av Tess92

Tess92
fre, 2024-06-28 - 19:49

Jag har kommit till insikt senaste veckorna att min sambo har alkoholproblem och dricker för mkt. Den senaste månaden har bestått av att diskutera och bråka om hans drickande nästan dagligen. Känner mig väldigt tacksam som hittat alkoholhjälpen.

Han kan dricka 3,5% öl flera dagar i veckan och kanske 2-3 dagar i veckan stark öl. Han förstår inte hur det påverkar mig att han dricker ca 3st 3,5% öl efter jobbet? Medans jag försöker förklara att det handlar om helheten, varför kan han inte avstå ölen även om han är sugen? Jag äter inte godis varje dag även om jag skulle vara sugen varje dag..

Jag känner mig så orolig för framtiden, kommer han förändras? Jag är orolig att sitta här om 2 år och inse att han inte har förändrats utan jag har bara accepterat och att mina gränser/toleras har flyttats längre fram utan att jag sett det och att jag stannar för jag älskar han och hoppas på förändring.

Han har nu för första gången yttrat orden att han kanske har ett riskbruk och börjat skriva upp när/hur mkt han dricker, kolla dokumentärer om alkohol etc. Men han dricker fortfarande mycket mer än vad jag egentligen skulle önska.

Känner mig ledsen, hur blev det här mitt liv? Jag vill lita på hans ord om att skapa förändring, men tänk om hans förändring inte är tillräcklig för mig? Jag har inte så mkt förtroende i honom, då han "fallit" dit senaste veckorna fast jag varit tydlig med att jag inte vill vara tillsammans om han fortsätter som han gjort.

Chrij
fre, 2024-06-28 - 20:11

Jag känner igen mig i din sambos beteende. Det här är en typisk början på ett beroende eller ett bevis på beroende.
Folköl är bra om man vill dölja för omgivningen att man är ute efter ruset. Varför inte 2,8% eller alkoholfritt? Därför det känner man inte av.
Din sambo har nog problem, du får fortsätta att vara tydlig. Se till att det inte blir tomma hot. Konsekvenser behövs. Lycka till!!

User37399
fre, 2024-06-28 - 20:16

Klokt att du tänker på riktigt att gränserna flyttas! Tänker på det att du varit tydlig med att du inte vill fortsätta tillsammans när det är så här..
Jag sa likadant - ibland ledde det till en alkoholfri period- men inte i längden.
Han gjorde det för att jag var arg eller hotade med att lämna.
Och det håller aldrig.

Sen flyttade jag gränserna - hur många gånger hotade jag med separation utan att genomföra den? I flera år.

Något jag ångrar- det förändrar inget.

User37399
fre, 2024-06-28 - 20:19

Ps - din rubrik kunde jag skrivit, vet hur svårt det är att tro på att man hamnat i det..
Ni har kanske inga barn som drabbas i er relation? Har ni det så är det än allvarligare.

Tänk på dig nu ❤️

Åsa M
fre, 2024-06-28 - 22:01

@Tess92 du tänker helt rätt och du ÄR tydlig. Problemet är att han saknar sjukdomsinsikt. Alkohol är så normaliserat i vårt samhälle, trots att det egentligen är en farlig drog. Om du inte trivs med någon som missbrukar ska du inte vänta på att de förändras, du kan agera ändå. Jag blev livrädd när mitt ex plötsligt kläckte ur sig att han haft alkoholproblem "tidigare", ungefär som om han vore kapabel att hantera det nu. Det är han förstås inte, han har varit beroende i 25 år. Fundera på hur du definierar en ideal relation. För mig kommer det aldrig mer innefatta en man som inte kan sluta dricka, oavsett hur rolig, smart, trevlig, snygg eller sexig han är. Har vi olika syn på alkohol säger jag stopp direkt.

Tess92
fre, 2024-06-28 - 23:29

Tack, vad glad jag blir att jag redan fått flera svar. Tack, det värmer verkligen! Inga barn i vår relation.

Mina tankar går så här: Alkoholsituationen har precis eskalerat till ett problem (även om jag haft problem med hans relation till alkohol sen start), han har fått insikter och börjat agera på dem och jag kommer ge han utrymme att skapa en förändring för jag älskar honom otroligt mkt och han är en fantastisk person som jag vill leva med.

Med det sagt kommer jag också nu i sommar åka iväg på egenhand och då kommer jag få tid ifrån och umgås mer med människor som är likasinnade mig. Jag hoppas kunna få mer klarhet i mina känslor då samt att jag kommer lägga in längre fram i min kalender tex några månader fram för att då kunna påminna mig och checka in "nu har det gått x antal månader sen han började jobba med alkoholen, har relationen och han utvecklats som jag vill/behöver?"

Det känns bra för min egen del för att inte bara flyta med i tiden och vips har det gått ett år och ingen skillnad. Jag behöver följa upp och vara tydlig för både hans och min lycka.

Förr trodde jag att leva med någon som har alkoholproblem innebar stupfull, otrevlig och ett "problem" hem. Nu har jag insett att alkoholen kan vara en smygande djävul i det mest fina och omtänksamma hemmen.

User37399
lör, 2024-06-29 - 13:54

@Tess92
Låter klokt - skriv dagbok över allt ”negativt ”
Det hjälpte mig att ta beslut

Precis så är det ”min” är så omtyckt, fin och lugn på ytan. Sköter jobb mm.
Ingen utomstående ser problematiken. Den smygande djävulen är ett bra uttryck.
Hoppas du får en fin sommar 🤗

Åsa M
lör, 2024-06-29 - 16:16

@Tess92 du har en bra plan! Håll dig till den.
Notera gärna också hur många "situationer" ni hamnar i, för det är lätt att glömma och relativisera och framför allt ifrågasätta vad man själv varit med om. Jag hade onda aningar i månader men ville ju så gärna tro att det var hjärnspöken från min sida. (Det var det inte, givetvis.)

En kommentar också på "men han är ju inte stupfull"-tanken: det där är en lika farlig tankevurpa som att man skulle se på en person om den är pedofil eller våldtäktsman. Man kan inte se på någon vad den personen gör bakom stängda dörrar och man kan inte förstå hur många runt personen som observerar ev avviknade beteende men inte vågar säga det eller agera på det. Det enda man kan göra är ju att agera när man ser vad som pågår, och stå trygg i sin egen uppfattning om läget.
Statistiskt sett har du nog flera kollegor som slår sina partners, tittar på barnporr, är otrogna osv men fokuserar man bra på fasaden är ju de flesta människor trevliga och man har ingen anledning till oro...

Katten om natten
tors, 2024-07-04 - 15:49

Min man går regelbundet på AA/ACA - som ett led i sin självbehandling och för att ständigt påminna sig själv om sitt problem, sin situation. Men också för att prata med andra som upplever liknande, lyssna på erfarenheter och lära om sig själv. Kanske det kan vara något för din man?