Jaha, ett återfall. Det som gick så bra och jag var så motiverad och säker på att jag skulle vara nykter. Vet egentligen inte vad som hände, vips så var jag jättefull och betedde mig olämpligt. Fan. Ångesten äter upp mig och panikattackerna kommer och går. Vet att jag kommer må så dåligt nu ett tag framöveroch det känns tufft.

Ingen väg är väl spikrak och nu fick jag en påminnelse om hur destruktivt det är att dricka. Jag är otroligt besviken på mig själv. Men nu får jag ta nya tag igen. Jag måste sätta mig och fundera och analysera hur jag lyckades falla för alkoholdjävulen trots att jag var så stensäker på att jag aldrig mer ville förpesta min kropp med alkohol igen.

@Memmy Hej! Det var inte bra, men det viktigaste är ju att fortsätta framåt som du säger. Det är ju det enda som betyder något egentligen.
Hur länge utan att dricka hade du innan detta hände?
Kram

@blomblim
Jag hade en kaosfylla den 21 september, då beslutade jag mig för att göra slut med alkoholen för evigt. Sen blev det ett glas vin för några veckor sedan och nu det här.. Fattar inte hur jag tänkte, jag vet ju hur det blir.
Kram

@Memmy Det är detta jag är rädd kan hända mig. Det kan nog ärligt talat hända oss alla. Jag vill helst kunna dricka lite ibland sen efter mina tre första mån eller så, men jag vet ju inte hur det kommer att påverka mig och hur det skulle gå. Man tänker väl att det kan gå?
Hoppas du mår bättre snart och att du får sova gott i natt och vila dig.

@blomblim på ett sätt kändes det nog som jag hade pajat min nyktra streak ändå efter det där glas vinet för några veckor sedan, att jag kunde passa på att ta en fylla nu ändå. Jag vet i alla fall att jag inte kan ta ett glas vin då och då, total nykterhet är ett måste. Vill aldrig behöva må så här igen, jag skäms som fan för hur jag har betett mig igår.

@Memmy Aha ok då fattar jag. Jag ska försöka banka in i hövvet att det är som när man bantar, att man inte ska tänka att bara för att man bröt ett streak eller tog en bulle så är allt förstört. Upp igen osv! Man lär sig av sina misstag. Svårt annars ju?
Hoppas verkligen att du slipper att må såhär igen. Ja, total nykterhet blir det säkert för mig med tror jag. Men egentligen gör det inte så mycket, det blir bra ändå. Krävs bara lite mer kanske för att man ska ha kul ibland, det blir ju egentligen bättre.

@Memmy så tufft att slita runt med ångesten, tack och lov så lättar den ju med tiden. På’t igen, allas resa ser olika ut tror jag och nu kanske det blir ännu tydligare varför du inte vill dricka.
Hoppas att du får sova inatt och att du mår bättre imorgon.

@Memmy ❤️

Skickar en kram till dig och hoppas du inte straffar dig själv för hårt nu. Vi är många som behöver ”misslyckas” för att sedan ge järnet och förhoppningsvis lyckas till slut. Nu vet du – alkohol och du är ingen bra kombo (tydligen, välkommen i klubben 🤭)) och du vet också hur vi gör för att ta oss ur skiten och börja må bra igen.

Upp på hästen igen bara – en dag i taget vännen ❤️

@blomblim
Så onödigt bara. Nåväl, ska försöka att inte älta 🙂
Så tänker jag också, nykterhet är ju inget dåligt, och dricker man aldrig igen så slipper man ju må skit 😀

@LAO
Tack 🩷 Jag har medicin jag kan ta så att jag kan sova, annars slutar nog inte tankarna snurra.
Jo, jag ska börja min nyktra resa igen och hoppas att jag lyckas den här gången.

@B.Å Tack 🩷
Ja..det känns så bittert bara, det gick ju så bra. Men jag måste rusta mig bättre den här gången, vara mer vaksam på fallgroparna. Men jag ska försöka se framåt, inte bakåt. Så skönt att forumet och ni finns 🩷 Kram på dig

Dag 2

Ångesten är jobbig, känns som om man ska dö emellanåt. Varför gör man så här mot sig själv? Dag två är nästan värst, då fattar man hur grymt mycket man har gjort bort sig igen, livrädd att någon ska få veta. Jag förstör så mycket för mig själv, riskerar allt som är viktigt och betyder någonting. Just nu känns det som om jag aldrig kommer att må bra igen, vill få distans till helgens händelser. Vill bara att tiden ska gå fort. Det känns tungt och hopplöst idag. Inget sug efter någon alkohol i alla fall, det är det sista jag vill ha - mår illa av tanken. Dock är jag ju en helgdrickare och det är då det finns risk för fallgropar. Men nu är jag avskräckt så ingen risk dom närmaste veckorna framåt. Jag känner mig då hopplös.

@Lonely Man Ja, det finns ju inga andra alternativ än att börja om igen. Så arg på mig själv bara, för att jag gör så här mot mig själv.
Hoppas att du får en fin dag 🩷

@Memmy du är inte hopplös. Ångesten är värst i början, främst pga giftet som ska ut nu. Nu behöver du verkligen vara bestämd så att du inte förlänger processen – men det vet du ju redan och du är bestämd!

Håll ut – var snäll mot dig själv och ha kortsiktiga mål…som att ikväll går du och lägger dig nykter, det är bästa målet.

Mig hjälpte det att ska lite ordning och reda i kaoset (som främst pågick i mitt huvud) småsaker som att bädda rent och lova mig själv en nykter natt, det kunde jag se framemot när allt kändes tungt och kolsvart. Du kommer klara det här, heja dig, hela dagen ❤️

@B.Å Jag vet ju att ångesten släpper med tiden och den inte går att skynda på. Det är ju jag själv som har skapat mitt mående genom att förgifta mig själv. Jag blir så handlingsförlamad av ångesten, allt annat försvinner. Men jag har lyckats få i mig lite mat och tänker att jag ska ta ett varmt bad ikväll och sedan sova. Sedan är det väl så att jag får ta konsekvenserna som mitt fulla alterego skapade, oavsett hur ont det gör. Jag skäms så in i bomben.

@Memmy Tyvärr är det nog en vanlig fälla att ta några glas och så går det bra. Kanske till och med ett par gånger. Sedan åker man dit igen….varje gång du dricker så vaknar din beroendehjärna igen och pockar på mer och ännu mer…. Så att inte ta ett endaste litet glas är viktigt för att lyckas.
Då kommer alkoholen att bli allt oviktigare alltmedan beroendet somnar in.
Och du kommer att lära dig att ha roligt på riktigt. Utan ångest.
Så ta vara på denna erfarenhet. Som många redan skrivit: det är inte kört eller försent.
Men det kan vara jobbigt att börja om , gör dig en bra plan denna gång.
Kram❤️🙏🏻

@Amanda L Hej🩷
Ja, så är det nog, vilket är så konstigt för man vet ju innerst inne att man inte kan eller någonsin kommer att kunna hantera alkohol. Nu trillade jag dit, men det finns inga andra alternativ än att ta tag i det igen och fortsätta mot nykterhet. Men jo, det känns tufft att börja om. Men mitt första mål är 3 månader. Just nu upptar ångesten hela min kropp, när den dämpas så ska jag försöka göra en plan - en bättre plan än sist. Jag hade en tanke att faktiskt gå ut med att jag har alkoholproblem, att jag inte kan dricka, så slipper man smussla med det. Men jag vet inte, jag ska fundera på den ett tag.

Kul att höra från dig, kram!