Div åsikter eller...?

1670 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Adde
Nja

det kan jag nog inte göra på rak arm för han sa det till oss när han var våran gäst på Gamla i Gården men det vore ju underligt om det inte står i hans rapport eftersom han hänvisar till den. Forska lite mer här : http://www.ufold.uu.se/Evenemang/Ovriga_evenemang/Gerhard_Larsson_om_Mis...

mulletant
Tack för den

- på den här länken finns också massor av info http://www.ufold.uu.se/

Tack och ha det.... bäst! / mt

Adde
Hade lite

mer tid på mig nu :-) Läs och begrunda :-) Det är bara 943 sidor!! Lätt som en plätt :-))

http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/71/05/4a710efb.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/71/05/601ea169.pdf

Efter att ha skumma igenom lite av det iofs intressanta materielet så hittade jag svaret på din fråga på sidan 102 !!

Adde
Sista dagen

på konventet, sista goa hotellfrukosten och snart avslutningsmötet sedan båtresan till fastlandet.
En helg i fina vänners sällskap går så svidande fort. Men det har varit ett trevligt konvent med nya härliga kontakter att prata med i framtiden, mestadels unga eftersom det är konvent med många unga.
Som vanligt känner jag mig väldigt trött, en skön trötthet, och det sitter till största delen i huvudet. Jag tycker jag borde ha hört det mesta men fortfarande kommer det historier som berör så ofantligt mycket och som tar tid för mig att bearbeta. Jag lär mig så mycket av andra och jag är så tacksam att jag får uppleva detta.

Det är intressant att studera människorna och vad de gör för sin nykterhet. Vissa, framförallt de som inte hittar en bra nykterhet och som går ut och in i programmet, skulle jag gärna vilja säga åt att ta ut bomullen från öronen och stoppa den i munnen. De har verkligen muninkontinens och pladdrar på mellan himmel och jord men lyssnar väldigt sällan på vad andra säger. Jag själv blir nog mer åt andra hållet och blir så fylld av vördnad för den enorma kunskap och erfarenhet jag kan suga åt mig så jag har inte tid att prata. Många gamlingar där jag känner mig som en liten pöjk bredvid och, som sagt, många unga som har en ny bra vinkel på det de säger.

Nu ska jag checka ut och sen mingla lite på Säveskolans skolgård innan avslutningsmötet.

Livet är gott att leva just idag :-)

Adde
Ok nu är

konventet över och som vanligt far tankarna runt i skallen om allt jag hört. Jag har "lyckats" pricka in många möten där det gråtits massor när folk delat om sina liv men efter samtliga möten har det visats massor av kärlek och kramarna har varit otaliga. Det märks så väl att folk växer när de får lassa av sig sina upplevelser och få kärleksfull respons tillbaka.

Många unga från olika behandlingshem var där och det hörs på snacket att de är så imponerade över vad som händer inombords när de ser och hör de som varit i samma situation skratta, kramas, gråter en skvätt av lycka eller sorg,dansar och lever rövare på lördagskvällens fest och det helt utan droger eller alkohol.

Min största behållning var en vänlig och omtänksam gest från en väldigt ung deltagare. Jag fick en lite störande hosta på ett möte och hon bjuder mig på vatten från sin flaska med ett leende. Hennes bakgrund kan få vem som helst att börja gråta av vanmakt, hur samhället nekat hjälp bla med att komma ifrån sin dysfunktionella familj och hur hon trots alla motgångar med eget missbruk nu äntligen kommit på rätt kurs pga sin egna vilja att förändra sitt liv. Mitt i denna svarta uppväxt finns vänligheten att bjuda på en klunk vatten för att hon känner en vilja att hjälpa. För mig blir det en viktig symbolhandling som betyder oändligt mycket mer än just vattnet. Det visar på en egen inneboende medmänsklighet som hon själv aldrig fått uppleva och jag blir helt klart imponerad över denna unga vän som har denna förmåga. För mig betyder denna lilla episod så mycket mer : Det finns alltid en fin människa bakom missbruket, jag får aldrig glömma det.

Och som så många gånger förut har jag råkat ut för lite smått otroliga historier. På avslutningsmötet satt jag bredvid en man med en speciell dialekt. Vi kom att prata om det och samtalet kom in på gemensamma vänner och det visar sig att mannen är nära vän till en vän till mig. Det skiljer 6 år mellan dem i nykterhet och det hade utspelats den klassiska scenen när den här mannen klivit in aa-lokalen och där sitter min vän och flinar. Ett kärt möte blev det för ingen hade anat vad den andre styrde med. Dessutom visade det sig att jag kunde hjälpa den här mannen med en annan kontakt inom aa för ett gemensamt projekt inom deras profession. AA måste nog vara den största informella arbetsförmedlingen i världen :-)) Det finns ju hela företag med missbrukare som gör lysande jobb och tjänar massor av stålar :-) Då har man vänt på livet och betalar verkligen tillbaka !!

Det är alltid sk countdown på Gotlandskonventet när man räknar hur många års nykterhet det sitter i salen. Jag tror det var 2154 ÅR !! (och några dagar till) och där den äldste hade 53 års nykterhet och den "yngste" 2 veckor. Att se den gamle ge bort Stora Boken i present till den yngste gör att inte ett öga är torrt. Det visar att det verkligen fungerar om jag gör det valet.

Mitt beslut om att vara nykter förstärks efter en sån här helg och jag är, om möjligt, ännu stoltare över att kalla mig nykter alkoholist.

Jag har ett bra liv idag och ni är en del av det som gör det möjligt för mig så tack för att ni skriver här och hjälper mig framåt !

Stigsdotter
Tack!

För att du delar med dig - verkar helt klart vara en upplevelse som är bra på alla sätt och vis!

Adde
Goaste

tjejen törs välja sida utan att skämmas !! En bra förebild !
http://www.accentmagasin.se/2012/03/sa-dissade-loreen-champangesponsorn/

Nynykter
Sånt gillar vi! Härligt med

Sånt gillar vi! Härligt med nyktra förebilder.
Nynykter (som väl inte når ut till så många men i alla fall är en förebild för tre barn)

mulletant
Härligt av Loreen

jag tror att Laleh också är nykter. Adde har säkert koll:) / mt

Adde
Laleh

ligger vääääldigt långt från min gilla-lista :-(

mulletant
Hej Adde,

jag tänkte mest om du vet om Laleh är nykter - alla (unga) artister som har mod att öppet ta avstånd från droger är ju förebilder eller hur? Jag har för mig Laleh var ambassadör för Vit jul men sen vet jag inte mer. / mt

Adde
Jag har

faktiskt ingen aning för som sagt så är jag inte ett dugg intresserad av henne.
Men visst är det viktigt att ha förebilder för många, Adam Tensta tar ju uttryckligen avstånd från droger och alkohol och jag vet att det är många som följer honom. Jag tror också på ide'n att sk kändisar är öppna om sitt missbruk för det avdramatiserar frågan lite och får effekten lite av " kan dom kan jag " och alla öppningar för att tänka över sitt bruk är ju bra.

Jag kan tex reta ihjäl mig på att media inte redovisar dödsorsaken hos de som dör en "oförklarlig" död. Jag tycker det är viktigt att tala om det så får man själv ta beslutet om det är värt det. För några veckor sedan hittades en död ung man i en lite sjö, död, efter att ha blivit portad från en privat fest där drogerna flödade. Killen (23 år ung) hade petat i sig en mix på Tramadol, SPICE, Rohypnol och Benzo. Jag har inte en susning om hur en sån mix funkar men varje del i mixen är ju lungnade så för mig är det en gåta hur man kan ställa dosen så man blir piggelin av den ?! Och det är svårt att ställa in den rätta dosen när man labbar själv och då ökar ju risken högst avsevärt att det ska gå åt helvete.

Jag är väldigt glad att jag är en vanlig alkis !! En stolt nykter alkoholist !

Som dessutom är hög på Loreens vinst och det är en garanterat bakfyllefri drog !

Adde
Jag känner

mig på något konstigt sätt less och förhoppningsfri över vår missbruksvård Jag misströstar helt.

För inte så länge sedan sa fd folkhälsoministern Morgan Johansson att pengar (ca 150 milj) skulle anslås till kommunala hjälpavdelningar för barn (och medberoende)och det är möjligt att de pengarna betalades ut MEN de öronmärktes inte så för många kommuner försvann pengarna rakt in deras misskötta kassakista utan att göra nytta, bla i min kommun.

Sedan kom nuvarande minister Maria Larsson och sa samma sak och vi var många som krävde en öronmärkning av pengarna men hon ville sköta det på frivillig väg genom att ge ut morötter till de som skötte sig. Det funkade ju inte i vår kommun. Inkompetensen bland våra politiker om hur en bra missbruksvård ska skötas är helt djävla obefintlig. Nye ordföranden i socialnämnden ( när ska egentligen missbruksvården tas bort från socialen ?? Det har ju pratats i åratal om den förändringen) befäster sin inkompetens genom att på första dagen på jobbet säga att "behandlingshem är för dyra så de ska vi skära ner på". Men hallå !! Hur djävla dum får man vara ?? ALLA vetenskapliga undersökningar visar ju på ett bättre resultat via behandlingshem än öppenvård. Man ska ju vara en verklig måttlighetsdrickare, på gränsen till riskbruk, om man ska ha nytta av öppenvården eller tex Prime for Life.

Jag har en alkisvän som i detta nu är inkallad till en stor samling av politiker och tjänstemän för att berätta hur hon anser att missbruksvården ska se ut. Hon har ju gedigen erfarenhet som på så sätt tas tillvara. Kanonbra !! Hon är tillfrågad som expert i ämnet ! Det ni alkisvänner ! Så ska det se ut ! I min del av Sverige finns inte det på kartan över huvudtaget.

Annars har jag återigen blivit påmind om vikten av att titta inne i mig själv och lägga all energi på min egen nykterhet. Jag har varit med ett tag men jag måste komma ihåg att när andras problem blir större än vad jag kan påverka så måste jag se om min egen nykterhet i första hand. Sköter jag inte om den så spricker allt, det har jag sett alltför ofta. Jag har på kort tid träffat flera unga som kommit in i programmet och det gör mig gott att se och jag hyser stort hopp om att dessa blir en fantastisk tillgång för vårt land med sitt nya, fina, synsätt på hur livet ska levas.

Och detta hjälper upp mitt missmod mot politiker och tjänstemän som inte kan något.

Adde
Att bli

oärligt behandlad av en vän, och dessutom en vän i gemenskapen, är det värsta jag kan tänka mig. För att kunna fungera som människa, som en nykter alkoholist, måste jag vara fullständigt ärlig mot mig själv OCH mot andra annars kommer lögnerna ifatt förr eller senare och skapar kaos. För att klara den ärligheten måste jag vara en känslomänniska som kan förstå vad det innebär för mig själv och för andra om jag ljuger. Jag får och kan inte förbise att jag gör illa någon medvetet om jag luras och är oärlig. Det måste bli, och vara, ett sätt att leva för mig

Jag har idag blivit varse att en god vän ljugit för mig på ett sätt som gör att även jag, helt ovetande, får konsekvenser för hans handlande. Man brukar säga att sjukdomen är listig, falsk och stark men det han nu gjort är en helt medveten sak som får kraftiga konsekvenser för hans del och det kan spilla över på mig som kan hamna i den sitsen att jag får visa min oskuld. Jag är inte oroliga för min oskuld, jag är helt ren, MEN jag vill inte bli förknippad med det drogrelaterade han gjort. Att veta hur mycket droger förstör människor, göra sig fri från det själv och sen deala med skiten är så djävla lågt. Hade jag vetat det själv hade jag utan tvekan polisanmält honom.

Nu har jag verkligen kontakt med hela mitt känsloregister, jag känner hat, är arg, ledsen och förtvivlad över att bli lurad av en som jag trodde var min vän. Jag förlåter absolut ett återfall men aldrig att jag kan förlåta medveten försäljning, "bara" för pengar, som drabbar så många. Aldrig.

sunshine in my heart (inte verifierad)
Alkolist och nu erkänner jag det,,

Har alltid varit benägen att dricka för mycket och för ofta,men det sista halvåret har det eskalerat. Jag har gjort riktigt dumma saker och skämt ut mig för mina barn,jag somnar bra full på soffan var o varannan kväll efter jag sett till att yngste pojken kommit i säng,vaknar i panik ifall jag inte ställt klockan mitt i natten. Jag har alltid skött mina barn bra,men nu vete fanken längre,den store tar avstånd då jag nästan varit kanon varje gång han varit här.De säger att de inte riktigt känner igen mig längre och det kan jag förstå..Den yngste säger att jag borde sluta dricka och trots att jag vet att han har rätt,blir jag både ledsen och arg inombords. Jag fattar ju inte ens själv varför jag gör så här!jag får ångest och sen dämpar jag den nästan varje kväll med alkohol.. Jag har bestämt mig för att sluta "slå" på mig själv när jag misslyckas med att låta bli att dricka och iställer peppa mig själv att försöka på nytt.Jag ska försöka ha en inre monolog med mig själv som jag vore min bäste vän istället för fiende.Efter att ha varit osams med sonen imorses av andra orsaker och med en förbannad ångest över att jag var full igår igen,klippte jag upp tetraförpackningen med vin och slog ut den medans jag pratade med en väninna i telefon.Hon är ovetandes och jag vill ha det så,men att hon var i andra änden kändes konstigt nog som ett stöd..Nu känner jag att jag behöver erkänna detta öppet men anonymt och kanske här kunna få stöd att låta bli att dricka. Jag ska verkligen göra ett försök att bli nykter och den mamma jag egentligen är..

Stigsdotter
Kastar ut lite lyckobubblor och kramar här...

...till Adde som blivit sviken och till Sunshine... som jag välkomnar hit i denna gemenskap av tilltufsade själar. Jag tycker att det är ett bra stöd att läsa och skriva här och hoppas att du kommer att tycka detsamma. Det är gott att veta att man inte är ensam, även om det såklart samtidigt är lite sorgligt.

Det handlar om att skaffa sig nya vanor. Du skall vara snäll mot dig själv för din egen skull för att du vill vara den bästa mamman för dina barn. Bra att du hällde ut tetran. Ett litet steg på vägen kan vara att sluta köpa "storpack". När en flaska är slut så är den slut liksom.

sunshine in my heart (inte verifierad)
tack!

Tack för stödet!!,,det var ett stort steg att bara gå med här,samtidigt en lättnad att erkänna trots att man är anonym.Ett ännu större steg blir att återgå till mitt "gamla" jag,,Idag har jag haft sms-kontakt med min äldste son,inget lovat eller så,bara skrivit att hur jag än är,så älskar jag honom och svaret jag fick var så fint. Nu känner jag mig stärkt.Har spenderat dagen med en god vän som jag känt sen jag var 7 år och det gjorde gott för själen =)Jag sköter ju allting så bra sett utåt,har många bollar i luften,jobbar på bra och mitt hem är oklanderigt,varför är då alkoholen det enda som får mig känna mig nöjd med mig själv??!! Nu ser jag fram mot att vakna varje dag utan "fylle-ångets",rädsla för vad jag kan ha svarat/skrivit på f-book, vem jag kan ha sms-at el ringt utan att minnas,,Tänk vad man kan förstöra för sig själv på väldigt kort tid,,Känns skönt att ha gått med här och jag är övertygad om att det kan hjälpa mig! Tack Stigsdotter för ditt fina inlägg...

Adde
Usch

det här blev en känslomässigt jobbig resa.

Jag har nu ett dygns distans till värsta överraskningen att min vän grundlurat mig och tankarna har verkligen flödat. Helt plötsligt faller pusselbitar på plats, pusselbitar som funnits tidigare men som jag inte haft viljan att se hos en vän. Ok, jag har sagt tidigare att jag vill inte vara misstänksam mot folk och att jag är naiv och har åkt på blåsningar tidigare men inget i närheten av detta. Och nu blev det också en prövning jag inte förväntade mig, jag vill ju inte gå tillbaka till den misstänksamma människa jag en gång var i missbruket. Jag måste återigen bygga upp mitt förtroende för andra och lita på det fina som finns inom alla människor, innanför missbruket.

Jag har aldrig använt hasch men jag vet hur det luktar och, helt surrealistiskt, så vaknade jag i morse med haschlukt i min näsa och med ett fruktansvärt obehag. Ni vet hur det kan vara som nynykter att vakna och tro att man druckit fast man bara drömt, så var känslan. Nu kommer jag ihåg att den lukten kunde anas i en kåk som min vän äger men inte använder speciellt frekvent. Därav drömmen antar jag.

Livet är omtumlande ibland och jag är otroligt glad att jag har lärt mig använda de verktyg jag fått ta del av i nykterheten. Det finns fördelar med att vara nykter alkoholist !!

Lilja-12
Adde, förstår din besvikelse!!

Käre Adde, när man känner att någon fört en bakom ljuset är det en smäll som heter duga. Ilska, besvikelse, sorg blandat med ett slags misstro mot sig själv " är jag så dj-a lättlurad..."

Det ÄR svårt lita på en annan människa, speciellt för oss drinkare. Hela vårt tidigare liv gick ju liksom ut på att inte lita på omgivningen utan bara på flaskan.

Kan man lita på alla? Nej. Kan man lita på någon? Ja.

Tappa inte din positiva syn Adde, för ett rötägg.

Du är så värdefull med din ärlighet och din tilltro till andras förmåga.

Detta var en smäll, ja! En käftsmäll kanske till och med.

Men det finns många andra som inte skulle vika.

Repa mod igen Adde!

Kramar
Din Lilja

Adde
Tack

Lilja :-)
Jo, jag är på banan men känslorna har nog tyvärr vänts lite mot mig själv just nu. Och det för att jag inte SÅG vad som hände. Vi bor iofs 40 mil från varandra så det har ju inte varit daglig kontakt men ändå har jag ju sett tecken men som jag valt att bortse från just för att det var en vän jag litade på. När det gäller andra så har jag ju numera en väldigt utvecklad magkänsla på hur det står till och jag känner ju igen symptomen men i just detta fallet har jag varit blind fastän det nu med facit i handen var så tydligt.

Jag har gjort valet att lita på alla just för att det förenklar tillvaron för mig själv och på något förunderligt sätt så fungerar det med de allra flesta människor. Det blir liksom en liten "spinn-off" effekt av tillit : Litar du på mig så litar jag på dig :-))

Och det handlar nog också lite om att släppa taget, inte behöva kontrollera allt eller alla runt mig utan att ha en förtröstan att livet knallar på rätt bra utan att jag ska styra det :-)

Jag kan se nu att jag lite halkade tillbaka i gammalt beteende och började ringa och styra och ställa så allt skulle bli bra, nåja, så bra det nu kan bli. Jag skyddar INTE honom, inte på något sätt, men det finns annat runt honom som behöver stöd men som tur är finns det ju fler människor på denna jord som kan fixa till saker och ting till hyfsad belåtenhet. Se där ! Saker och ting ordnar sig ändå men jag vill ju i alla fall sträcka ut min hand !

Stigsdotter
De där tecknen...

...kan vara så subtila. Det är väldigt ofta man inte ser dem förrän efteråt när man vet vad man ska titta efter, eller snarare, att man borde ha tittat efter någonting. Kanske till och med så att man undermedvetet uppfattar saker och ting och "lagrar" dem i hjärnan för senare framtag - skulle det inte kunna vara så? Därför tycker jag inte att du skall klandra dig själv för att du inte såg.

Ett bra exempel på detta (som kanske kan få dig att dra lite på munnen) är en situation som jag befann mig i. Det var under en personalfest, jag minns inte hur diskussionen gick eller vad det var som föranledde detta (eftersom det var fest var jag förmodligen berusad, kanske flirtade jag med honom??). I alla fall så brister en av mina kollegor ut i skratt och säger till mig: men jag är ju bög, har du inte fattat det?!

Sett i efterhand var där väl allt annat än subtila detaljer som visade på kollegans preferenser och jag kan inte begripa att jag inte sett. Men, min poäng med detta är att vi människor är ganska selektiva i vad vi väljer att ta in - medvetet eller omedvetet låter jag vara osagt. I mitt fall tänker jag att det kanske är för att det inte är så viktigt för mig om en människa är homo eller hetero, det är ingenting jag funderar på, är h*n trevlig pratar jag glatt på utan att fundera över vilket :-)

Adde
Visst har

du rätt Stigsdotter !

Jag tycker att jag har hyfsad koll på hur människor runt mig agerar och hur deras beteenden är. Vissa är ju direkta spegelbilder på hur jag var när jag var aktiv och det är lika skrämmande varje gång jag möter dessa. Personen ifråga behöver ju inte vara påverkad utan det är hela missbrukarbeteendet som märks så tydligt. Vi är ruggigt lika varandra i denna sjukdom.

Andra gånger är det just de där små subtila tecknen som du nämner som ger mig fjärilar i magen utan att direkt kunna sätta fingret på VAD det är som påverkar mig men jag tror att det återigen är små saker som jag själv haft för mig en gång i tiden. En annan sak som jag blivit påmind om i dagarna är de där små onödiga lögnerna som egentligen inte behövs, det hade varit bättre att vara tyst, men som används för att "rättfärdiga" ett svar av något slag. En form av undanflykt för att inte vilja visa sitt riktiga svar av någon anledning ofta bottnat i dålig självkänsla som gör att jag inte orkar stå för mitt svar. Under min aktiva tid ljög jag nog mer än jag pratade sanning.

Idag har jag lärt mig att de där små små lögnerna, undanflykterna, ofta föregår ett återfall och ofta avslöjas dessa pyttesmå lögner efter en tid i ett annat sammanhang när vederbörande inte längre kommer ihåg vad han sagt. Kan man då ge en liten hint till den som ljuger så kan ju återfallet hejdas.

Att du raggar på en bög förstår jag fullt ut för många av dem är sexigare än kvinnor :-) Jag har flera vänner av båda könen som är homosexuella och på många sätt och vis trivs jag bättre i deras sällskap än i andras. På något sätt är det som i alkiskretsar helt avslappnat och ingen har nåt att dölja utan kan vara helt naturliga i sin person. Och det känns verkligt bra.

Adde
Lyssna

lite på ett av förslagen till Lyssnarnas Sommarvärd : Maja Holmberg

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5085497

Adde
En liten
Adde
Återigen

kommer påminnelsen som ett slag i magen.

En vän, rätt så nynykter bara ca strax under 3 år, har fått beskedet att hennes vännina dött i sjukdomen. Det är hennes första vän som dör med alkohol och tabletter som sista sällskap, det kommer nog fler. Hon känner samma röra i sina känslor som jag gör när det händer. Först förvirring, sen en mäktig ilska över vad som hänt "varför i helvete hörde h*n inte av sig innan ??", sen en enorm sorgsenhet över vilken kraft alkoholen och drogerna har och självklart ledsenhet för att en fin vän gått bort.

Men även en glädje över att tillhöra en gemenskap där det är ok att vara ledsen och arg och få uttrycka det i klartext och få känna att man tömmer ur sig det som hotar att överta hela mitt sinne. Känna stödet och få hjälp när man vill oavsett tid på dygnet, det är inte många i vårt samhälle som har det så bra när det krisar.

Att ha tillgång till hela sitt känsloregister är också en förmån, att få uppleva den läkande kraften i vårt egna system utan droger kan vara jobbigt i dessa stunder men ger mångdubbelt tillbaka när vi kliver ur turbulensen.

Jag är så glad att jag inte är kemiskt beroende utan kan möta livet på lika villkor.

Stigsdotter
Det är så många...

...som har offrat sitt liv för detta gift. Oerhört tragiskt. Vi skall inte bli en av dem!

Kram!

Adde
Rätt

Stigsdotter !

Så länge vi gör det som är bra för oss och sköter vår hemläxa så gör vi det bra mycket svårare för alkoholen och drogerna att ta över.

Egentligen är det ju rätt enkelt : Att välja att inte ta det första glaset !

Och att få ur sig det som ligger och skaver inombords så inte ångesten tar över igen, 3 enkla regler:

1) Prata
2) Prata
3) Prata

Jag var på kvällsmöte igår och det kom folk från andra delar av Sverige som ska tillbringa en del av sommaren i vår region, både som sommargäster men även som ska jobba här. Det blir friska fläktar i gruppen med nya infallsvinklar och ide'er, det behövs röras om lite.

Ha en bra helg !

Adde
Att känna

igen sig när andra alkoholister berättar om sitt liv är en förutsättning för att jag ska få samma bra liv som de har. Att lära mig av deras misstag spar mig mycket jobb och även mycken ångest.

Att lyssna och lära av andra som gått före mig har lett mig hit där jag är idag.

Hade jag gjort som på den gamla "goda" tiden, dvs kört efter eget huvud, så hade jag utan tvekan varit död nu. Även när "Di Gamle" berättat hur de gjort och jag inte fattat vad de sagt så har betydelsen av deras ord ramlat ner i skallen efter ett tag när jag var mogen att ta in den informationen. Jag har lärt mig att inte ifrågasätta deras erfarenhet utan lita fullt och fast på att det de säger är riktigt. Att ha den tilliten till andra är så stort och besparar mig mycket bekymmer.

Att lyssna på nya som har upptäckt att de har problem med beroende har sina för- och nackdelar. Det märks även här på forumet hur folk kommer att klara sig i det långa loppet. När nya kommer in och ivrigt vill lära av andra och funderar själv i positiva tankar, använder de "rätta" ordvalen, så känns den där magkänslan överväldingande stor i positiv bemärkelse. Jag tror att de flesta som varit med ett tag i nykterhet och jobbat med sig själv vet vad jag menar.
När de kommer in som ska lösa allt själva så märks det omedelbart på sättet att skriva/prata. Att ens försöka hjälpa en sån person är att lägga energin på helt fel ställe och tömma min egen självkänsla när det går åt pipan. Det där är också en erfarenhet som växer med åren men jag kommer ihåg min egen reaktion som nynykter när såna personer kom till AA. I första meningen så stod det klart att den personen inte var färdig med sitt supande utan kom till lokalen för nån annans skull. Det kunde vara barn, sambos, släkt eller arbetskamrater som "tvingat" dit dem och de gick till AA för deras skull inte för sin egen. Enda gången jag upplevt att denna omvända ordning fungerat är när anhöriga gått en Familjevecka och på så sätt slagit undan fötterna på alkisens sätt att manipulera och h*n insett att här funkar inte lögnerna längre. Inom ett halvår så har de flesta alkisar (ca 60%)gjort en egen behandling efter att anhöriga varit på sin behandling. Fascinerande ! Tråkigt att soc inte fattat det. Inte det heller.

Just nu har jag 2 bekanta alkisar som inte tagit sitt beslut. Den ena har jag nu släppt helt och hon kommer inte att klara detta levande. Hon har fått all upptänklig hjälp men gör alla fel som överhuvudtaget kan tänkas. Nu senast har hon gått in ett förhållande med en annan alkis som är på samma sluttande plan. Det funkar inte att gå in i en ny relation som nynykter, all kraft behövs till mig själv, att dela på min lilla energi som nynykter med en annan är en övermänsklig uppgift.

Den andre har nu supit hela första semesterveckan, och då pratar vi vrålsupa, men kan nu vara mogen att ta ett beslut om behandling. Tyvärr har han av någon anledning fastnat för ett behandlingshem som inte är helt ärligt med sitt upplägg. "Vi jobbar med 12-steg men inte Minnesotametoden"......ehh....nähä ??" Och vi "utbildar" folk till nykterhet ??

Jag är väldigt glad för att jag en gång i tiden tog mitt beslut om ett nyktert liv och att jag fortfarande böjer min nacke för de som gått före mig och att jag har förmånen att få ta del av deras erfarenhet.

Det är så jag fortsätter att leva mitt nyktra liv. Och det är jag stolt över.

Stigsdotter
Tack för insiktsfulla rader...

...jag hoppas att jag kommer att kunna sälla mig till dem som lyckas :-)

Adde
Ett forum

som behöver all uppmärksamhet : http://www.drugsmart.com/artikel/chatta-med-oss-i-sommar

Allt som kan göra nytta för våra barn nu när det låååååånga sommarlovet börjar förtjänar vår uppmuntran. Att bli utestängd från den enda trygghet som många barn har måste börja uppmärksammas mer och vi måste alla hjälpas åt. Att växa upp i en missbrukarfamilj sätter så djupa spår hos barnen att i många fall kan det vara för sent att hjälpa dem redan vid så tidig ålder som 10-12 år. Många är de barn som först måste gå igenom sitt eget missbruk och förhoppningsvis komma ut därifrån i vuxen ålder hyfsat oskadda. Men hur mycket har de skadat sig själva och andra under den resan?

Kan vi inte hjälpa oss själva så kan vi åtminstone försöka hjälpa våra barn.

Sidor