Livet rullar på…mannen fortsätter med sitt drickande. Han säger, att han mår bra. Jag tänker mindre och mindre på det. Det har väl blivit nästan normalt. Jag slänger sopor och märker då, vad han har tömt…Är mer förvånad över, hur han orkar? Jag tycker, att jag har ett bra liv. Och kan göra det jag vill. Men vill jag t.ex. gå en promenad, så får jag gå ensam. Rörelse är ingenting för mannen. Barn och barnbarn kommer hem till jul. Det ska bli kul.

Skönt att höra att du mår bra, men tråkigt med makens drickande. I en relation vill man ju gärna både ge och få energi, både se och bli sedd, och en aktiv alkoholist ser oftast bara sig själv. Men du upplever kanske att det finns annat som gör det värt att fortsätta leva tillsammans? Önskar dig en god jul med barn och barnbarn.

@Vida
Det låter som du på nåt sätt accepterat sakernas tillstånd eller kanske inte orkar ta till dig allt?
Så bra att du skriver av dig här, stödet här har varit alldeles ovärderligt för mig som anhörig och efter.
Stor kram och önskar dig en fridfull jul.

Nu sitter jag vid poolen på ett hotell på Fuerteventura. Skönt. Mannen dricker en 37:a + 6 öl pr dag och mår bra med det. Ja, livet går vidare i samma stil. Det är konstigt??? tycker jag själv, att jag kan må bra i detta. Jag tränar, läser böcker, lyssnar på poddar, går promenader, sover bra. Men jag reser för att mannen vill. Jag har allt hemma och trivs bäst hemma. Men med en dag i taget går allt…

Nu är vi på Kreta. Mannen dricker alkohol från morgon till kväll. Annars är allt ok. Hemma håller han numera upp med drickandet vardagar. En bättring.
Jag kan inte förstå idag varför jag drack alkohol, som jag gjorde, när man kan må så här bra, som jag gör nu. Jag hoppas att mannen också kommer till insikt.

@Vida Semester brukar ge energi inte ta energi. Så länge du mår bra i din relation så är det väl ok. Men det låter som du stör dig på din mans alkoholkonsumtion, därför uppmanar jag dig att analysera hur DU verkligen mår. Kan eller vill du göra det?