av Humptydumpty

Hej. Jag är ny på forumet.
Jag är en man som nyligen dömdes till grovt rattfylleri till villkorlig dom och med nöd och näppe slapp fängelse.
Jag lever ett ordnat liv med bra jobb, villa, sambo och barn i framtidsplanerna.
Jag har alltid varit lite av en ticking bomb på alkoholfronten där 1 av 20 ggr kan det gå fel, för full, blir orädd gör dumheter dock aldrig tidigare kört berusad.
I detta fall kände jag mig berusad, blev ilsk på stället jag var på och valde att ta bilen hem efter alkoholintag. Polisen tar mig och sen börjar processen.
Jag har fått urinera framför läkare, tagit blodprover så min nålrädsla numera är obefintlig, pratat med psykologer, ansökt om alkolås(och fått det)
Nu är domen klar och jag ska leva vidare. Jag har i princip lagt ner alkoholen, jag saknar den inte. Jag har drckit 1 x öl vid två tillfällen på ett halvår i mitt hem. Jag tar oplanerade blodprover till Transportstyrelsen pga att behålla mitt alkolås.

Men nu till tråden, jag känner ett tungt hjärta från och till och skammen ligger kvar. Jag skadade ingen och körde på otrafikerad väg. Min sambo tog det hårt men har varit stöttande, vi lever vidare våra liv och har det bra idag.
Nu ska jag sitta med ett 10 årigt belastningsregister som dessutom ligger publikt på dessa djävulssiter som lexbase. alla mina nära vet om det men min arbetsgivare har jag inte notifierat pga min villkorliga dom som jag inte anser de har med att göra. Tills jag blir googlad/lexbasead.

Hur gjorde ni som varit i samma sits? Gå vidare med livet och se det som en lärdom kanske? Hur slipper man det stora trycket över bröstet och oron att alla "vet" som inte är din närmaste familj. Tid?
Nu kommer sommaren med stormsteg och jag skall inte dricka, som man vanligen gör på t.ex semestern i solstolen.
Lite flummig post kanske men ville hitta nåt anonymt ställe att bara få ut orden på.
Önskar er allt gott och tack för ni valde att läsa min historia.

Rosette
fre, 2023-03-31 - 16:36

Hej @Humptydumpty och varmt välkommen hit!

Du är ny här och berättar om vad du går igenom på grund av alkoholen, grov rattfylla, du slapp fängelse. I övrigt ett välordnat liv.

Modigt och starkt att sätta ord på det, även att du vänder dig utåt för stöd. Skam och skuld är tunga känslor att bära samtidigt som det för alltid inte kommer vara lika tungt. Du gör också allt du kan nu för att ställa till rätta det som skett.

Du saknar inte alkoholen och verkar fast beslutsam om att se till att något sådant här aldrig händer igen, det är olikt dig som person och krocken med dina inre värderingar blev stor.

Ibland kan det ta lite tid innan en tråd får fart, så skriv gärna flera gånger, berätta gärna hur du mår och hur det går så kommer du säkert få flera svar. Hoppas också att du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt.

Varma hälsningar,
Rosette, Alkoholhjälpen

Amanda L
fre, 2023-03-31 - 18:57

@Humptydumpty Hej, jag vet inget om hur det är att synas i olika register. Dock tror jag intresset är mindre för att leta i sådana än du tror. Och även om någon skulle se det, så har många överseende med sina medmänniskor, i varje fall om de verkar ha tagit tag i sina problem. Jag gissar att det är din egen skamkänsla som kanske förstorar upp vad alla andra kan tänkas veta och tycka. (Fast jag vet hur den tanken kan gnaga.)
Alla här har en massa saker vi önskar ogjorda, (du är verkligen inte ensam) men vi måste också kunna förlåta oss själva och inse att vi bara är människor. Tycker att du ska försöka göra dig av med skuld och skam. Så länge du jobbar med nykterheten så tycker jag att du gör vad du kan. Alla människor kan göra fel, frågan är vad vi gör sen. Jag tror det är viktigt att du försöker gå vidare och må bra. Både för dig själv, nykterheten och din familj. Lycka till och skriv mer :)

sandraren
tors, 2023-04-20 - 10:05

@Humptydumpty Hej. Jag hör dig! Jag hör din oro och känner igen mig. Troligtvis är det många här som landat i insikten att förändra sina vanor på grund av att vi gjort de där avgörande misstagen på fyllan. Den där droppen som fick mig att till slut ta in att jag faktiskt har alkoholproblem blev en natt på häktet i mars följt av orosanmälan som jag jag hanterar just nu samtidigt som jag ställer mig frågan om barnen någonsin kommer se upp till sin mamma igen... Men, som jag läser av många här: den enda vägen att gå är framåt. För varje dag vi låter bli, för varje timme vi andas, för varje sekund vi inte skadar, skrämmer eller förstör är vi bra. För vi är bra, bara inte ihop med Alkoholen. Släppa den bästa vännen och stå på egna ben, så jävla svårt och läskigt! Men att samtidigt bära tyngd av skam och skuld gör den resan ohanterlig. Omöjlig i mitt fall. Enda vägen att gå ÄR FRAMÅT.

Humptydumpty
ons, 2023-09-06 - 22:54

Hej igen, nu har det passerat lite tid. Livet går vidare. skamkänslorna har lagt sig till stor del men finns där men stödet från nära och kära är stort, även en viss stolthet från somliga pga min öppenhet vilket glädjer mig.

Jag lever som tidigare med min fina sambo och arbetar som vanligt, jag har ännu ej sett någon anledning att berätta för arbetsgivaren om detta felsteg då det varken då eller nu påverkade mitt arbete. Men det är något jag ibland funderar på att göra då oron finns där att det "dyker upp" och då blir än värre att förklara.
Jag har valt att vid ett par tillfällen ta stödhjälpsamtal(?) av psykolog vilket har hjälpt.

Något intressant som kommit ut allt detta är hur det fått män i min närhet att bli 100% stenhårda att inte ens titta åt bilen dagen efter. Jag själv dricker mycket sällan och aldrig några mängder som leder till berusning. Jag undviker krogmiljöer, inte för jag inte kan tacka nej men för det har aldrig varit speciellt intressant för mig i dessa miljöer utan ett gäng öl i kroppen. Man kan väl säga att jag fick ett sent uppvaknande och blev lite vuxnare på kuppen. Något jag önskar att jag kunnat fixa utan en dom i bagaget men nu är det som det är :)

Jag "lurkar" en del på detta forumet och tar in så mycket historier, jag vet att jag kanske inte faller under den typiska alkoholisten, men som jag nämnde i trådstarten har alltid haft dåligt ölsinne(alkoholvett)
Jag har aldrig kunnat ta just EN ÖL, det går däremot utmärkt nu.

Jag fortsätter med provtagningar av blodet pga alkolås, något som var fruktansvärt till en början men nu är rutin, jag har såklart inga positiva blås i mitt lås heller (vilket är POSITIVT) :)

Tack för svaren ovan, det va mycket fin läsning för mig.
Varma hälsningar
Humptydumpty

Ångestgubben
fre, 2023-09-15 - 14:13

Hejsan!
Jag känner igen en del av det du beskriver. Men det är tyvärr inte av den positiva arten för jag ser en hel del varningssignaler i din beskrivning.

"Jag skadade ingen och körde på otrafikerad väg"
Är en tydlig varningssignal om att du inte tar situation riktigt på allvar. Sen att du skriver att du har alkolås och dricker EN öl nu och inte har problem med det, men vad händer när alkolås är borta och arbetsgivaren får reda på ditt snedsteg och i värsta fall blir av med jobbet? Du beskriver att du lever ditt liv som "vanligt" är också varningssignal för mig.

Att du har kniven mot strupen genom att hålla dig till enbart en öl åt gången pga av alkolås i bilen är inget konstigt, men varför dricka en öl när du i själva verket hade svårt med just detta?
Du utmanar verkligen dig själv och är precis som du beskriver dig själv, som en "ticking bomb" . Skillnaden är just alkolås, MEN du vet att det är inget som varar för evigt utan är borta ur bilen när din spärrtid är över.

Du beskriver dig själv som att du ej faller under den typiska alkoholisten. Är även det en ursäkt och ett sätt att förmildra den händelse som trots allt åkte dit på en fyllekörning.

Alla s.k försvar i våra beskrivningar till våra förhållanden till alkohol är en varning om att du och jag är på helt fel spår.

Jag är nykter alkoholist och känner tyvärr igen din beskrivning alldeles för väl. Jag "föll inte heller under den vanliga alkoholisten"
Den vanliga alkoholisten sitter i hemmet och dricker sin alkohol och sköter om sitt arbete. Dom andra bänkalkisarna är några enstaka procent. Sedan har vi hundratusentals som som är dom riktiga alkisarna som lever sina liv och betalar räkningar, sköter sina jobb ända tills vi börjar tappa greppet...

Varafrisk
fre, 2023-09-15 - 15:49

@Humptydumpty Som tur var berättade jag för min chef om mitt beroende innan det hände ngt allvarligt som tex rattfylleri. skada ngn annan mm mm. Min chef mötte mig m stor förståelse dessutom skulle jag börja på en öppenvårdsbehandling. Skammen släppte när jag hade berättat och oron för att chefen skulle få reda på att jag var beroende.

Jag undrar hur tänker du att den typiske alkoholisten är?

Lycka till med nykterheten🤗

Humptydumpty
tis, 2024-05-14 - 11:46

Jag har varit helt utan alkohol sen i december 2023, jag blev även pappa nyligen. Nånstans klickade det och blev viktigare att vara stabil förebild för min familj än några droppar (som lätt kunde bli för mycket).
Jag är mer än hälften av tiden igenom min villkorsperiod på alkolås och kan se ljuset i tunneln. Det är fortfarande skamfullt att köra med den men jag tycker det är en otrolig uppfinning.

Det jobbigaste under perioden har nog varit att folk i närhet, kollegor m.m när jag tackar nej till alkoholhaltiga drycker. Det är verkligen en enorm press att man ska "ta en öl" efter ett veckoslut på jobbresa t.ex men det verkar ha gått in hos de flesta.

Jag gör väl en avstämning här om ett kommande halvår. Tack för ni läste min text.

elinnnnaaa
tis, 2024-05-14 - 14:25

@Humptydumpty
Hej där!
Du är inte ensam, jag och min sambo blev i söndags misstänkta för grov rattfylleri.
Det är oklart hur det kommer spela ut sig då bilen var parkerad och vi satt utanför bilen när polisen kom. Ett vittne som sagt sig sett oss köra.
Men tanken av att tjäna ett fängelsestraff är en ordentlig väckarklocka, hur fan kunde vi låta det gå så långt.
Ångesten är brutal och tacksamheten över att vara oskadd och inte ha skadat någon annan är enorm.
Kämpa på, det är så så värt att vara nykter, för denna känsla är inte värt en enda droppe alkohol

aeromagnus
tis, 2024-12-24 - 13:37

@Humptydumpty att det egentligen ska vara så konstigt att tacka nej till alkohol. Troligtvis har de minne av att du druckit. Du får se rattfyllan som en vändpunkt i ditt liv. Vändpunkten till ett bättre liv utan skiten...