av Adde

..

Adde
tors, 2012-05-31 - 16:19

du rätt Stigsdotter !

Jag tycker att jag har hyfsad koll på hur människor runt mig agerar och hur deras beteenden är. Vissa är ju direkta spegelbilder på hur jag var när jag var aktiv och det är lika skrämmande varje gång jag möter dessa. Personen ifråga behöver ju inte vara påverkad utan det är hela missbrukarbeteendet som märks så tydligt. Vi är ruggigt lika varandra i denna sjukdom.

Andra gånger är det just de där små subtila tecknen som du nämner som ger mig fjärilar i magen utan att direkt kunna sätta fingret på VAD det är som påverkar mig men jag tror att det återigen är små saker som jag själv haft för mig en gång i tiden. En annan sak som jag blivit påmind om i dagarna är de där små onödiga lögnerna som egentligen inte behövs, det hade varit bättre att vara tyst, men som används för att "rättfärdiga" ett svar av något slag. En form av undanflykt för att inte vilja visa sitt riktiga svar av någon anledning ofta bottnat i dålig självkänsla som gör att jag inte orkar stå för mitt svar. Under min aktiva tid ljög jag nog mer än jag pratade sanning.

Idag har jag lärt mig att de där små små lögnerna, undanflykterna, ofta föregår ett återfall och ofta avslöjas dessa pyttesmå lögner efter en tid i ett annat sammanhang när vederbörande inte längre kommer ihåg vad han sagt. Kan man då ge en liten hint till den som ljuger så kan ju återfallet hejdas.

Att du raggar på en bög förstår jag fullt ut för många av dem är sexigare än kvinnor :-) Jag har flera vänner av båda könen som är homosexuella och på många sätt och vis trivs jag bättre i deras sällskap än i andras. På något sätt är det som i alkiskretsar helt avslappnat och ingen har nåt att dölja utan kan vara helt naturliga i sin person. Och det känns verkligt bra.

Adde
fre, 2012-06-08 - 08:30

kommer påminnelsen som ett slag i magen.

En vän, rätt så nynykter bara ca strax under 3 år, har fått beskedet att hennes vännina dött i sjukdomen. Det är hennes första vän som dör med alkohol och tabletter som sista sällskap, det kommer nog fler. Hon känner samma röra i sina känslor som jag gör när det händer. Först förvirring, sen en mäktig ilska över vad som hänt "varför i helvete hörde h*n inte av sig innan ??", sen en enorm sorgsenhet över vilken kraft alkoholen och drogerna har och självklart ledsenhet för att en fin vän gått bort.

Men även en glädje över att tillhöra en gemenskap där det är ok att vara ledsen och arg och få uttrycka det i klartext och få känna att man tömmer ur sig det som hotar att överta hela mitt sinne. Känna stödet och få hjälp när man vill oavsett tid på dygnet, det är inte många i vårt samhälle som har det så bra när det krisar.

Att ha tillgång till hela sitt känsloregister är också en förmån, att få uppleva den läkande kraften i vårt egna system utan droger kan vara jobbigt i dessa stunder men ger mångdubbelt tillbaka när vi kliver ur turbulensen.

Jag är så glad att jag inte är kemiskt beroende utan kan möta livet på lika villkor.

Adde
fre, 2012-06-08 - 17:22

Stigsdotter !

Så länge vi gör det som är bra för oss och sköter vår hemläxa så gör vi det bra mycket svårare för alkoholen och drogerna att ta över.

Egentligen är det ju rätt enkelt : Att välja att inte ta det första glaset !

Och att få ur sig det som ligger och skaver inombords så inte ångesten tar över igen, 3 enkla regler:

1) Prata
2) Prata
3) Prata

Jag var på kvällsmöte igår och det kom folk från andra delar av Sverige som ska tillbringa en del av sommaren i vår region, både som sommargäster men även som ska jobba här. Det blir friska fläktar i gruppen med nya infallsvinklar och ide'er, det behövs röras om lite.

Ha en bra helg !

Adde
sön, 2012-06-10 - 09:07

igen sig när andra alkoholister berättar om sitt liv är en förutsättning för att jag ska få samma bra liv som de har. Att lära mig av deras misstag spar mig mycket jobb och även mycken ångest.

Att lyssna och lära av andra som gått före mig har lett mig hit där jag är idag.

Hade jag gjort som på den gamla "goda" tiden, dvs kört efter eget huvud, så hade jag utan tvekan varit död nu. Även när "Di Gamle" berättat hur de gjort och jag inte fattat vad de sagt så har betydelsen av deras ord ramlat ner i skallen efter ett tag när jag var mogen att ta in den informationen. Jag har lärt mig att inte ifrågasätta deras erfarenhet utan lita fullt och fast på att det de säger är riktigt. Att ha den tilliten till andra är så stort och besparar mig mycket bekymmer.

Att lyssna på nya som har upptäckt att de har problem med beroende har sina för- och nackdelar. Det märks även här på forumet hur folk kommer att klara sig i det långa loppet. När nya kommer in och ivrigt vill lära av andra och funderar själv i positiva tankar, använder de "rätta" ordvalen, så känns den där magkänslan överväldingande stor i positiv bemärkelse. Jag tror att de flesta som varit med ett tag i nykterhet och jobbat med sig själv vet vad jag menar.
När de kommer in som ska lösa allt själva så märks det omedelbart på sättet att skriva/prata. Att ens försöka hjälpa en sån person är att lägga energin på helt fel ställe och tömma min egen självkänsla när det går åt pipan. Det där är också en erfarenhet som växer med åren men jag kommer ihåg min egen reaktion som nynykter när såna personer kom till AA. I första meningen så stod det klart att den personen inte var färdig med sitt supande utan kom till lokalen för nån annans skull. Det kunde vara barn, sambos, släkt eller arbetskamrater som "tvingat" dit dem och de gick till AA för deras skull inte för sin egen. Enda gången jag upplevt att denna omvända ordning fungerat är när anhöriga gått en Familjevecka och på så sätt slagit undan fötterna på alkisens sätt att manipulera och h*n insett att här funkar inte lögnerna längre. Inom ett halvår så har de flesta alkisar (ca 60%)gjort en egen behandling efter att anhöriga varit på sin behandling. Fascinerande ! Tråkigt att soc inte fattat det. Inte det heller.

Just nu har jag 2 bekanta alkisar som inte tagit sitt beslut. Den ena har jag nu släppt helt och hon kommer inte att klara detta levande. Hon har fått all upptänklig hjälp men gör alla fel som överhuvudtaget kan tänkas. Nu senast har hon gått in ett förhållande med en annan alkis som är på samma sluttande plan. Det funkar inte att gå in i en ny relation som nynykter, all kraft behövs till mig själv, att dela på min lilla energi som nynykter med en annan är en övermänsklig uppgift.

Den andre har nu supit hela första semesterveckan, och då pratar vi vrålsupa, men kan nu vara mogen att ta ett beslut om behandling. Tyvärr har han av någon anledning fastnat för ett behandlingshem som inte är helt ärligt med sitt upplägg. "Vi jobbar med 12-steg men inte Minnesotametoden"......ehh....nähä ??" Och vi "utbildar" folk till nykterhet ??

Jag är väldigt glad för att jag en gång i tiden tog mitt beslut om ett nyktert liv och att jag fortfarande böjer min nacke för de som gått före mig och att jag har förmånen att få ta del av deras erfarenhet.

Det är så jag fortsätter att leva mitt nyktra liv. Och det är jag stolt över.

Adde
fre, 2012-06-15 - 15:52

som behöver all uppmärksamhet : http://www.drugsmart.com/artikel/chatta-med-oss-i-sommar

Allt som kan göra nytta för våra barn nu när det låååååånga sommarlovet börjar förtjänar vår uppmuntran. Att bli utestängd från den enda trygghet som många barn har måste börja uppmärksammas mer och vi måste alla hjälpas åt. Att växa upp i en missbrukarfamilj sätter så djupa spår hos barnen att i många fall kan det vara för sent att hjälpa dem redan vid så tidig ålder som 10-12 år. Många är de barn som först måste gå igenom sitt eget missbruk och förhoppningsvis komma ut därifrån i vuxen ålder hyfsat oskadda. Men hur mycket har de skadat sig själva och andra under den resan?

Kan vi inte hjälpa oss själva så kan vi åtminstone försöka hjälpa våra barn.

Adde
lör, 2012-06-16 - 09:54

börjar ju bra med hällregn :-(
Till skillnad mot Mulletanten hatar jag regn ! Jag är avgjort ingen vän av regnkläder eller stövlar, tycker bara det är jobbigt. Jag har jobbat i ett tropiskt land under regnperioden och det är liksom en annan femma. Det är ju inge snack om saken där : Regnperiod = regn ! Och där pratar vi regn, rejält med vatten som dundrar ner och inte det här fjölandet som fjantar ner och ställer till otrivsel.

En sån här dag hade jag absolut dränkt mina otrevliga tankar, kanske med chips i början för att försöka åstadkomma nån form av "regnmys". Kul att tälta en sån här dag :-(

Midsommarafton brukar ju kallas för amatörernas afton. De "normala" som ska supa ner sig och tro de haft trevligt fast de inte kunde stå på benen och det med en mängd sprit som var löjligt liten för mig. Jag var oftast nykter under midsommar och lät amatörerna beundra mig som kunde vara nykter "en sån dag". Sen söp jag de andra 364 dagarna på året så uppoffringen var ju inte så smärtsam.

Jag vet inte om jag är fel ute men på min tid var fyllan koncentrerad till just midsommarafton men nu verkar folk hälla upp redan på torsdagskvällen och fortsätter hela lördagen ? Söndag ska kroppen renas så det går att köra hem på kvällskvisten. Och ska man tro fb-inläggen så ska semestern alltid inledas med en fylla ? Facebook fanns ju inte när jag var aktiv (och det tackar jag min lyckliga stjärna för !) så jag kanske får en skev bild av verkligheten, men nog får jag en bild av att alkoholen mera fungerar som ett kitt i många fler förhållanden nu ? Eller så syns det mer nu tack vare FB ? Nåt för forskarna kanske ?

Jag är så innerligt glad för att jag slipper denna sanslösa planering för den kommande helgen och kan , nåja, njuta av den svenska sommaren med alla mina sinnen. Jag ska dessutom köra köra tur och retur Nämndemansgården och "leverera" en alkis dit :-) innan helgen. Och det gör mig så glad att jag orkar/kan/vill göra det för en annan människa men även för min egen skull, för jag får en chans att träffa en del av mina kära alkisvänner på samma gång på onsdagkvällen. En helt osannolik resa om jag tänker tillbaka på hur det en gång var.

Om jag gör det som är bra för mig och gör mina val så får jag ett bra liv, jag måste vara en egoist och prioritera mitt eget mående i absolut första hand. Jag har kunskap idag om när min inre gräns är nådd, när liksom ryggsäcken är färdig att tömmas, så jag ser till att få ur mig det som skaver innan det nöter hål i mig. Jag påminner mig om var jag kommer ifrån så jag inte glömmer bort att min historia är min framtid. Att tro att jag är frisk från min sjukdom är farligt för mig och jag knycker ogenerat ett citat från Anneli Westers fb-sida (som inte innebär en alkoholrelaterad term i sig men som jag tycker stämmer så bra) : Erfarenhetens immunitet !! Det citatet är så bra för det innebär att jag aldrig kan tro på att jag någonsin blir immun mot min sjukdom, den är kronisk, progressiv och dödlig. MEN fullt behandlingsbar om jag gör det valet.

Ha det bra i regnet !!

kalla
lör, 2012-06-16 - 10:06

Vilket jobb du gör med din vän, tänk om alla hade en sådan klippa den dag man vill ta steget till förändring. Vi kanske skulle hyra ut dig till behövande :-) Kram Kalla

mulletant
lör, 2012-06-16 - 10:10

tycker att det kan vara mysigt med regn i måttliga mängder, särskilt när hon får vara inomhus och pyssla på, även rejäl städning är okej i regnväder:)

Fin resa, god samvaro och glad midsommar till dej! / mt

Adde
fre, 2012-06-22 - 21:19

hos gubben eller bara avsmak för alkoholens biverkningar ?
Kan stå ut med det höga tonläget och de yviga gester hos deltagarna runt midsommarstången..............ett tag !!

Tröttnar snart på det enfaldiga snacket och så drar vi oss hemåt och äter lite jordgubbar ute i den mer och mer småkalla kvällen. En njutningsfull stund tyvärr ackompanjerad av typiska fyllevrål hos grannarna och allmänt högt tonläge. Meningslösa diskussioner överhörs och vi tröttnar och flyttar in.

Att som nykter lyssna på fyllesnack är avgjort inte en hit snarare en otäck insikt hur jag själv var en gång i tiden. Minnen kommer tillbaka och jag skäms för hur jag en gång var.

Min vän firar nu sin första nyktra midsommar på år och dag :-) Visserligen på behandling på Gården men i alla fall ! Vi fick en underbar kväll tillsammans med mycket goda vänner till mig när vi träffades på Sinnesromässan i Sjömanskyrkan i Malmö och alla dessa kramar får mig att känna mig helt speedad. Jag behöver verkligen den närkontakten med mina vänner och jag känner verkligen hur jag lyfter och stärker min egna självkänsla.

Jag fyller på min energi hos dem och jag är väldigt tacksam att jag har den möjligheten idag.

En sån här kväll är jag ännu mer stolt över att jag är en nykter alkoholist.

Adde
lör, 2012-06-23 - 10:42

forum diskuteras kändisen som hållt upp i 10 år och nu anser sig kunna dricka igen. Ok, det är hans sak men jag funderar ändå över hur det kan komma sig att denna information från honom själv "slumpar" sig så att den sammanfaller med sjösättningen av hans egna nya tidningsalster ?
Hur mycket gratisreklam har inte den tidningen fått nu ? Även av mig nu :-))

Jag är iaf glad över att jag inte tycker att jag kan dricka socialt, med eller utan tidning :-)

Stigsdotter
lör, 2012-06-23 - 17:02

Otroligt skönt att inte vara en av de där fyllebabblarna!!!

Och förresten han den där kändisen - det hade jag totalt missat att han ska ge ut en tidning. Noterade dock att återupptagandet av drickandet sammanföll med tillkännagivandet om skiljsmässa (kanske ett resultat av...)

Adde
tors, 2012-06-28 - 14:26

juni 2012

lyssna på tystnaden
Jag sluter ögonen. Hör hur min andning fördjupas för en kort stund. Lyssnar efter tystnaden. Den som alltid finns. Men som jag ändå inte hör. Om jag inte stannar upp och ger den en chans.

I tystnaden bor det som finns i bakgrunden. Kylskåpets monotona brummande. Fågeln som kvittrar i buskaget. Hunden som skäller några hus bort. Sorlet från röster där orden inte går att urskilja. Jag blir medveten om det rofyllda i det som är bekant.

I tystnaden bor lugnet. Där bor inga krav. Och inga måsten. Bara ett stilla ögonblick med mig själv. Precis som det är just nu. När tanken på uppgifter och åtaganden knackar på och stör min tystnad låter jag den bli en del av bakgrunden. Ett hemtamt brummande. Ett diffust sorl.

I tystnaden bor klarheten. Hjärnan behöver ett mellanrum och hjärtat syre. För att fungera bättre. Det räcker med en stund. För att få klarare tankar och djupare andning. Prova. Slut ögonen. Lägg märke till din andning. Och lyssna. Lyssna på tystnaden.

Copyright (C) Klarblå Coaching 2012

Stigsdotter
tors, 2012-06-28 - 23:00

av Eklöf från den sidan och satt i Filosofiska rummet :-)

Snygg källhänvisning förresten! (yrkesskada, jobbar med immaterialrätt ;-)

Adde
ons, 2012-07-04 - 17:08

jag har tidigare berättat om en granne där jag och hustrun försökte "hjälpa till" med framförallt hans sambo så hon kom iväg därifrån. Hon skaffade sig en egen lägenhet och bodde där ett tag innan hon sa upp bekantskapen med oss och gick tillbaka till sin alkoholist och GIFTER sig med honom.

Ok, hennes val men vi fattade inget men agerar inte heller vidare i ärendet.

Nu visar det sig att hennes man varit och sluddrat våldsamt hos nya grannar på området och gjort bort sig rejält. Tablettberoendet har ju funnits kvar hela tiden och vi antar att han lovat att "sluta" med alkoholen för att hon skulle komma tillbaka.

Alkoholen kommer att för all framtid vara huvuddrogen för en beroendeperson som haft den som inkörsport och den kommer alltid tillbaka om man inte slutar med det andra kemiska beroendet.

Det är så tragiskt att se och känna den totala maktlösheten inför både beroendet och medberoendet.

Och jag blir så förbannad på hans arbetsgivare och personalchef som inte törs ta beslut och ställa krav fast hon är väl insatt i situationen. Ursäkta språket men hon är fanimig skyldig att agera !!

Nu tröstar jag mig med nyplockade jordgubbar och njuter av värmen !

Adde
lör, 2012-07-07 - 08:54

knallar livet på med en monoton lunk, en lunk som jag inte riktigt trivs med. Som beroende, men nykter ett tag nu, så har jag fortfarande med mig att det hela tiden ska hända nåt, det får inte bli för långsamt. Ändå kan jag idag se fram emot en 2 dagars resa för att träffa andra nyktra vänner och jag vet att det blir sprudlande glatt och massor av kramar. En minisemester som jag gör tillsammans med en annan gubbe som har dubbelt så lång nykterhet som jag och jag vet helt säkert att vi kommer att ha skoj !!

Men ändå är jag inte nöjd ?!

Jag ser ju att det är motsägelsefullt det jag skriver och jag kan inte riktigt förstå det själv.

Jag vet ju många som skulle toknjuta av att få vara med oss på resan men som inte kan av olika skäl så jag borde ju vara helnöjd. Vi ska dessutom träffa en vän som nu är på behandling och han blev så glad att han blev gråtfärdig när han fick veta att huvudsyftet med resan var att hälsa på honom och det känns ju också bra :-) Jag kommer ju själv ihåg när det var söndag och bekanta fick komma på besök och hur nedstämd jag själv blev för att ingen kom till mig de första helgerna. Vi som inte fick besök försökte ju snylta in oss hos de som hade familjen där för att få känna lite familjegemenskap och när det var vår tur att få besök så delade vi frikostigt med oss av våra familjemedlemmar. Jag kommer ihåg att min grabb var så imponerad av att alkoholister kunde skratta och skämta så som vi då gjorde och han kommenterade med " Så roliga ni alkisar är " !! Dottern var betydligt mer reserverad men hon fick ju uppleva samma sak när hon gjorde sin Ungdomsvecka och alla skratten som då var. Idag känner hon en hel del av mina alkisvänner och trots åldersskillnaden så skrattar och kramas de som riktiga medmänniskor. Hon liksom jag är medlem i hemliga forum på fb, jag för alkisar och hon för Vuxna Barn och det känns bra att vi delar vår verklighet och fortätter att utvecklas.

Äntligen ser jag nu på forumen att det diskuteras hur man går tillväga för att gå ur sitt beroende av bla SSRI-preparat. När jag läser vad de går igenom så blir jag återigen så glad att jag inte börjat använda. Stöttningen är enorm och de hjälper varandra på ett sätt som överstiger hjälpen jag får som alkis mest pga att de forum jag är inne på har alkohol och AA som bas och där pratar vi mer om oss själva och hur vi gjort. Denna hjälpen är mera direkt och de talar om vilka sätt som har fungerat och råder mera i klartext hur man ska göra. Skönt att det börjar röra på sig på den fronten också.

Nu ska jag packa och dra iväg på lustresan till kram-landet :-)

Adde
mån, 2012-07-09 - 15:31

en härligt underbar helg med massor av skratt och kramar ! Vi hade ju bara en sak bestämd och det var att träffa vår vän men sen händer det andra bra saker bara sådär utan att jag behöver anstränga mig ! Snacka om att lämna över !!

Bara känslan av att mötas på en parkbänk på ett torg med goa vänner och en kopp kaffe och dessutom i en flödande förmiddagssol är helt underbar. 4 alkisar på en parkbänk !?!? Vad gör de ?? Skrattar och stojar och dricker förstås !! Vi syns och hörs där på parkbänken och vi är nog lite glada och stolta för det och vi TRIVS med stooooora bokstäver !!

Tänk att en kopp kaffe och några glada vänner kan få humöret att bara sprattla i skallen av glädje ?! Det var ju den effekten jag sökte när jag drack men aldrig lyckades uppnå. Nu gör jag det av bara farten och glädjen !

Jag lever länge på sådana här möten och jag är väldigt glad för att jag har den möjligheten idag !