av Andrahalvlek

Andrahalvlek
fre, 2026-01-30 - 18:09

Jag läste något intressant idag, som fick mig att tänka. Minns inte exakta ordalydelsen men man menade ungefär så här: Förvänta dig inte wow-känslor inför att du ska springa, de kommer först efter att du har sprungit några km. Då kommer wow-känslan. Så för att få den känslan: gör det bara!

Ungefär som med nykterheten. Vi avstår från att dricka ikväll för att må toppen imorgon bitti. Och sen med tiden blir det en vana att vara nykter och inte jobbigt alls.

Så hoppas jag känna inför springandet framöver: bara göra, en vana, inte jobbigt alls. Och jag har precis sprungit så nu känner jag wow 😍

Trevlighelgkram 🐘

vår2022
fre, 2026-01-30 - 20:30

@Andrahalvlek Bra jobbat! Instämmer! Det brukar ta ca en km för mig innan jag kommit ”in” i löpningen. Vissa dagar känns lättare och vissa tyngre. Det har blivit en vana för mig så oftast bara gör jag, även om det kan ta emot lite och jag ångrar mig aldrig att jag kom iväg. Det är alltid lika skönt efteråt😁.

Har du sett Shaolin heroes på SVT? Läran förenar Chan-buddhismens andlighet med fysisk kampsport (Kung Fu) för att uppnå balans mellan kropp och själ. Mästarna i serien säger så många kloka saker och förenklat att det viktigaste är medkänsla och att tro på sig själv att man kan. Att man ska göra sitt bästa och inte ge upp samt om man fokuserar rätt så blir det inte lika jobbigt. Jag tyckte att serien var intressant och givande. Mycket stämmer med mitt förhållningssätt och min värderade riktning😁

Ha en fin fredag!❤️

Andrahalvlek
lör, 2026-01-31 - 15:04

I januari har jag haft 30 sockerfria dagar och löptränat 12 gånger. Bam! I fucking kalla, snöiga, hala januari. I augusti, då jag började räkna så här, hade jag samma höga siffra.

Lägst siffra hade jag i oktober, då hade jag 21 sockerfria dagar och 6 löprundor.

Genom att räkna så här, och börja på noll igen varje månad, ger jag mig själv en chans att revanschera mig samtidigt som jag ser utvecklingen under en längre tid.

Idag äter jag socker, äldsta dottern kommer hem och hennes efterrätter vill jag inte avstå. Jag kommer aldrig nolla socker helt, det är okej när jag blir bjuden. Nästa dag är det sockerfritt som gäller igen.

Jag mår bäst då jag undviker socker för efter en tid blir socker en icke-fråga. Då slipper jag surret i hjärnan: när, hur, hur mycket. Jag märker också att socker ökar min aptit, jag blir mycket hungrigare generellt.

Jag vet att lite socker väcker mersug, så det får inte bli för ofta. Det händer ju inte så ofta heller att jag blir bjuden. Inte köpa hem socker är en enkel regel att förhålla sig till.

Imorgon är det februari och jag ska sätta första siffran 1 för sockerfri på väggkalendern. Och bredvid första siffran 1 för löptur. Söndag, tisdag, fredag är mina löpdagar. På söndagar får jag springa i dagsljus och det är extra trevligt.

Jag märker på min hund när det är dags för löpträning. Han gillar det verkligen. Han är en storpudel så han springer knappt med sina mått mätt, men han ökar farten lite så han är i synk med mig. Eftersom jag varvar gång med löpning så hör han när han ska öka farten.

En av sakerna som imponerar på mig med honom är hans förmåga att lyssna/läsa av mitt kroppsspråk. Det krävs inga ord, han kan avgöra på en millisekund när det är dags att gå ut och promenera eller springa, bara på hur jag rör mig. Fascinerande. Hundar är sannerligen människans trofasta följeslagare ❤️

Kram 🐘