av Letlive

Kameleont
tors, 2024-09-12 - 00:05

Visst är det ett medberoende, tänker jag. Absolut.
(om jag utgår från mig själv)
Med förnuftet vet man nog vad som eg händer o sker o vad som vore mest logiskt/praktiskt/vettigt att göra som anhörig. Tex lämna eller ta avstånd.
Men så finns känslorna där. Kärlek, empati o omsorg mm. De grumlar förnuftet. Eller kompletterar, beroende på hur man ser det.
Det är en konstant blandning av logik o känslor i livet. I relationer. Inget är helt svart eller vitt.
Om så vore, så skulle ingen vara kvar i ett medberoende. Eller?

Ja, det kan funderas mycket på och nyttigt att höra olika infallsvinklar o synsätt.
Vi lär o stöttar varandra.
Det är det fina.

Quila
tis, 2024-09-17 - 18:47

Min man provade med antabus för ca 5-6 år sedan, men drack i smyg samtidigt. Han fick då ett väldigt märkligt beteende, gick upp på natten o virrade runt. Kunde ställa sig o kissa nånstans o trodde han var på toaletten. Då förstod jag att nåt var fel, att han drack o tog antabus.
Jag har läst att kombinationen kan vara farlig. Han slutade med antabus o fortsatte dricka