Bestämde mig i helgen för att nu får det vara nog. Eskalerade rätt mycket under veckan, gömde öl i garderoben och smög ut med tomflaskor när ingen såg och slängde i papperskorgen på en lekplats. Har druckit nästan varje dag i flera veckor (och ungefär varannan var tredje dag i flera är…). Ibland från morgon till kväll men oftast ”bara” på kvällen. Alltid två flaskor vin eller två sexpack folköl. Orkar inte mer. Hade tänkt besöka AA men vågar inte. Kanske framöver. Jag behöver verkligen hjälp att sluta… önska mig lycka till. 🙏🏻

@LovisaLo Hej och välkommen 🙏🏼
Är det inte en ganska skön känsla ändå att kapitulera? Att inte orka mer! Jag var där i februari och i mars hittade jag hit. Jag har fyllt i alkoholkalendern och gjort självhjälpsprogrammet. Sen har jag haft ett fantastiskt stöd här på forumet.

En annan god hjälp för mig har varit att lyssna på "En beroendepodd" (finns på Spotify). Alla har olika preferenser såklart men jag älskar avsnitt 68 med Markus Enochsson - några fandfasta tips också. Sen tycker jag att avsnitten med Hanna Hellquist och My Skarsgård samt avsnitt 20 med Robert Bohman. Fast jag har ju lyssnat på alla avsnitt från 1. Lerin på Lofoten är också bra - den går på SVT play. Skriv här - läs - skriv - repeat 🩵

@Carisie tack! Jo faktiskt, det finns något i det, att verkligen inte orka längre. Är så trött på att vara full och bakis hela tiden. Verkligen trött. Men jag vet också att den tredje dagen har jag glömt det och så börjar det om. Hoppas att det ska gå den här gången. Har lovat mig själv, min man och min bästa vän att det ska gå nu.

Tack för poddtips! Det enda som har funkat för mig innan (då klarade jag nästan en månad) är att promenera. Gå och gå och gå tills systemet stänger eller tills jag inte orkar mer. Ska lyssna på alla avsnitten när jag är ute och går.

Tack snälla för att du orkade kommentera. Det känns fint att få skriva ner sina tankar såhär… det är ju inget man pratar om öppet annars. Inget vet något förutom min man och min bästa vän. Och då vet inte ens min man allt… usch.

@LovisaLo Hej 👋🏼 Jättebra att du berättat för din man och vän - tid är din vän när det gäller att återfå förtroendet 🙏🏼 Om du nu vet att din beroendehjärna börjar förhandla efter tre dagar så har du en chans att förbereda dig. Läs avsnittet om sug i självhjälpsprogrammet. Samla alkoholfria dagar. Ge dig själv en chans att fixa det här. Leta upp triggers och döda dem ... eller lamslå iaf. Ta över makten över din hjärna och ditt liv.
🩵

@Carisie ja min vän har varit ett stort stöd, är väldigt tacksam för att jag har honom. Men även han börjar nog tröttna. Man lovar och lovar men faller alltid tillbaka. Men inte den här gången!

Jag är beredd på dag tre. Det värsta är att jag dricker av så många anledningar. Jag blir pigg av alkohol, varm, mätt, social, glad… när jag inte dricker är jag väldigt introvert och blir så trött. Vilket säkert beror på att jag dricker så mycket. Men det är så svårt att ta sig ur. Hatar att jag älskar alkohol så mycket. Dricker när jag är ledsen, dricker när jag är arg, dricker när jag har ångest. Dricker såklart när jag är glad med. Min vän blev riktigt irriterad på mig när jag drack för att jag frös. För det är ju inte ett glas, det är alltid alltid två flaskor. Minst.

@LovisaLo Lyssna på avsnitt 68. Även om substansen inte enbart är alkohol så är det en väldigt hjälpsamt avsnitt av "En beroendepodd".

Hur tänker du dig att du ska gå tillväga? Nödplan in case of emergency?
🩵

@Carisie åh ska lyssna nu direkt! Tack.

Jag tänker dels följa råden på den här sidan. Det där vecka för vecka. Nu första veckan skulle man bara skriva ner när man dricker men jag ska ju absolut inte dricka alls. Förra veckan drack jag varje dag.

Åkte till landet idag och här är jag ganska isolerad och jag har inte med någon alkohol. Så det finns inget att dricka. Bara att klara en vecka nykter nu hade varit en stor framgång. Tänker att jag ska lyssna på beroendepodden, äta ordentligt och gå mycket. Skriva ner alla tankar och verkligen testa alla tips som att känna suget och notera det och se det som en våg osv.

Jag känner ju verkligen att jag kommer dö om jag inte slutar så jag måste. Men å andra sidan skulle jag knappast bli den första som super ihjäl sig. Det är också ett problem: jag kan bli så känslosam och liksom tänka att inget spelar någon roll och vips sitter jag med en vinflaska igen och är melankolisk. Men jag vill inte! Jag vill vara nykter och fräsch och orka träna och ta hand om mig. Inte vara plufsig och rödögd varje dag.

Nu ska jag lyssna på podden! Tack igen ❤️

@LovisaLo Apropå plufsighet - på en vecka har du lite glow igen. Vill du boosta glowet så kör serum & olja i ansiktet 😀 Har snöat in på ACO Glow booster och renewing face oil. Man ser så glowig ut av det. Innan körde jag ett serum på dagen och ett annat på natten - superfint resultat det också. Jag älskar hudrutiner men hatar att smörja in kroppen - det är lika tråkigt som att rengöra ugnen 😂

Apropå att skriva ner. Det finns plats för kommentarer i alkoholkalendern också så man kan gå tillbaka och se hur man kände eller så. Det är ett bra verktyg tycker jag. Jag har slutat räkna veckor och dagar men vet att det var i februari jag nyktrade upp mig 😀

Nå väl. Hoppas du finner podden hjälpsam.
🩵

Hej @lovisalo
Välkommen till forumet! Jag hänger inte här så ofta just nu, men det går lite i vågor. Jag är trogen forumet trots att det snart är fem år sedan jag klev in här första gången och var så - less. Och trött. Och liksom utled på drickandet och mig själv och inte minst utled på att känna sån panik kring ett eventuellt liv som nykter.
Jag vet inte längre om man är ”avskräckande” om man varit nykter så länge som jag. Men för mig finns alkoholskiten på något vis alltid nära- inte för att jag nånsin känner sug eller sorg över att jag är en sån som inte kan dricka. Jag är ju sen länge en sån som inte vill.
Men jag vet också att nykterheten kräver underhåll, påminnelser.
Jag känner väl igen det du skriver om att det alltid finns skäl att dricka. I synnerhet för såna som vi, vi som kanske i grunden är människor som behöver mycket mer vila och lyssnande inåt- för att klara av krav, projekt, kanske familj, uppkoppling, relationer.
Några av oss (jag och ett gäng forumkompisar) insåg relativt snabbt stt vila hade varit en skriande brist under många år- och då menar jag inte ligga på soffan och vara bakis och sen börja om.
Att dricka sig full för att man fryser låter ju helt logiskt, eller hur 🙃🙃
Jag skickar massa styrka här genom cyberspace, och skriv och läs massor här. Då menar jag massor! Be om råd. Ta beslut varje dag, ta en stund i taget när det känns som skit.
Det går över. Rätt vad det är är man en fem år äldre och 500% gladare person som har ett så rikt och roligt liv att det inte finns tid för ett enda glas som saktar ner livsglädjen.
Heja dig, kram!

Och apropå vad @carisie skriver, mer flow åt (kvinn)folket! Köpte en helt ljuvligt Illuminator nånting från SENSAI som jag duttar på kindben, nos mfl små ställen så jag känner mig som en miljon dessa dagar- lite Ida Warg brun utan sol för att lite sträcka ut tiden innan det är dags att gå in i ansiktsfärg-magnecyl.
Jag avskyr också att smörja in kroppen. Den får bara sköta sig som på stenåldern, hehe. 💄

@Se klart hej! Tack för ditt fina svar. Känns så ovant att sätta ord på tankarna såhär. Ganska skönt. Det blir mer ”på riktigt” på något sätt. Visst har vila varit en brist på många sätt. Mitt drickande eskalerade när vi fick vårt första barn. Minns att jag var bakis så otroligt mycket, varje dag den sommaren. Drack så fort mannen kom hem på kvällen och vaknade svettig och bakis. Usch, mår illa bara jag tänker på det. Känns ändå bra att jag kommit hit och börjat skriva här. Känns lite som en övning inför att kanske i framtiden ta steget och besöka AA eller liknade. Att liksom våga be om hjälp och prata om det med andra. Tycker det är så pinsamt och jobbigt.

Just det här med glow och skönhet känns som en bra morot! Vill också börja träna. Tycker att det syns på mig att jag dricker. Märker ju direkt när jag haft några dagars eller veckors bender att jag får sämre hud och så. Kanske ska unna mig något för utseendet varje vecka jag är nykter.

Idag är dag två. Inte sovit så bra men det gör jag ju aldrig när jag är nykter efter att ha druckit under så lång tid… köpt magnesium och sånt te man sover bättre av i alla fall.

En sak jag tänkt på när jag läst andra trådar här är att många tycker att helgen är en utmaning. För mig är det tvärtom. På helgerna har jag ofta varit så slutkörd och bakis redan efter en veckas drickande att jag håller mig nykter. Sen på måndagen börjar jag igen. Veckodagarna är min största utmaning, när vardagen är trist och grå och jag måste göra tråkiga sysslor. Dricker helst själv. Älskar att dricka själv. Om jag kunde skulle jag låsa in mig i ett rum med musik och vin och aldrig gå ut. Men så kan man ju inte leva. Och egentligen vill jag ju inte det.

Det blir som en ond spiral. Jag vill inte visa mig för folk för att jag är trött och bakis och känner mig ful. Så jag dricker bort den känslan av skam och så blir jag trött och bakis och ful och dricker mer… och så fortsätter det.

Godmorgon
Dag två är en 100% ökning från dag 1!
AA och/eller annan beroendevård funkar bra för många. Att sätta ord på, dela med sig av sin historia men även för sig själv, skuffa fram verkligheten i ljuset är en del i att bli frisk.
Jag tänker på det du skriver om att när du inte dricker blir du ”introvert och trött”, tänker att en får vara sin egen forskningsledare kring sig själv, vara nyfiken och fundera över; vem är jag när jag inte dricker ”på allt”.
Jag har dessvärre blommat ut rejält när det kommer till hudvård, främst, men även makeup även om jag inte använder så mycket i detta tidevarv av no-makeup-makeup… Unn och en sorts terapi är det att peela, smörja, vårda sitt lilla skrynkelnylle.
Men det ökar inte risken för tidig död och demens iallafall.
Ha en fin dag!

@LovisaLo Hej 👋
Ja alltså att överkonsumera alkohol är ju höjden av ensamhet faktiskt. Först dricker man i ensamhet och sen är man bakis i ensamhet och sen börjar man dra sig för att träffa folk över huvudtaget. Det släpper 🫶🏼.

@se klart GUD JA!!! Hudvård FTW! Jag älskar det! Har hittat en så otrolig syra-peelingmask och fuktmask. Plus att sen jag köpte en Foreo så har jag HELT slutat att peela ansiktet för den rengör verkligen SÅ bra utan att reta huden som peeling kan göra på mig. Jag kan ha en väldigt känslig hy och hittills är det bara Dermalogicas daily microfoliant som inte har rört upp mig och mina ytliga blodkärl i ansiktet.

Hoppas ni har en fin tisdag
🩵

@Carisie hej

Hade precis mitt första sammanbrott. Är så trött så trött och hade verkligen velat sova. Eller gå en rask promenad. Men är hemma med två barn så kan inte göra något av det. Drack kaffe, åt mat, drack te, försökte få barnen att sova med mig, försökte få dem att vilja gå en promenad med mig. Men icke. Sen hörde en person av sig och sa saker som gjorde mig arg och ledsen och jag började gråta och hade jag haft vin hade jag nog druckit. Bara ett glas för att bli pigg hade jag tänkt. Eller två glas för att det är synd om mig. Som tur är har jag inget vin inom räckhåll. Fick till sist till en promenad i skogen trots allt och nu känns det lite bättre. Hatar att alkohol gör mig så pigg och glad. Hatar att det gör mig så trött och ledsen med. Hatar alkohol.

Tror att jag har lite abstinens eller avtändning eller något för jag svettas och fryser lite om vartannat. Vet inte hur lång tid det tar för kroppen att återhämta sig? Antar att tröttheten och att jag har så nära till tårar också är en del av det. Längtar efter att känna mig pigg och lite mer… stark och stabil.

@LovisaLo Hej 👋🏼 Usch så jobbigt! Det blir bättre. Efter min senaste karatefylla 🥷 var jag inte mig själv på två veckor. Sov dåligt, hade ångest och var gråtmild.

Men det gick över och det kommer det att göra för dig också 🙏🏼 Det "enda" du behöver göra är att inte mata begäret. Även om du bara skulle ta ett glas vin eller två och stoppa där så har du matat begäret och demonen lägger sig inte i bakgrunden utan fortsätter att knacka dig på framloben.

Så härda ut! Du fixar det här!
🩵

@LovisaLo så duktig du är som bestämde dig för en skogspromenad istället för ”ett” glas. Känner verkligen igen mig i det du skriver, ”bara ett glas gör mig glad”.

Det gäller att tänka lite längre än så (nu i början) jag tänker ”det finns inget 1 glas i min värld och 2 glas är inte heller något att ha”. Tycker du är en superkvinna som kämpar som du gör med barn och allt hemma! Håll ut nu, det blir bättre bara vi håller ut.

Min första vecka var jävulsk, men jag bestämde mig för att rida ut den. Att dricka bort sin ångest funkar inte, det blir en ond spiral av ännu mer ångest som inte heller går att dricka bort. Allt vi kan göra är att hålla ut, en kvart, en timme en dag i taget. Ge oss själva den chansen och lita på alla dem som går före oss och berättar att det kommer bli bättre. För det kommer det bli.

Önskar dig en fortsatt fin dag – så glad för din skull (och vår skull) att du hittade hit och har tagit sånt bra beslut. Vi har varandras ryggar och kämpar tillsammans – kan en så kan alla, vi behöver bara lita på processen och ta kloka beslut för oss själva.

Kram ❤️

@B.Å Åh tack ❤️😭 började gråta av ditt fina svar. Ska verkligen försöka att bara rida ut första veckan oavsett hur trött jag är eller hur arg och ledsen jag blir. Läste din tråd nu och kände igen mig så mycket. Alla samtal man ser på telefonen att man haft dagen efter men som man inte minns. Fy, det är en sån fruktansvärd känsla. Senast i onsdags var jag med på ett videomöte samtidigt som jag drack vin ut en kaffekopp. Minns inte hur mötet slutade och hade tydligen bokat in grejer jag inte minns. Det är verkligen inte värt ångesten, bra att påminna sig om det.

Nu känns det lite bättre ❤️ Tack. Kram vi klarar det här!

@LovisaLo jag också såna möten på min meritlista - fy fan du, hur kan vi göra så mot oss själva, man skäms ju så man vill dö.

Nu har jag varit nykter i 2 månader och även om jag fortfarande kan skämmas (har jättesvårt för att läsa min första inlägg här) så har jag ändå börjat lära mig att känna medkänsla för den personen jag en gång varit. Det var faktiskt efter ett inlägg från en klok medlem som jag började fatta det, att medkänsla är skammens motvikt. Sakta men säkert börjar vi inse att det inte är kört, vi har varit beroende och våra hjärnor har varit kidnappade. Det finns en väg ut och allt vi behöver göra är att inte ta det första glaset. Det är kämpigt i början men så fort man tagit sig genom det värsta börjar man inse att det är värt det.

Så mitt råd till dig är att ge det en chans. Ge dig själv en chans, ge inte upp. Och fortsätt skriv och läs här, lyssna på poddar och läs på. Jag älskar att lyssna på poddar med människor som lyckats och lever bra liv idag.

Vi sitter i samma båt och det kommer bli bättre 🥰