Det var nån som sa att nån gång ska vara den sista. Kanske det var nu? Ligger återigen här med ångest och skam. Det blev för mycket, ramlade.

Har nog hamnat i klimakteriet. Det har gjort det ännu svårare. Reglerar måendet med vin.

Jag vill verkligen sluta dricka men klarar det inte riktigt.

@Futurista Välkommen hit! Vet känslan. För 1,5 månad sedan ramlade jag o h hade en bula i pannan i flera dagar. Det fick vara nog då.
Du skriver att du vill och det är ett bra första steg. Det andra är att våga be om hjälp.

@Futurista du har ju börjat bra med att skriva här i forumet 🙂. Jag är inne på vecka tre nu, så jag har nyligen själv startat resan mot ett alkoholfritt liv. Klimakteriet är absolut en faktor som påverkar måendet, både med och utan alkohol. Jag upplever att klimakteriet påverkar känsligheten för alkohol också. Det som en gång hjälpte mot nedstämdhet och sömnproblem blev tillslut det avgjort största problemet för välmående, alkoholen. Jag har haft ett problemdrickande i 20 år men nu ska jag satsa på att må bra. Hoppas att du också vill prova!

Sämsta möjliga årstiden eller är det kanske den bästa att starta en förändring? Den frågan ekar. Jag älskar att träna och ta hand om kroppen men väljer att till belöningen varannan helg. Problemet är att konsumtionen har ökat nåt drastiskt och därav toleransen. Känns sådär att kombinera dessa två liv. Men känslan är så härlig....

@Agnes90 .Nej det är väl inte det lättaste att starta en förändring denna årstid.Många vanor som sitter i & med midsommar,fester,uteserveringar,resor osv..Men på ett annat sätt så har man semester & är ledig & finns mer tid att ta hand om sig själv.Den bästa tiden för förändring kanske bara är så enkel att det är dax när man mår tillräckligt dåligt av sitt bruk av A.

@Molnet Tack för ditt svar, känns skönt att bolla lite. Och precis som du skriver, när man är ledig har man mer tid att ta hand om sig själv och alkohol är inte semester för mig. Ändå hamnar man i sånna situationer där det intas något varje dag och där det festas till allt för ofta. Mår illa av blotta tanken och även av att behöva förklara mig när jag är bortrest där det hinkas vin som det vore vatten.

@Futurista Jag var i samma situation som du. Klimakteriebesvär och en vansinnigt vinpimplande var min vardag. Jag gjorde hundra försök att sluta men trillade dit om och om igen. Jag vet inte riktigt varför jag lyckades den här gången och gudarna ska veta att det var inte lätt, men det gick. Varje gång alkoholdjävulen satt och förhandlade i min skalle så tvärvägrade jag och bläddrade i min dagbok och läste min spretiga fyllehandstil. Dit ville jag inte tillbaka och skammen över allt jag gjort på fyllan var så stor att jag bara blev mer beslutsam.
Nu har jag varit nykter i 6 och en halv månad. Jag förhåller mig lite ödmjuk och säger inte att jag aldrig kan få ett återfall i framtiden, men just nu känns det helt otänkbart. Tanken på att bli full och hur jag beter mig när jag blir det, får mig att må illa. För första gången på många år kan jag lita på mig själv att jag har kontroll och att jag inte behöver känna ångest över vad jag gjorde igår, för jag somnar och vaknar nykter och utan baksmälla. Det är så befriande att slippa den där ständiga bakfylleångesten att det känns nästan overkligt. Jag är glad och tacksam för varje dag jag kliver upp utan den och ha kontrollen att inte låta den får komma in i mitt liv igen.
Klimakteriebesvären blev mycket mildare redan efter ett par månader utan alkohol, särskilt vallningarna.
Om jag klarar detta, så kan du också. Jag hejar på dig!