verkligen behövt sova mkt i veckan när jag börjat på kontoret. Förutom det har jag grejat runt och räknat på olika pensions-alternativ, min nya hobby 👵🏼
Har ju svårt att gå ner i tid, men lutar allt mer åt en tidigare pensionering och mer tid till allt som jag gillar att göra men inte hinner med för att mitt jobb kräver mycket - beslut och många människor- och är ofta väldigt trött när jag kommer hem. Men vi får se! Det känns iaf inte alls lika främmande som för ett par år sen- att växla ner, inser också att ett billigare boende skulle lösa en hel del, så jag har kikat runt även på sånt.
Jag vill ju inte sluta jobba för gott men önskar en lite mindre krävande miljö/roll? Det är säkert åldern, men jag har under mina nyktra år fått ytterligare två barnbarn och ett till kommer i sommar. De betyder mer för mig än vad jag kunde tro, är liksom centrala människor i mitt liv.
Bearbetande av rätt så stora livsval pågår.
Fint att kika in här och läsa ikapp hos er alla 🙏🥰

Sattva
sön, 2024-03-10 - 09:25

@Se klart
Vad skönt att du är på bättringsvägen, förkylningar kan verkligen vara sega!

Läser om dina tankar om att växla ner, o tycker det låter väldigt sunt. Du har så mycket annat i livet som också vill o behöver ta plats. Det är härligt!
Ps. Jag kommer till din stad runt 20 april med yogan, stannar en vecka. Ses gärna!
🌸❣️

Andrahalvlek
sön, 2024-03-10 - 09:27

@Se klart Och jag tänker att det är helt rätt, och sunt, att tänka på att växla ner när man närmar sig pensionsåldern.

Jag har 11 år till dess, men jag funderar redan på hur jag vill göra. Jag vill fortsätta jobba med det jag gör, som ger mig energi och glädje, men jag kan när som helst stänga av datorn och gå - om tex min yngsta dotter behöver mig. Då tar någon annan över. Den friheten värderar jag högt. Då kan jag jobba järnet när jag jobbar, och verkligen inte tänka på jobbet alls när jag är ledig. Helhetsansvaret är inte min apa längre.

I mitt jobb finns nog möjlighet att jobba deltid efter 65 år, och det tänker jag nog göra. Kanske som timlönare, då kan jag tacka ja eller nej utifrån mina andra åtaganden. Att växla ner lite långsamt är nog klokt, låta livets andra åtaganden ta plats mer och mer efterhand. Att sluta helt från en dag till en annan blir nog ruskigt tomt. Även i plånboken.

Kram 🐘

Se klart
sön, 2024-03-10 - 16:22

@sattva och @andrahalvlek
Tack för era tankar! Tänk vad det betyder mycket att ta del av andras insikter, reflektioner, alltså människor som man/jag känner tillit till. Att slänga upp lite tankar- och känna att de landar mjukt.
Jag är den minst ”om mig och kring mig” människa jag känner- sett till ekonomi. Jag har inte sällan haft män i min omgivning som velat ge mig ”goda råd” kring hur jag ska tänka eller förhandla kring det ena eller andra. Men jag har gått min väg och alltid gjort det som har känts roligt och lustfyllt. Har aldrig kunnat jobba mycket för pengar- men däremot kunnat jobba mycket av lust.
Konstigt nog har denna strategi lönat sig, också sett till pensionen. Så jag som i mitt sinne är en loser på allt som har med ekonomi att göra- har fått en bra tjänstepension och allmän pension.
Det är upplyftande på så vis att man inte måste vara en smart gubbe för att göra rätt… Oavsett det så blir såklart pensionen mindre än lönen- det handlar ju om hur mycket mindre- och förstås att ha något ben kvar i arbetslivet. Det vill jag ju, och behöver- för både hjärnan och ekonomin.
Men mindre ansvar (personal, ekonomi) för den delen av hjärnan den jobbar inte kontorstid.
Jag har under åren funderat på att omskola mig för att göra något vettigt för andra. Minns en tv-serie med Gina Dirawi, hon reste jorden runt för att få svar på vad som var meningen med livet. Inte sällan fick hon till svar av munkar eller liknande visa människor- att hon kunde testa att göra nytta för andra. Att dela med sig, att hjälpa till. Att allt inte handlade om ”hur blir det för mig” utan: Vad kan jag göra för andra?
Många kvinnor i vår generation är överlastade av att ”göra för andra”. Men jag tänker ändå mycket på det. Hur kan jag höra skillnad? Hjälpa till?
Samtidigt är tiden och energin begränsad. Men min erfarenhet är ändå att detta med osjälviska handlingar faktiskt ger energi.
Nog om detta i filosofiska rummet. Ska nu gosa med min katt som lagt sig bredvid mig i soffan.
Helgen går mot sitt slut- och en ny vecka möter jag med lite förväntan (kören, bokklubben, kompismiddag) men också att komma igång med jobb så mycket jag orkar- inte mer! Kram på er alla ni som just gör så mycket för andra genom att finnas här! 😍🙏🏅

Se klart
ons, 2024-03-20 - 20:07

Det var väldans länge sen jag skrev men av ingen särskild anledning. Tänker eller tror det är en del av tidens gång, men fortfarande loggar jag in och läser- skriver inte så mycket- men tänker att det är okej. Jag känner både trygghet och samhörighet här. En viktig plats. Men inte den livlina forumet och vännerna här var åtminstone det första året- säkert ännu längre.
Jag har fyllt den senaste tiden med fröer och (dahlia)knölar. Det är lite nykter-nostalgi då jag drog igång med odling den första nyktra vintern. Visste noll och inget- men tänk vad jag har lärt mig under de här åren.
Har varit på en kort resa med min bästa kompis, kombinerat jobb och babbel, så himla himla härligt. Tagit semesterdagar mitt i veckan, vi har lyxat med fint hotell, middag och massor av prat. Min bästis dricker inte när vi umgås. Så skönt. Hon säger att hon själv tycker att det är som en befrielse- att slippa. Vi har druckit litervis med vin under alla år vi känt varandra men nu har vi slutat göra det ihop. Vi kan ändå prata om allt, ha roligt, men slippa vara bakis och slippa vara uppe för sent är en blessing.
Jag tror jag oroade mig för hur det skulle bli med vänner, som nykter, och några relationer har förändrats, några har upphört, jag är inte längre längre nån festens mitt och dansar bara till 01:30.
Mycket har förändrats, hela livet på något vis. Lite i taget har det vänt sig 360 grader, även om de viktigaste beståndsdelarna är lika. Jag är lugnare även om jag stressar lite väl mycket ibland. Jag skjuter fortfarande upp vissa jobbiga grejer (trodde det skulle försvinna!) Jag har alltid för långa listor i förhållande till min tid (hur svårt kan det vara?) Jag väger alltid 3 eller 5 kilo mer än jag önskar men har också börjat förlika mig med det. Inget som galopperar. Jag stretar på med att komma igång med träningen- jag borde äta mer grönsaker och meditera mer.
Men jag har ingen skuld som tynger, ingen skam som en skuggvarelse inombords. Jag älskar morgnarna med kaffe i sängen. Jag är trött för att jag behöver vila- eller sova.
Klurar vidare på det här med pension (chockerande tidigt om du hade frågat mig för fem år sedan) men inte desto mindre. Fortsättning lär följa!
Kram på er 🥰

Se klart
lör, 2024-03-23 - 10:29

Lördag och ny resa- jag som är sån hemmakatt nuförtiden. Men nu blev denna helg en bra sådan för att åka och hälsa på min ena dotter som just flyttat till Oslo. Vi ska umgås och jag ska spana in hennes nya liv och lägenhet. Hon har haft en ganska tuff start på vuxenlivet av olika skäl, så att få se henne breda ut sina vingar och flyga nu, det känns stort och så fint. Något jag för några år sedan inte kunde se framför mig.
Igår var jag på begravning och det var så hemskt sorgligt. Jo, begravningar är fina men de här barnen (i mina barns ålder), barnbarnen. Ja. Hjärtat brast och tårarna forsade. Både jag och min man var väldigt trötta. En lugn kväll med var sitt alkoholfritt vin till chark och en bit ost och till den, den sista burken gelé på förra årets krusbär. Snart kommer nya, för oss som har den stora förmånen att få vara med, leva och finnas till.
Kram på er alla som kämpar, pratar vi om alkohol så är det värt allt. Att avstå.
🙏😍

Sattva
lör, 2024-03-23 - 10:44

@Se klart Men åh, beklagar😪. Ja allt som händer, har faktiskt inte alltid en mening. Ibland händer saker som bara är helt fel.

Önskar dig en fin helg i Oslo! Vad härligt att din dotter mår bra. Man vill ju inget annat än att ens barn ska få ett värdefullt liv. ❣️🌸❣️

Se klart
sön, 2024-03-24 - 23:46

Tack @sattva ja, en tung dag och nej, ibland känns det inte som det finns någon mening med varje specifik händelse. Men jag tänker att denna person fått vara med om mycket, haft ett rikt liv, allt det. Men när man ser barnen så blir allting sorgligt.
Vi har haft en helt underbar helg tillsammans. Fin lägenhet (via jobbet) och så ordning och reda här hemma (en del av mitt mamma-värv har ju tidigare varit att hjälpa henne med ordning när hon varit i dåligt skick). Men nu är det så fint (misstänker intensiv städning innan jag kom) men det skapar lugn 🙏 för mig är hennes ordning omkring sig så viktig och berättar hur hon faktiskt mår. Vi har promenerat långa promenader, ätit fantastisk mat, gått på museum, fikat och köpt ett fång ranunkler och en vas till lägenheten. Mammagrej, blommor alltså. Vi har sovit middag,
Vi har pratat om livet och att hon och hennes flickvän ska gifta sig nästa sommar. Planerat lite för det. Fantiserat om blommor som jag kan plantera nästa vår- vad de vill ha.
Glad och tacksam.
Vi var på en resa tillsammans för 7-8 år sedan, då hon nästan mådde som värst. Drack massor, medicinerade mot ångest, skar sig. Bara något år senare var hon inlagd på psykiatrin (kort). Så svår att hjälpa, även om jag pratade med henne morgon, middag, kväll. Alltid orolig när hon inte svarade. Jagade upp hebbes syskon och vänner.
Ett genombrott i behandling och diagnosticering av hennes sjukdom/tillstånd blev vändpunkten, för kanske 5 år sedan.
Imorgon blir det jobb här på distans, sedan hemåt med tåget.
Kram på er. Ge aldrig upp!

Sisyfos
mån, 2024-03-25 - 00:37

Så fint ni verkar ha haft det. Tänker att det måste vara så svårt för en förälder att se att barnen mår så dåligt. Jag håller tummarna för att jag ska slippa uppleva det och försöker lösa nyanser. Pustar ut när allt verkar bra.
Så skönt att du kan pusta ut nu. Att du har sett tillräckligt många tecken på att det är bra och så skönt att det kan vända. Hoppfullt!
Ha det fint!

Geggan
mån, 2024-03-25 - 09:06

@Se klart vilken fin berättelse! Känner igen mig, min yngsta dotter, som har diabetes hade några otroligt svajiga år strax innan och efter tjugo. Fick faktiskt bra hjälp av psyk. Nu fyller hon 40 och har varit stabil i massor av år, med flickvän och dotter! Livet läker!

Andrahalvlek
mån, 2024-03-25 - 09:23

@Se klart Vilken enorm lycka att få uppleva hennes goda mående och framtidsplaner ❤️ Värt alla pengar i världen på något sätt.

Jag har bara två barn och den yngsta har alltid krävt ”mer jobb”. Kärleken till båda är lika stark, men på olika sätt. För den äldsta är kärlek att i ord och handling visa att jag vet att hon är kapabel att ta kloka beslut. Och berömma och hejapå, vilket hon nog aldrig för gammal för att uppskatta. Med den yngsta är kärlek att i ord och handling visa att jag närhelst hon behöver mig så finns jag här.

Kärlek till barn är så otroligt stark, som en förälskelse som bara fortgår och fortgår. Mäktigt.

Kram 🐘

Se klart
mån, 2024-03-25 - 19:46

Ja @sisyfos @geggan och @andrahalvlek, det har varit en helg av ”bliss”, verkligen. Mina känselspröt kommer alltid vara lättväckta när det gäller denna unge, men jag får också uppleva en enorm tacksamhet och närhet med henne- vi har varit igenom mycket. Hon är så nära huden att jag ibland undrar om det är ”bra” men det är som det är. Vi pratar om det också, jag övar mig på att släppa taget. Hon behöver förstå min känslighet och att oron kan sätta klorna i mig så snabbt (=svara när jag messar eller ringer!) Jag skulle aldrig värdera relationerna (precis som du skriver @andrahalvlek- de är olika) och det är fint att få uppleva 😍.
Härligt att höra att din dotter ”landat” i vuxenlivet @geggan 💕 Ja vi föräldrar är mästare i nyanser @sisyfos en ofrånkomlig del av kärleken till barnen 🥰

Amanda L
fre, 2024-03-29 - 19:07

@Se klart Skulle egentligen bara önska en Glad påsk, men så läste jag ditt inlägg...

Känns så märkligt att flera här verkar ha eller ha haft en hel del problem kring sina barn. Känns också tröstande, då jag tycker att min dotter och jag alltid haft ett väldigt nära, men samtidigt också ett tidvis ganska besvärligt förhållande.

Hon har tre sjukdomar, som nog blir livsvariga. Mycket oro, från min sida. Och svårt att hitta balansen mellan att vara den stöttande, men ändå behandla henne som den vuxna person hon är...Svårt för henne också, tror jag.
Och vi är så olika, jag är snabb och stressig, hon långsam och noggrann.. . Och så jobbar vi ibland ihop...puhhhh!
Ja, vi har våra duster.
Tillönskar dig fortsatt harmoni i er samvaro, som ni verkar ha det just nu. Kanske är det så att man ska mogna, båda två, på något vis?
Ha, .a en skön påsk ! :)