Jag har nu haft ett måttligt drickande i två månader😊
Även julveckan slutade på 9 glas.
Tycker att jag mår mycket bättre och är väldigt glad att jag lyckades ta mig ur perioden då jag drack nästan varje dag tillsammans med min sambo!

Jag har sänkt min genomsnittliga mängd per dryckestillfälle till 2,9.
46 nyktra dagar på två månader.
När jag startade förstod jag inte hur jag skulle kunna tacka nej ens en enda dag när han drack🙈

Just nu är mitt uppdaterade mål att dricka måttligt enligt rekommendationerna på max 10 glas/vecka, högst 4 glas/tillfälle och inte dricka mer än 4 dagar i rad.

Jag satsade ett tag på att bara dricka på helgen men det kom egentligen mer från min sambo. Och han klarade inte det (än).
Jag har inte ett mån-fre jobb och därför tycker jag att det passar mig bättre att ha som mål att dricka måttligt än att inte dricka i veckorna.

Jag tycker om det "nya" sättet att dricka med att kunna ta ett eller två glas och vara nöjd med det! 🤩
Känner att jag lär för livet nu.

Kram till alla er som kämpar! ❤️❤️❤️

Tack snälla! ❤️ @Thompa_68 @Bubbelmorsan @eliz
God fortsättning på året och tack för att ni finns här!

Ja jag är glad för det. Det är ju ett pågående arbete för att fortsätta lyckas. Den stora fördelen för mig är ju att jag lyckades stoppa innan jag blev beroende. Och tiden jag drack nästan varje dag var inte så lång, ca 5 månader blev det. Vilket ju är väldigt illa i sig, men förmodligen ganska lite ur ett beroendeperspektiv.
Jag är ledsen för att mitt medmissbruk förmodligen orsakade en försämring i min sambos beroende. Det enda jag kan göra åt det nu är att ta ansvar, jobba på mitt medberoende, och fortsätta att vara ett stöd genom att hålla min egen begränsning.
Vilken jag såklart vill hålla främst med tanke på min egen hälsa, psykiska mående, att undvika att bli beroende och att kunna vara en närvarande förälder till min snart vuxna son som bor själv.

Jag fortsätter att jobba med mina triggers för att inte hamna i att gå över 4 glas, vilket är en pågående utmaning. Mitt största problem är att jag har en återkommande lust att "försvinna in i dimman".
Jag har kommit fram till steget i alkoholprogrammet där jag jobbar med mina känslor. Och det är en nyckeldel för mig.

En annan trigger är att bli erbjuden alkohol av min sambo och tacka ja för att inte vara tråkig eller besvärlig. Jag tycker att det går bra att stå emot det, men ibland blir jag utmattad. En del tid för mig själv i mitt egna boende hjälper, då jag kan slappna av helt, fokusera på mig själv och inte hur jag ska förhålla mig till det han gör.

Jag är starkt medveten om att min problematiska relation till alkohol inte är "löst". Jag lever i en riskmiljö. Och oavsett det, har jag själv ett problematiskt bruk av alkohol som jag måste vara medveten om. Jag fortsätter att leva vecka för vecka, och med hjälp av kalendern hålla det under 10.

Går min sambo till behandling kommer jag definitivt att gå över till att vara helnykter. Tror det skulle vara nyttigt för mig med.
Men just nu är glad över att träna på måttlighet 😊

Allt gott till er och jag beundrar er styrka! 💪🙌🙏❤️