Åh vilken rolig och givande tråd det blev med alla fina inlägg och visheter. Jag har snart vart utan alkohol mitt första kvartal och tankarna vimsar runt om hur framtiden ska se ut nästa år.
Nyttigt att höra från de som testat att dricka lagom efter ett tag.

Vad roligt att läsa om allas tanjar och så bra tips med karaktärerna/karikatyrerna! Jag plockade fram den jag ser att jag kommer att vara om jag fortsätter att dricka i ytterligare fem år, för att få mig själv att inse att jag inte kommer att kunna dricka "normalt". En gång, eller kanske ett par gånger kommer jag att kunna hålla mig till de där två glasen men det kommer inte att vara nog. Jag kommer att hamna i samma läge som jag gjort de senaste 20 åren, dricka mig till minnesluckor, svamla med maken, ramla på hundpromenaden, smussla, gömma, känna ångest och skam. Och den personen är inte jag längre och jag vill inte vara den sorgliga människan längre. Jag är också lite mer än 6 månader nykter och är övertygad om att det är nykterhet som gäller. Det bor en ärligare, starkare och mer tillfreds person i mig om jag fortsätter vara nykter och släpper fram mitt sanna jag. Kram!

Jag har haft samma funderingar som dig - mitt drickande var totalt okontrollerbart på slutet. Var nykter i 18 månader innan jag tog ett återfall i helgen och jag kan säga att man startar på exakt samma ställe man slutade på. Jag kan inte ens dricka ett glas i lugn och ro - jag sveper allt.

Det här är hemskt att säga men under den här perioden, som varat i tre dagar (jag tror att jag kommer lyckas hålla mig nykter i dag), är att jag till och med tryckte i mig en hel flaska starkvinsglögg.

Tro mig - har man haft ett alkoholmissbruk går det inte att börja dricka "normalt" igen. Och fy fan vad det suger på många sätt. Har också tyckt väldigt synd om mig själv och känt: "varför jag?". Det är en rätt destruktiv tanke, och bara genom att vara inne här på forumet så ser det verkligen inte är bara du.

Ett rätt deppigt inlägg här från en ledsen kille.