User37399

@hope098
Hej
Du är på rätt väg fortsätt!!

Gällande anmälan o separation så möjliggör du för honom att få hjälp genom det. Du kan även släppa ansvaret.
Du kan inte göra honom nykter.

Nu ska du fokusera på dig och din framtid! Dra inte ut på att eller ännu hellre ta med någon gällande att hämta greker.

Anledningen till att du sätter honom främst är ditt beroende, ge det tid så kommer det att klarna.
När du ser tillbaka om ett år kommer du att vara förvånad över att du stannade så länge. Troligtvis.
Kram

@bella70 det är så svårt att släppa taget. Jag bryr mig om honom. Min dröm är att han ska bli frisk så vi alla kan vara tillsammans.

Men min ekonomi lider av hans beroende. Mitt psyke lider av hans beteende. Men sen stundtals är det bra. Jag behöver veta om jag gör rätt eller fel. Vem avgör? Borde jag inte stanna hos någon som så tydligt behöver hjälp? Eller är jag helt avtrubbad nu?

User37399

Det enkla och enda svaret är nej.
Du kan inte hjälpa utan ni blir båda sjukare om du stannar.

Fortsätt. Du gör rätt. Och det bästa för er båda.
Du säger alla? Är det barn inblandade så är det än allvarligare och ditt ansvar att tillgodose en bra hemmiljö för dem helt utan missbruk.

@hope098 vännen, du är kraftigt medberoende till honom och det påverkar din förmåga att tänka klart. Det är helt rätt att orosanmäla om någon är en fara för sin egen eller andras hälsa. Hur ska man annars uppmärksamma samhället på att det finns stödbehov?
Har du funderat på att söka hjälp för din egen del också?

@Åsa M ja jag har misstänkt att jag är det och att han förmodligen är som en drog för mig. Att jag sätter hans behov främst. Att jag tvivlar på mig själv. Överdriver jag allt? Är det verkligen såhär det är?
Det är som en berg och dalbana just nu. För varje gång han blivit arg på fyllan så ska vi gå isär etc. Ibland kan det startas bara från ingenstans. Sen dagen efter är det som att det aldrig hänt. Han säger att han inte menar det han säger att han inte vill att det ska vara slut. Vad ska man tro egentligen?

Nu sitter jag här bland mina grejer och undrar om vi verkligen borde gått isär, han kanske inte menade det denna gången heller… men nu gjorde jag hans önskan till verklighet men istället tänker jag att jag kanske borde tänkt på saken en dag till och låtit det andas lite.

Jag tänker att din önskan också är viktig. Du får lida både psykiskt och ekonomiskt för att han är sjuk, saknar sjukdomsinsikt och inte ser till att få hjälp. Han kommer inte bli frisk för att du vill det, han kommer bli det om HAN vill det. Och det låter som att han inte vill det?

@Åsa M han förnekar att han har problem. Men han dricker varje dag och säger att han kan sluta när han vill. Det känns som jag förrått honom och vår chans till familj genom att göra något drastiskt, lämna, och berätta för mina närmaste som då direkt gjorde en orosanmälan.

@hope098 Du har inte förrått honom. Du är väl inte ensam ansvarig för varken er relation eller hans hälsa?
Mitt ex hade minsann inte heller några problem men han drack nio glas vin om dagen och fyllesvamlade i sociala medier hela nätterna när han hade panikångest. Det vägrade jag ta ansvar för och pratade istället med hans chef och uppmärksammade på att han behövde hjälp.
Du borde försöka fokusera lite mer på dig själv. Om du lägger all energi på honom och han inte är mottaglig, vem ska hjälpa dig på fötter igen? Han?