Återigen gick jag tillbaka tillbaka till mitt destruktiva drickande under jul och nyår trots att jag hade bestämt mig för att inte göra det. Ett glas räcker sedan rullar det på. Blev aldrig riktigt berusad så på det sättet var det bra men dock så gick mina förutsättningar inte som jag tänkt mig. Alkohol är ett j...a gift.
För de som klarar av att sluta efter ett par glas är det det ok men för mig blir det bara så trevligt och härligt att jag snabbt tappar räkningen på hur mycket jag har druckit. Det får jag däremot märka dagen efter. Är så illa att jag måste ta ett glas vin som återställare på morgonen för att inte må så dåligt.
Men nu är det återigen alkoholfritt som gäller. Det gäller att inte ge upp. Måste dessutom vara helt nykter för att klara av proverna för att få ett alkolås på bilen. Känner mig otroligt isolerad utan bil så det är verkligen en sporre att inte röra någon alkohol.

Hej alla som svarat så vänligt och konstruktivt tidigare!
Idag är det 2025-08-26 och jag ser att mitt sista inlägg var 2023-12-15 och det har inte blivit så mycket bättre eller sämre. Kanske lite åt det bättre håller om man räknar med att jag inte ökat på konsumtionen men det är fortfarande minst en flaska vin per dag. Till helgen blir det oftast mer.
Nu har jag börjat träna flera ggr i veckan och tar dagligen lite längre promenader med hunden. Sommaren har inneburit (som vanligt) lite mera vin.
Det positiva är att jag tog mig samman då jag och min fru med hund tog en längre bilsemester neråt Europa. Jag såg till att vara måttlig och körde hela tiden. Det gick jättebra och vi fick en fin tid tillsammans.
Men problemet är att jag inte kan sluta med den vinet. Dels känner jag mig ensam då min fru jobbar och jag är hemma och sedan har jag förlorat mycket energi och initiativ. Det finns att göra på dagarna och varje natt/morgon vaknar jag med den bestämda uppfattningen att jag inte ska dricka idag.
Jag tänker göra det men har blivit rädd för att få en svår abstinens. Är det någon här som bara klippt av efter att ha druckit 1-2 flaskor vin per dag i ett par år. Hur länge mår man dåligt och kan det vara farligt?
Vill inte vända mig till vården pga tidigare dåliga erfarenheter.
Kommer att läsa era trådar och även skriva mer här då det rensar hjärnan lite.

@Taga_Ny
Hej,
Jag "blev tvungen" att klippa helt då jag blev inlagd på medicinsk akutavdelning och fick vara kvar där till läkare skrev ut mig. För mig bedömdes det farligt att jag skulle skickas hem innan mina värden stabiliserades och det fanns risk att jag skulle få kramper vilket är förenat med livsfara. Dock så var min konsumtion högre än din men det kan gå illa.

Det finns ganska många trådar där forummedlemmar själva rider ut abstinensen med illamående, ångest och liknande men det är inget jag har någon vetskap om eller ger några som helst rekommendationer om.

Du har även ganska nyligen haft viss avhålsamhet under bilsemestern kanske finns lärdomar att dra där.

Du kan prova med att ringa alkoholhjälpens anonyma telefonlinje för råd.

1-2 flaskor vin om dagen är mycket och din kropp mår inte bra av det så du vill göra något åt ditt drickande. Lycka till med med ditt resa mot nykterheten. Även om du kanske inte får så jättemånga råd om hur man ska hantera den initiala abstinensen (då det kan vara farligt och säkerligen är individuellt) så finns det många här som kan och vill stödja dig.

@JHL
Tack för ditt svar. Jag har förstått att det är väldigt individuellt. Jag är inne på att trappa ner det lite varje dag så att kroppen hinner börja vänja sig.
Du har helt rätt att bilsemestern blev en kick som fick mig att återigen försöka sluta med alkoholen för man får ju så mycket mer gjort när man inte dricker skiten. Det var länge sedan jag drack vin för att det är gott, nu är det bara för berusningens skull.

Då sitter jag här återigen och känner mig nere för att jag inte kunde dra ner igår heller. Gårdagen var visserligen rätt bra då jag tränade rätt hårt på morgonen och det tar bort mycket ångest och jag får bra endorfiner som gör att det känns bra.
Men sen tänkte jag att jag skulle börja med att trappa ner och köpte en flaska vin. Efter det så börjar suget efter mer och det slutade med två flaskor trots allt. Fast till min fru sa jag att jag bara druckit en halv. Dessa lögner gör inte heller att jag mår bättre direkt.
Nu över helgen ska min fru åka bort och jag har en jäkla ångest över det. Vaknar ofta på natten och att då vara ensam i huset skrämmer mig då jag vet att det kommer att trigga mig att dricka nåt glas för att kunna somna om. Det i sin tur gör att jag kommer att vakna trött med lite baksmälla och då blir det återigen svårt att stå emot att ta ett glas till och sedan kanske till osv...
Ska verkligen försöka hålla igen. Att skriva ner mina tankar tycker jag hjälper till viss det och att det finns andra därute som har eller varit med om samma sak är ett stöd.
Synd att det inte finns någon chattfunktion som man kunde gå in på när det känns jobbigt om det är så är på natten eller dagen.

@Taga_Ny Som @JHL skriver är det individuellt men jag klippte helt efter konsumtionen av 1-2 flaskor om dagen. Då jag blivit alkoholberoende visste jag att nedtrappning, som jag provat antalet gånger, inte funkar. För mig var det endast ett sätt för att ljuga för mig själv, att jag skulle kunna ha kontroll, att slippa ta tag i mitt alkoholproblem på riktigt. Jag var fångad i mitt alkoholberoende. Så fort ett glas intagits var kontrollen borta då beroende är en förlust av kontroll och ett beroende av alkohol. Det var som mest jobbigt i ca 4 dagar sedan blev det lättare dag 5. Även att ljuga känner jag igen och det hörde ihop med min alkoholism. Förlustkontroll och ljugande hör alkoholberoendet till. Liksom oro, ångest och rädsla. Det enda som hjälpt mig till att må bättre, få kontroll och sluta ljuga var att jag slutade dricka helt och jag ångrar inte en sekund. Ta hjälp och stöd av din fru och berätta sanningen om hur det ligger till. Det kan vara svårt att klara av detta själv. Den första tiden kan vara jobbig, men väl igenom så är det så värt det. Både tankar och känslor förändras, blir klara och mer förnuftiga. Alkoholism bryter sakta ned en både psykiskt och fysiskt. Fundera på varför du vill fortsätta dricka egentligen och vad det tillför dig som du mår bra av.

Att ringa Alkoholhjälpen anonymt är ett bra råd. Kämpa på!💪

@Taga_Ny Hej 👋🏼 Jag kan bara hålla med @vår2022. Jag måste också tillägga att för min del försvann all ångest och oro tillsammans med alkoholen. Jag trodde jag var en ångestperson men det var alkoholen som gjorde mig sån. Berätta för din fru och var ärlig - lämna inte dörren öppen för alkoholen att slinka in med sina baksidor. Att berätta för maken är det näst bästa jag gjort - att sluta kommer på plats ett även om de hänger ihop.

Gör självhjälpsprogrammet här på AH, köp inte hem nytt, fyll i kalendern, läs inlägg och lyssna på poddar och bygg strategier som funkar för dig. Sätt upp kortsiktiga och nåbara mål. Ring stödlinjen. Skriv skriv & skriv. Allt går 🩵

@vår2022 @Carisie
Hej och tack för era svar och råd! Ja, jag förstår mer och mer att dra ner bara är en bortförklaring för att få fortsätta dricka och att ljuga för sig själv. I och för sig är jag rädd för att åka på delirium eller liknande men jag ska ta den risken.
Jag var helt nykter under en period då jag åt antabus och det var en av mina bättre perioder som jag haft under senare år. Som ni säger så försvann nästan all ångest och oro och jag blev pigg och full med energi. Tyvärr får jag väl säga så fick jag inte fortsätta med behandlingen då min lever inte klarade av antabusen så jag fick sluta tvärt en dag.
Det gick en månad utan men sedan trodde jag att det skulle vara ok att vara en "normalkonsument" men jag förstår ju att jag aldrig kommer att vara det. Det är antingen eller som gäller. Det tog några veckor så var jag inne i samma spår som tidigare.