Nu är måttet rågat. Det här går inte längre.

Efter att ha försökt kontrollera mitt drickande under flera år och gått igenom två behandlingar: en för måttligt drickande och en för alkoholberoende tog jag ett återfall igen.

Flera dagar av okontrollerat drickande. Blackouts. Lögner. Ångest. Det fanns några tillfällen där jag skrattade men framförallt grät jag. Och hade en sådan ångest varje morgon att det kändes som att jag inte hade något val - jag var tvungen att dricka ännu mer.

När jag i början av året mer eller mindre hade tvingats iväg till ett behandlingshem hade jag en sådan enorm ångest och skam över vad jag ställt till med. Samtidigt var jag lättad över att till slut ha kapitulerat. Eller hade jag det?

Efter veckorna där kände jag mig starkare än någonsin. Alla dagar var inte på topp, men de flesta. Och jag kunde gå på både fester och dejter och hålla mig nykter utan någon större ansträngning. Men plötsligt var han där igen: Kung Alkohol.

Först en gång. Då trodde jag det var över. Men sedan slog han till ytterligare en gång. Och den här gången tror jag faktiskt att jag har kapitulerat på riktigt.

Jag har förstått på allvar nu att jag är alkoholist. Jag blir en helt annan person när jag inte är nykter. En hemsk person som fattar beslut jag själv aldrig skulle göra. Jag sköter inte min hygien. Jag äter inte. Och världen utanför min kidnappade hjärna och blir allt mindre viktig.

Alkoholen kommer döda mig om jag inte hittar ett helt nyktert och lyckligt sätt att leva.

För jag kan inte vara olycklig längre. Det här är min resa.

Dag 1.

När alkoholen går ur kroppen vaknar jag med ett panikartat ryck. Som alltid kallsvettig. Ångestladdad. Och det sjuka är att min hjärna skriker efter mer; mer; mer.

För det finns ju en enkel lösning på mina problem.

Häll i dig ett glas vin. Eller två. Eller tio.

Men igår bestämde jag mig för att det får vara nog nu. Konsekvenserna av mitt alkoholberoende börjar bli skrämmande på riktigt.

Med ren viljestyrka och ett AA-möte lyckades jag trots allt kämpa mig igenom dagen, trots att mina kolleger måste sett hur sliten och ångestriden jag var där jag satt och suckade.

Sedan kom kvällen. Och med den var vågorna av ångest så förlamande att jag knappt kan andas.

Dels är ångesten kemisk av alkohol, men jag tänker att den trots allt inte borde vara så stark eftersom jag utöver mina två återfall har hållit mig nykter i nästan fem månader vilket är ett rekord för mig. Dels handlar den om vad jag har ställt till med under återfallet.

Jag har länge funderat på varför just jag? Jag är intelligent, tämligen framgångsrik och ser bra ut. Varför skulle inte jag kunna hantera alkoholen? För att jag är en alkoholist. Igår sa jag det högt för första gången. Och när jag låg och vred mig i ångestplågor under natten (det blev inte mycket sömn, alkoholen ska ju ut) kände jag att jag MÅSTE stå fast vid min övertygelse. Annars kommer högmodet och återfallet som ett brev på posten.

Det var därför jag, efter att ha läst många trådar här bestämde mig för att skapa en egen tråd. För att kunna skriva av mig och få stöd. Natten spenderades också med ett gäng avsnitt av Beroendepodden.

Igenkänningen är så jävla hög i nästan alla. Kung Alkohol är inte fördomsfull, vem som helst kan trilla dit. Men är övertygad om att de flesta som går på ett AA- eller NA-möte kan känna igen sig i åtminstone någon aspekt i nästan varje lifestory.

Min första dag som nykter var en sådan jävla kamp att jag knappt fattar att jag överlevde. Men vi är starkare än vi tror.

Tyvärr valde jag en inte helt snygg lösning för att ta bort udden av det värsta suget - jag som i princip aldrig röker och har slutat snusa köpte ett paket cigg och rökte nästan hela. Men som en vän sa: om ciggen håller dig på mattan i dag så bolma på!

Fantastiskt bra jobbat @hsp-metal!
Även om det känns tufft så är det tuffast första dygnet sedan blir det lite lättare för varje dag medan ångesten släpper det absolut värsta taget långsamt, du kan andas lite lättare för varje dag och om en vecka kan du förmodligen känna ett lugn! Jag önskar dig verkligen det! Kram❤️

Tack snälla @Himmelellerhelvette!

Vet du, du har faktiskt rätt. Jag mår redan ganska mycket bättre. Har till och med ätit en del och känner att jag efter ikväll absolut kan lägga ciggen på hyllan. Men det var också därför jag skrev inlägget. För att hjärnan inte ska få för sig att säga "var det inte värre än så här?". Ska skriva en längre uppdatering ikväll.

@hsp-metal Välkommen hit! Vilket bra beslut du tagit. Vi är mycket starkare än vi tror och ett bra mantra är att ta en dag i taget och att det klarar du! Bra att det känns bättre och det är lite upp och ned den första tiden. Bra också att du inte så lätt låter dig luras av hjärnan, nu i de sårbara första dagarna, veckan.

Kämpa på, tro på dig själv och du klarar mer än du tror!💪 Att skriva här är hjälpsamt och vi stöder varandra på vägen💕

Dag 2 börjar närma sig mot sitt slut. Tack fina @vår2022 för ditt varma välkomnande. Känns som att det var rätt beslut att börja skriva här.

Suget på alkohol försvann snabbare än vad jag trodde, bara jag slutade dricka. Även ångesten har lättat något, trots diverse katastrofer. Det är värt att reflektera över. Försöker beroendehjärnan lura mig på något sätt, att tona ner det som hände?

Kanske är jag bara less på att må skit? Eller så känns det skönare nu när jag faktiskt åtminstone har en delförklaring till varför jag har supit som jag har gjort? Jag har alltid funderat över om jag har ADHD eller bipolaritet eftersom jag svänger så otroligt hårt i mina humör med några veckors mellanrum.

Kan vara jätteglad och sansad ena stunden för att sedan bli manisk och till slut deprimerad. Under den här processen händer plötsligt skit från ingenstans och sedan står man där och kände: "vad i helvete gjorde jag det där?".

Förklaringen kan nog troligtvis vara alkoholen också. Om inte har den i alla fall förstärkt detta hos mig. Ser fram emot hur det känns när jag har varit nykter ett längre tag.

Jag tror att mitt återfall dels handlade om vanligt sug igångsatt av vår kära HALT. Hade ätit dåligt och sovit extremt lite. Men jag tror också att det handlade om en känsla av att tillåta sig själv ge att upp. Även om jag har haft fina månader är jag nykter på vita knogar emellanåt.

I dag har jag i alla fall fått rätt många saker gjort vilket känns skönt. Det har funnits en liten rastlöshet också.

Sedan har tyvärr det här återfallet verkat kicka igång några PTSD-liknande symptom som jag drabbades av när jag var med om en hemsk sak som jag utsattes för under en fylla för något år sedan. Jag reagerar extremt starkt på ljud och blir rädd. Otroligt störigt. Hoppas det lägger sig snart.

Lade mig precis i sängen, trots att jag varit trött hela kvällen. Men kände att jag nog ändå inte riktigt kan somna, alkohol förstör ju sömnen i flera dagar. Nu blir det ett avsnitt av Beroendepodden och förhoppningsvis besök av John Blund vart det lider.

@hsp-metal En dag i taget!!! 💕 Väldigt bra tänk!
Jag hade en total krasch förra helgen. Ångesten är brutal!!! Bra att du skriver och hämtar kraft här!!! Vi hjälps åt!!!
Nu börjar jag återfå lite lugn i kropp o själ, men ännu ibland hjärtklappning och ångest attacker …. Vill aldrig mer känna som i söndag/måndags!!!
Jag har som tur är en fantastisk kollega som stöttar!!! Fick lägga mej o vila/sova på jobbet både må/ti!

Jag har fått rådet att tänka på en situation när jag kände lugn, värme och trygghet! Ett konkret tillfälle. Försöker flytta mig till det tillfället när det känns jobbigt! Visualisera att jag är där och då. Föröka framkalla de trygga känslorna. Ofta funkar det för stunden !
Du är stark och såååå bra!!! Vi stöttar varandra 🙏🥰

Dag 3.
Har känt av en djup depression i dag. Tappat motivationen och känt mig kvävd av medberoende familjemedlemmar som konstant hör av sig med kontrollfrågor. Sa faktiskt åt dem nu – de kan trigga ett till återfall.

Har jobbat över tio timmar i dag så är helt mör. Tänkte först strunta i att skriva här men då hade jag svikit mitt löfte till mig själv så det får bli ett kortare inlägg idag.

Men! Jag är nykter. Och det är skönt.

Tack för stödet fina @TessanTuss, jag ska skriva ett längre svar till dig i morgon när jag är lite mer skarp.

@hsp-metal Det där med att inte känna sug försökte lura mig de första månaderna. Jag tänkte att eftersom jag inte känner sug så var jag nog inte beroende. Men så var det förstås inte! Jag var beroende men jag hade blivit så rädd under sista veckan jag drack för hur destruktivt det var, hur dåligt jag mådde att jag inte vågade dricka. Så är det fortfarande nu 22 månader senare. Jag vågar inte dricka för jag ser förfallet framför mig, hur jag är en ensam alkis som förlorat exakt allt och bara dricker från morgon till kväll. Det tar många år att hamna där men det är mitt skräckscenario som håller mig nykter plus att jag har upplevt alla fördelar med att vara nykter! Jag tror på mig själv, jag lyssnar på mig själv, jag har självkänslan tillbaka, jag är väldigt mycket lugnare, när jag är glad är jag glad ända in i själen, jag låter mig gråta när jag är ledsen för att släppa på trycket för det är så skönt efteråt. Jag kan inte lista alla fördelar men tro mig, jag har aldrig mått så bra som jag gör nu❤️Bara det här med att nyfiket lära känna mig själv är fantastiskt! Jag önskar att du uppleva alla fördelar med det nyktra livet! Kram

Ett litet beslut. Men ändå. Jag har bestämt mig för att sluta skriva dag 3, 4, 5 och så vidare. Jag är en person som ibland kan dra åt det perfektionistiska hållet så därför blir jag stressad av det här systemet. Får man skriva inlägget om dag 3 när det inte är natt än? Ja ni hör ju – det är rörigt i skallen just nu haha. Känns inte heller som att enstaka dagar spelar så stor roll i mitt fall. Jag räknar heller veckor eller månader. Men det var skönt i början.

Jag hade en otroligt fin kväll med en person jag tycker väldigt mycket om igår. Jag har starka känslor för henne kan man säga. Och vi var nyktra. Kruxet är bara att vi har druckit väldigt mycket ihop – hon skulle också behöva sluta. Men hon är inte alls där. Vilket gör mig sorgsen på så många plan. Dels tycker jag synd om henne, dels kan vi aldrig dela ett liv ihop när det ser ut så här. Vinet kommer alltid komma emellan.

I övrigt var jag på ett AA-möte i dag. Det var verkligen fint. Det finns många väldigt bra personer i rörelsen. Kan rekommendera det till alla som kämpar faktiskt. Tyckte att det var skitläskigt i början men nu har jag gått några gånger och det känns bara bättre och bättre.

Det känns helt okej inför Midsommar. Jag ska fira på samma plats där jag tidigare alltid blivit extremt full. Skillnaden nu är att jag har en gammal vän som också är nykter (hon har kommit en bra bit längre än mig) så jag är verkligen lyckligt lottad.

@TessanTuss Tack du är så fin. Det värmer verkligen. Du är också värd att må bra!!

@Himmelellerhelvette Jag är så glad för din skull! Verkligen! Jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver om skräcken. Och att den ”tagit bort suget”. Så är det naturligtvis inte. Kram!

@hsp-metal God morgon! Man får skriva hur många inlägg man vill och när man vill, det är din tråd och din berättelse. Jag ser min tråd som en slags dagbok där jag kan skriva av mig. Många gånger har jag bara skrivit ned reflektioner jag haft för att sätta ord på mina tankar och känslor. Det är väldigt givande och det lättar upp sinnet samt kan vidareutveckla de egna tankarna.

Vad fint att du trivs i din AA och att det är givande för dig. Det är en fin gemenskap. Det är sorgligt men klokt av dig att inse att vinet kommer att komma emellan den du har starka känslor för och det kommer inte att bli en bra relation. Vinet förstör och är självdestruktivt. Man måste också själv göra denna förändring och den måste komma inifrån, det kan ingen annan få en att göra.

Fint också att det känns okej inför midsommar och att du kan ta stöd av din vän som också är nykter och kommit längre. Nu kan du se på den platsen med andra ögon som nykter och känna dig stolt över att du är där nykter. Tänk vad skönt att vakna imorgon bitti utan att vara bakis och med massor av ångest och ågren. Minns min första nyktra midsommar och jag kände mig som en superhjälte som var nykter med oanade krafter! Jag hängde med i samtal och var klar i huvudet och tänkte flera gånger på skillnaden och hur det var när jag drack i samma situation och hur det slutade. Ville verkligen inte vara i den situationen och kände tacksamhet över att jag var nykter.

Det är bra att du hänger kvar hör och skriver ned tankar och känslor. Det blir en slags ”livlina” och som komplement till AA, det har räddat många svåra stunder för oss här inne. Så sluta inte skriva.

Ha en riktigt fin midsommar! Fortsätt som du gör för du gör det så bra!💪❤️🌺

@vår2022 Jag tror tyvärr att du kan ha rätt när det gäller den här relationen. I natt skickade hon ett sms - förmodligen marinerat i vin - där hon skrev att hon inte mår bra. Jag blir så klart orolig och frågar vad som står på. Men svaret uteblir. Vad blir resultatet för mig? Störd nattsömn och mardrömmar. Sedan på morgonen får jag ett sms om att jag ska glömma det och att det inte var något. Jag vet att jag bara borde skita i det men nu är jag faktiskt på dåligt humör. Och ska jag vara ärlig är jag mest sur på mig själv för att jag lägger så mycket av min tid och energi på det här.

Angående Midsommar så var jag faktiskt nykter förra året också, och precis som du säger - dagen efter är man så glad. Vet inte om jag får samma effekt just nu. Är tyvärr tillbaka i den här lite deppiga känslan som jag befann mig i under början av veckan. Sörjer nog egentligen inte att jag inte får dricka på Midsommar utan det är mer en allmän sorg, som säkert har en del att göra med min hjärtevän.

Nåväl, jag har alla förutsättningar för att det här ska bli en perfekt Midsommar. Hav. Familj. Goda vänner. Som jag ser det handlar det om inställning och den ska jag försöka ändra på nu under dagen. Hoppas du också får en väldigt fin Midsommarafton!

@hsp-metal Låter underbart med hav, familj och goda vänner. Den egna inställningen är A och O. Det egna förhållningssättet till livet och vad man vill få ut av det. Jag kallar det min värderade riktning och i det finns det som jag värdesätter i mitt liv, det som jag vill att mitt liv ska innehålla och som får mig att må bra. Ibland går man lite vilse men då får man söka i sin inre kompass som kan leda dig på rätt väg igen. Man får också ta bort sådant som stör och förstör i livet, det som ta energi och som inte leder dig till din värderade riktning.

Ha en fin midsommar och njut av havet!🌞❤️

Apropå Midsommarafton... när jag tog beslutet att sluta dricka funderade jag väldigt mycket på hur andra skulle reagera. Kommer folk tycka att jag är tråkig? Blir de besvikna över att jag inte är den där partydjävulen längre? Så mycket av min personlighet kretsade kring just detta. Att jag var en rolig person att ha med på fest. Jag kunde dra igång ett helt party själv. Och nog fan sa tjejen jag träffade att hon kunde sakna tiden när jag drack vid ett tillfälle efter min behandling.

Men vet ni, jag har kommit fram till en sak. Människor som tycker att jag är tråkig för att jag väljer bort alkohol är inte människor jag vill ha i mitt liv. Jag vill inte ha mer destruktivitet i mitt liv. Och frågan om vem jag är utan alkoholen är ju faktiskt lätt att besvara nu; jag är mig själv. Det är den aktiva jag som inte är mig själv, inte den nyktra.

Samtidigt kan jag glatt meddelade att den här oron ofta är obefogad. Mer än ofta har folk varit väldigt stöttande när jag berättat. Och de få som har ifrågasatt mitt beslut har själva alkoholproblem.

Och vet ni vad som är tråkigt på riktigt? En packad alkis på fest.

Vill önska er alla en glad och nykter Midsommarafton. Stå på er, äg era beslut och var stolta!

Kram.

@vår2022 Du är så klok! Det är därför jag brukar säga att jag får dricka alkohol, det är bara det att jag inte vill. Det finns inget förbud mot att jag sätter mig ner och blir full. Men jag vill det fan inte! Det hjälper mig eftersom jag kan ha problem med auktoriteter ibland, haha.

Midsommarafton avklarad eller vad man ska säga. För det var faktiskt inget jag behövde ”klara av”. Jag har haft en toppendag. Valde att skippa en aktivitet eftersom jag visste att det skulle vara mycket fylla där. Jag har själv varit full där många gånger men det var inte där skon klämde utan det handlade mer om att jag vill hushålla med min energi. Jag orkade helt enkelt inte med fulla människor.

Gick dock på en fest där min nyktra vän också var. Där dracks det men det kändes inte alls jobbigt, även om jag ska erkänna att jag sneglade på en flaska tequila haha. Hängde ett tag tills jag kände mig trött sedan tog jag bilen hem. Fick en makalöst vacker tur och tänk vad härligt det är att vara nykter!

I övrigt var det en dag full av god mat och mys. Hoppas ni också hade en riktigt bra midsommar! Kram!

@hsp-metal Hejja dig!! Ge dig själv en klapp på axeln och njut av att inte vara bakis idag!!
Min målbild för gårdagen var att för första gången få vara den där (som jag tidigare varit avis på) ”präktiga” personen som sa: -Nej tack, jag kör alkoholfritt ikväll!☺️ Jag är så nöjd över mig själv idag och det ska DU också vara!

@hsp-metal Vad skönt att midsommarafton gick bra och kändes fin. Jag hade också en mysig och trevlig dag/kväll och vänner som dricker måttligt. Samtalen och samvaron blir då givande. Körde också hem vid 23 tiden igår ca en timmes körning till hemmet. Så otrolig vacker sommarnatt och så vackert ljus. Åkte på mindre vägar och fick se en rävhona fånga ett byte till sina ungar, så söta. En fröjd att köra hem, nykter och alla sinnen på plats😁. Och så himla skönt att vakna fräsch, ångestfri, dricka sitt kaffe i sängen och planera vad den här dagen ska innehålla. Blir en lååång skogspromenad med maken och våra hundar i skogen, sedan ska jag ta en runda i trädgården och pyssla om mina planteringar och njuta av hur de frodas och växer.

Ha en fin dag!🌞❤️

@Lobster Tack snälla, det är jag verkligen! Visst känns det bra att vara ”präktig”. Fast egentligen är man ju inte präktig, man är närvarande. Och man är en stark person som inte behöver döva sig själv för att orka umgås.