Min fru har stegvis ökat sin alkoholkonsumtion. För ca 15 år sen upptäcktes att hon druckit upp hela sin mosters vin samling över 100 flaskor.
Hon hade fyllt dem med vatten. Eftersom mostern sällan drack utan bjöd vid middagar så märktes det ej. Men en dag upptäcktes det .
Hon hade ett långt samtal med sun mor ich moster. Varpå hon efteråt gick till AA ett par möten.
Något år drack hon sparsamt.

Senaste året dricker hon stora mängder.
Hon har ramlat nedför en trapp och slagit huvudet. Andra gånger ochså .
På semestern så drack hon 3 veckor i rad .
Ca 2,5 liter vin per dygn i snitt.
Jag kör ju och köper ut vill inte egentligen det gör ont i magen att se henne så här.

Nu till det värsta...idag på morgonen upptäckte jag att hin var full. Hon hade lovat att sluta. Letar efter något hon gömt undan.
Hittar handsprit 3 flaskor i en låda på toan.
Smakar lite på hennes kaffe ....fy fan.

Vad ska jag göra ?? Vi har en son på 21 år som ej bor hemma. Och en som är 20 som bor hemma.
Klarar inte att se detta förfall. Lvm??
Aa??

Lämna henne för dina söners skull och din egen, om hon inte går med på att söka hjälp direkt. Det är bättre att ni bor själva och vill hon ha hjälp kan ni stötta henne med det men inte i samma hem som hon. Jag har lämnat min sambo och mår mycket bättre. Han vill inte ta den hjälp som erbjudits så jag såg inget annat val. Man går under själv annars av stress och oro.

Sluta genast köpa alkohol till din fru. Det är hennes missbruk och det är inte positivt om du bidrar till det. Sen håller jag med @Nova73 ovan. Din son som bor hemma har ett behov av en normal vardag utan missbruk. Det är bara den friska föräldern som kan se till att det händer. Sedan hoppas jag du söker samtalshjälp för din egen skull. Jag har nyss börjat få klarhet i mitt medberoende. Det är så oerhört befriande. Som en sten som faller från bröstet.

Håller med ovan. Och gör en orosanmälan, hon kan uppenbart inte ta hand om sig själv och behöver vård. Prata med hennes chef också. Detta klarar man inte att hantera själv som anhörig.

@Pnyp
Ta direkt din son och dig därifrån. Direkt.
Erbjud sönerna samtalsterapi
Boka egen
Gör orosanmälan

Bryt kontakten se till att sönerna blockerar o ej blir utsatta av sms eller dyl

Och självklart - leverera inget.

@Pnyp Vilken tuff situation du beskriver! Vad fint att du sökt dig hit till forumet, här finns många andra med erfarenheter kring att vara anhörig, som har mycket klokt att dela med sig av.

Du får flera råd här i tråden om hur du bör agera i det här läget. Hur blir det för dig? Vad tänker du om de råd du får?

Att lämna relationen är ett alternativ, men det är inte det enda, och i slutändan är det du som bestämmer vad som är rätt för just dig, just nu. Hur går dina tankar kring olika alternativ? Vad behöver du och din son?

Om du vill prata med någon om din situation är du varmt välkommen att ringa till vår stödtelefon på 020-844448. Det kostar inget och du kan vara anonym.

Ta hand om dig!
/Jenny, Alkoholhjälpen

@Pnyp Du är inte ensam. Kommunerna/ Socialtjänst brukar ha anhörigstöd. Alkoholinjen är fantastiska att ringa till. Googla Alanon möten där du bor, ( som AA men för anhöriga till alkoholister).
Jag ligger i separation från en alkoholist då mina hot, vädjan , böner under 5 år till honom att söka hjälp inte har hjälpt. Satte en gräns för mig själv och honom hösten 2023, en fylleperiod till och jag skiljer mig. Höll i 10 månader. Jag har börjat inleda skilsmässan. Jag blir sjuk av hans missbruk , lögner, aldrig kunna slappna av( ska detta glas vin leda till flera dagars fylla eller stannar det vid ett glas), detta ger ett enormt stresstålig hos mig, lovandes bot och bättring ”aldrig mer alkohol ” efter varje fylleperiod. han har nu sökt hjälp , går på AA möten, men har en känsla av att han gör det för min skull. ( han vill inte skiljas), jag ska inte leva med honom. Det är en tuff resa men det viktigaste är du och dina barn. Går aldrig att hjälpa eller tvinga en person till nykterhet om personen inte inser eller vill se sitt missbruk. Ta hjälp utifrån och frigör dig från henne, hon får ta ansvar för sitt eget liv och du för ditt. Varma tankar till dig