av nightcrying

nightcrying
lör, 2024-04-20 - 19:25

Värre nu än när han drack. Nykter i 12 år snart. Självömkan, stolthet och avsaknad av omtanke. Finns det fler som upplever att ens partner fastnat i ett beteende som fortsätter skada dig och andra familjemedlemmar trots att alkoholen i sig inte längre är det direkta problemet? Jag och våra vuxna barn känner oss helt förstörda.

User37399
lör, 2024-04-20 - 20:05

Varför har du stannat hos honom?
Säg till kidsen att du vet att uppväxten varit tuff för dem men att de nu inte är i beroendeställning av dig och sin pappa och att de bör bryta kontakten med honom.
Sedan är det nog schystast att du inte fortsätter ta upp att du mår dåligt till dem (om du stannar) - det blir en enorm stress för dem.
Har du och kidsen fått samtalsstöd?
Beteendet kan bara skada om ni tillåter det.

User37399
lör, 2024-04-20 - 20:42

Glad för din skull 👍

Jag tänker att de dragen kanske fanns redan innan missbruket?
Vet tyvärr vad du menar - har upplevt det- men inte under en så lång tid.
Vissa egenskaper som fanns i grunden kanske förstärktes under missbruket och blev permanenta?
Har han fått någon hjälp från vården t ex antidepressiva?

Gällande egoismen sa alltid ”min” att den tillhörde hans missbruk. Men - offerrollen och egoismen fanns tydligt kvar även i nykterhet.

Sen tror jag att nykterhet för en del kan jämföras med olycklig förälskelse…

Carisie
lör, 2024-04-20 - 23:47

@nightcrying Absolut! Var tillsammans med fd alkoholist/narkoman i 10 år. Han hade varit ren i 6-7 år innan vi träffades. Ingenvart någonsin hans fel. Det var inte ens hans fel att han hade missbrukat. Det var hans mammas fel för att hon skaffade en sladdis när han var i en känslig ålder 😳😅 Ibland (framför allt när man är ur det) måste man garva åt eländet. Förstår om du inte är där än 🩵

Åsa M
sön, 2024-04-21 - 06:43

@nightcrying min bild är att de flesta som super gör det för att hantera symtomen av något annat. För mitt ex är det psykisk ohälsa. Så ja, han beter sig precis likadant som nykter, det är aldrig hans fel. Han är mer självömkande som full. Nu är han mer martyr.

ChangedMe
sön, 2024-04-21 - 08:37

@nightcrying Googla "dry drunk". Min alkoholist är definitivt åt det hållet, mycket samma beteende som innan, nykter endast i 4 månader hittills (efter ett helt liv av överdrivet drickande med de senaste tio åren dagligen) men ofta undrar jag vem tusan det är, känner jag ens denna människa. Egoism, självömkan, aldrig hans fel någonting, tjurig, grinig, narcissistiska tendenser bland annat. Ingen emotionell intelligens eller medvetenhet, ingen direkt omtanke om någon annan. En del drag är värre nu som nykter. Dry drunk stämmer verkligen in, säga vad man vill om USA och deras drogproblem men jag hittar fantastisk information och råd via amerikanska sidor. Jag önskar att jag hade lämnat mycket tidigare, nu efter 31 år är det en sanslöst svår väg och även våra vuxna barn är så trötta på detta. Kram till dig❤️

has
sön, 2024-04-21 - 17:33

@nightcrying jag får en tanke om att det kan bero på vad som gjorde att man blev nykter?

Om man själv kommit till insikt eller ”tvingats” till det av en eller annan anledning.

Med insikt tänker jag att även insikten runt de egna beteendena samt hur dessa påverkat andra kommer, vilket ger motivation till förändring.

Kan dock vara helt ute och cykla 😅

nightcrying
tis, 2024-04-23 - 08:55

@Carisie Samma här - det är inte hans fel. Jag/vi "bara klagar" och jag är irriterad. Varför "klagar" vi och varför blir jag irriterad? Finns det någon grund till det kanske... hmm... ?
Så mycket stolthet och så lite ödmjukhet.😔

nightcrying
tis, 2024-04-23 - 09:04

@ChangedMe Tack tack tack!🫶 Dottern och jag har läst på nu om "dry drunk" och ja det stämmer verkligen in på min man. Synd att det inte finns mer information att tillgå på svenska. Han hade själv behövt läsa, men hans engelskakunskap är nog inte tillräcklig.
Hur längesedan var det du lämnade din man? Hur hanterar era vuxna barn situationen? Jag och min dotter var med på ett Zoom-möte hos Al-anon för första gången igår kväll.

nightcrying
tis, 2024-04-23 - 09:11

@bella70 Han går på antidepressiv medicin sedan många år tillbaka. Han säger dock själv: "Jag har inga psykiska problem.".
Han har träffat en terapeut under en relativt lång period och andra förr, men ingen har genomskådat honom. Han öppnar inte upp sina känslorum och är inte ärlig. Då hjälper det föga.

Carisie
tis, 2024-04-23 - 10:40

@nightcrying Jag har inte läst på om dry drunk men vet att AA kallar det "på vita knogar" när nån håller sig nykter på tjurighet eller inte av fri vilja. Ni kan väl höra med ALanon nästa gång? Eller om det går att googla fram kanske?

ChangedMe
tis, 2024-04-23 - 11:40

@nightcrying Känslomässigt och mentalt checkade jag ut för länge sen, har tyvärr inte kunnat lämna än rent fysiskt (är även ett rent helvete känslomässigt på grund av så många år tillsammans och han är ju trots allt fortfarande min familj och tycker ju om honom som vän trots all skit han ställt till med, plus att jag nog har ett medberoende). Har inte kunnat lämna än mest på grund av boendesituation och ekonomi, känslomässigt finns inga romantiska känslor kvar och ingen tillit. Tio års dagligt drickande trots både min och barnens böner om att sluta har lett till ångest, depression och utmattning hos mig, samt ångest hos våra barn tyvärr. Han har inte heller någon insikt, han blev "övertalad" att söka hjälp genom en så kallad "intervention" som barnen genomförde med farfar (jag hade inte ork, har hotat och bett så många gånger att det finns ingen styrka kvar). Han blev direkt insatt på antabus och det har gått jättebra, men nu efter fyra månader tyckte han att det fick räcka, han klarar detta själv anser han. Som sagt, noll insikt, noll ansvarstagande, noll ursäkter för hur han har betett sig. Noll emotionell medvetenhet. Jag är med i en grupp på FB (amerikansk) och finner den väldigt informativ. Min man skulle också behöva läsa på om dry drunk och inse att det är sådan han är, men även hos honom är engelskakunskaperna små. Våra vuxna barn (alla tre i tjugoåsdåldern) hanterar det bra men är oroliga för honom och för mig och de sa alldeles nyligen faktiskt att precis efter han slutat dricka var han som en annan människa, så glad, trevlig och hjälpsam, ringde dem bara för att prata och ställde upp och hjälpte till med typ allt, men att nu på sista tiden har han fallit tillbaka till tidigare beteende. Vilket gör dem jätteledsna. Jag har ju typ varit gift ensamstående i tio år och de vill ha en mentalt närvarande pappa vilket de fick under ett par månader bara. Har funderat på ett gå på ett Al-anonmöte tillsammans med äldsta dottern, men har inte blivit av än. Jag är fullt upptagen med att försöka läka mig själv och planera för att lämna, mår verkligen inte bra här men vi kan inte sälja än av olika orsaker. Han bor hos sin far i veckorna men kommer hem på helgerna för att hjälpa till (vi har en gård). Jag har skaffat mig en workbook i self concept och self worth, där man ska jobba med sina trauman (vi har alla det, små som stora trauman, som påverkar hur vi ser på oss själva) och hoppas att det ska hjälpa mig läka samt ge mig mod att lämna helt för det är det jag vill, måste för min egen skull. Kramar till dig