Jag är 72 år och min sambo 70 år. Min sambo (kvinna) har ett mångårigt missbruk av alkohol. Vi träffades på nätet för 5 år sedan och utvecklade en fin kärleksrelation. Det fanns tidigt små tecken till att hon drack alkohol utöver det så kan anses vara sunt men jag kunde inte tro att det fanns en underliggande alkoholism. Vi hann bestämma oss för att sälja våra tidigare boenden och satsa på att köpa en villa vilket vi gjorde med skuldsättning naturligtvis. Med jämna mellanrum dricker hon så omåttligt att hon blir utslagen. Efter varje sådant tillfälle har hon sådan ångest att hon bara ligger i sängen i 24 - 36 timmar utan att gå upp annat än för toabesök. Jag har fått henne att gå på en beroende mottagning i vår kommun under en period men eftersom den är frivillig har hon sedan något år sedan sagt upp deltagande där. Så fort hon dricker alkohol blir hennes hjärna kidnappad och då börjar det igen. Jag försöker att inte ha alkohol tillgängligt för henne i vårt hem men vårt hem är inget fängelse och hon har vissa sociala aktiviteter i vår närliggande stad och tar ibland bussen dit själv och passar på att gå in på systemet i smyg. Jag tror att hon har små gömmor av alkohol i vårt hem. Det som är jobbigt är att se henne gå ner sig som hon gör ibland men också att jag som anhörig blir så fruktansvärt ensam i detta. Hon vill absolut inte att jag ska berätta för vår omgivning om hennes alkoholproblem trots att jag känner att det skulle underlätta för andra att veta hur det förhåller sig. De enda som vet är hennes tre barn som alltid kännt till hennes problematik och endast ett av barnen har jag en bra och regelbunden dialog med kring hennes problematik. Han och de andra barnen bor dock 40 mil från oss så det innebär att det inte är så lätt att få någon direkt eller akut fysisk hjälp från dem. Mer ett telefonsamtal om hur vi går vidare. Jag har, efter att ha talat med en av alkoholhjälpens samtalspartner fått klart för mig att jag måste sätta upp egna gränser för det jag kan acceptera när det går överstyr. Jag ska göra det program som finns på denna hemsida för att hjälpa mig dra upp dessa gränser. Tack för ordet.

@Roslagsboende Välkommen hit! Vad tufft du har det med din sambo. Det är så ledsamt att se hur alkoholen tar mer och mer av den hon var när ni träffades. Har ni fortfarande stunder där du får se och vara med den personen?

Det låter verkligen som att du gör vad du kan för att stötta henne göra val bort från drickandet. Du tar ett stort ansvar och känner dig ensam i det. Vad bra att du startar en tråd och skriver här!
För många kan det underlätta att få dela hur man har det med andra, och här på forumet finns säkerligen personer som upplevt liknande situation som du. Ibland kan det ta lite tid att få svar, så du vet det, men fortsätt gärna att skriva och läsa andras trådar!

@Roslagsboende Bra att du hittat hit och tar den hjälp du kan få. Fortsätt att skriva och läsa här. Det kan vara bra terapi och att det kan hjälpa dig i dina tankar och hitta vad du själv vill. Välkommen hit ta hand om dig.

@Roslagsboende Tack för att du delar med dig! Vi är många här som förstår dig, eftersom vi varit i liknande situation. Situationen du befinner dig i är jättetuff, energikrävande och lidelsefull.
Jag har kämpat med min partner i över 5 år, och stundtals var han nykter men det var bara för att jag inte skulle flytta. Han förstod aldrig, och förstår fortfarande inte, att han har ett missbruk samt att han behöver ha hjälp.
Jag förstod inte att jag INTE kunde hjälpa honom….. jag försökte och försökte, hoppades och hoppades…. Men till slut gick jag under.
Denna sida har hjälpt mig mycket och jag går in och skriver här varje vecka. Kan även tipsa om en psykolog på nätet. Det är en app som heter ” Mindler”.
Fortsätt skriva och börja tänka på dig själv också. Ta hand om dig!