Nu börjar det vankas AW på jobbet. Blev tillfrågad och accepterade väl utan att tänka efter egentligen. Jag har inte större lust att sitta kvar där och häcka efter arbetstid, men låt gå för den här gången, så har man uppfyllt den sociala konventionen för 2025.

0.0% och bilen hem efter två timmar har jag bestämt mig för redan nu. Inte för att jag inte klarar av att vara runt alkohol längre än så, utan för att det finns en anledning till att jag normalt får betalt för att umgås med dessa människor.

@Friesian AW på jobbet är något som jag oxå drabbas av en gång varje månad. Alltid samma tema att vi ska ses på nån Pub. Jag brukar inte vara med och inte någon av mina närmaste kollegor heller. Det brukar vara chefer och en liten klick medarbetare som är på AW.. Jag kanske missar något men det gör ingenting. Jag har tänker som dig att jag normalt betalat för att umgås med dessa människor. En dag i taget 😀
/Mrx

Stod och väntade på bussen efter jobbet idag och fick för mig att sätta igång lite klassisk musik i lurarana. Piano, lite stråk, lite stämningsfullt och filmiskt i vintermörkret. Hur som helst kände jag mig plötsligt väldigt tagen och rörd till känslor. Skönt samtidigt som lite obehagligt då jag känt mig så emotionellt stum och oberörd de senaste åren. Undrar om detta möjligen också är en effekt av att det pågår flyttstädning uppe i frontalloben. Har läst om hur andra här har beskrivit det som att livet fått mer färg så det låter väl inte helt orimligt.

Veckan rullar på och korken stannar på!

Då har man varit på AW. Allt gick enligt plan och jag begav mig hem tidigt.

Tänkte på vägen hem att det var skönt att vara nykter. Det hade verkligen varit bortkastat att bli full på en torsdag just för denna sak. Hade inte speciellt kul och kände mig nog lite utanför som inte drack.

Insikten slog mig däremot att det helt enkelt kanske inte var så speciellt kul, punkt. När jag tänker efter har det inte varit något speciellt ens de gånger man deltagit i dryckenskaperna. Enda skillnaden är att det är lättare att bre på, prata i mun på andra och fake:a att man har kul efter ett par järn innanför västen.

Har inte avgivit något löfte om livstids abstinens (även om jag heller inte har några planer på att dricka inom en överskådlig framtid som det ser ut just nu). Jag måste trots detta säga att jag blivit en insikt rikare ikväll; har man inte kul i ett sällskap under nyktra omständigheter så behöver man inte bemöda sig att försöka med smörjmedel, det är helt enkelt inte värt det.

Inser att jag kanske låter lite pessimistisk ikväll, men jag är trots detta vid ganska gott mod. Lite trött men nöjd över att vara hemma i god tid och få vakna upp pigg och fräsch imorgon. Tack för mig!

@Friesian Det känner jag igen. Jag var på en personalfest nykter. En skitfest. Jag hade jättetråkigt, hamnade vid helt fel bord. Kall mat, fanns endast vatten för mig att dricka. Musiken efteråt var så hög att det inte gick att prata. Kollegorna var lulliga redan när de kom. Jag åkte hem så snabbt jag kunde. Det var den sista personalfesten jag gick på 🤣 Mitt liv är för värdefullt för att göra tråkiga saker.

Kram 🐘

Kände att det var dags för en liten uppdatering.

Har haft en del ältiga tankar den senaste veckan, flashbacks från det förflutna som har simmat upp till ytan. Saker som egentligen inte har någon som helst betydelse, men som jag skäms över. Det hugger till i bröstet och jag muttrar för mig själv om hur pinsam och värdelös jag är på olika sätt.

Jag ser däremot saker utifrån numera. Jag befinner mig inte längre i ett självförvållat kognitivt nedsatt tillstånd där jag blåser runt som ett löv dit vinden vill. Jag börjar förstå varför frestelsen att fly in i de flytande drömmarnas värld varit så stark och vad grundorsaken till det är.

Försöker att se ett samband mellan varför det var så lugnt och stilla i sinnet i flera veckor nyss, till att jag nu får dessa ångesttankar som kan dyka upp på någon bråkdels sekund. Har inte kommit fram till svaret ännu, men jag ska meditera vidare på detta.

Lite dystert idag, men ingen idé att föra journal utan att ta med både det goda och det onda tänker jag.

Tack för uppdatering och grattis till alla nyktra dagar, och insikter. Jag som upplevt många komma (och en del gå) på forumet under mina nyktra år tror att de som verkligen kan se och uppmärksamma fördelarna som kommer med nykterheten har goda chanser att lyckas. Sen är det inget vetenskapligt och det finns många sätt att vandra in i detta föränderliga liv.
Att jagas ikapp av skam och skuldkänslor är tillfälligt och oftast kan man prata förstånd med sig själv. Om det inte handlar om saker man behöver be om ursäkt för, min erfarenhet är främst att jag skämts för hela min uppenbarelse när jag varit berusad. Man tillryggalägger många dagar mellan den personen och dagens person och det mildrar. Sen kan ju skamkänslor vara bra på så vis att de rent funktionellt påminner om att vissa saker ska man inte göra. En vägvisare.
Viktigt att tänka på att vägvisaren ”mår bra” också får utrymme!
Heja dig 💕☀️

@Se klart Tack för dina uppmuntrande och kloka ord! Jag hade en liknande tanke idag när jag försökte rannsaka mina tankar på nytt. Skam kan vara en indikation på att det finns ett samvete som gör sig påmint. Jag har själv känt mig väldigt avtrubbad och distanserad från mitt samvete, med mycket självupptagenhet och bitterhet som tagit dess plats. Jag tänker att detta kan vara en speciellt viktig betraktelse för oss som försökt bedöva oss från våra innersta tankar, att lyssna på denna signal som kanske manar oss att få vårt hus i ordning så att säga.

Ja jag tror du är inne på ett spår att utforska här. Sen vet jag att många, många skäms i ”onödan” särskilt vi som druckit mycket har ofta utvecklat nån sorts inbyggd skam-vi vet att vi gör fel- men kan inte (tror vi) påverka det. Skammen dövas inte sällan med mer alkohol.
I nyktert tillstånd är det åtminstone lättare att sortera. Jag drabbades av en oväntad skam härom dagen när jag fick presenter på en födelsedag. Kunde knappt närma mig de där paketen, jag kände nån jättekonstig skamkänsla över att ta plats, över andras ansträngningar.
Pratade med min svärdotter som påminde om att viljan att ge någon något är viktig! Man ska sträcka på sig och känna sig stolt. Tacka!
Apropå hur skammen tar sig luriga uttryck.
Ha en fin kväll.

@Friesian Jag har verkligen fått stöttning av att läsa igenom din tråd. Det verkar som vår nykterhet har pågått ungefär lika länge. till och med den sena alkoholdebuten speglar min. Jag har känt igen mig i mycket av det du skrivit. Men just detta med skuldkänslorna som för mig kommit nu (50 dagar in), har skakat om mig. I början så var jag nästan kaxig för egen del då jatg tyckte att det inte var det minsta svårt med nykterheten, och rent fysiskt så har det inte varit det. Har inte haft abstinens syndrom och lyckats sova bra sedan dag 1. Men nu när känslorna kommer ikapp så börjar jag fatta. Det är nog denna ångest kring det mesta i livet som gjort att man druckit. För att slippa känna. Ska dra igång med träning idag och hoppas att det ska hjälpa.

Fortsätt gärna skriva. Bara det faktum att du ventilerar hjälper oss andra! och finns det något sätt jag kan hjälpa till med stötning så är det bara att ta kontakt!