av Tezzan

Tezzan
tis, 2026-02-17 - 15:52

Hejsan! @Rule74 Tack för ditt fina svar! Jag var inne och läste lite i din tråd också....jag kände igen mig i mycket du skrev med. Vi båda har hängt här länge och pendlat lite upp och ner.

Ja du den känslan, måndag morgon, dagen/dagarna efter de är inte roliga. Det har hänt mig också att jag inte kunnat gå till jobbet dagen efter, eller att jag mot alla odds har lyckats ta mig dit, trots dunderhuvudvärk och allt därtill. Och sen den efterföljande ångesten. Nä just nu är jag mer än tacksam att jag slipper allt sånt.

Jag vet inte hur du har det nu, men jag hejjar på dig och hoppas att allt går åt rätt håll för dig! :-)

Tezzan
ons, 2026-03-04 - 11:04

Nu har det gått 9 veckor utan en droppe alkohol. Suget fortsätter att lysa med sin frånvaro och jag är ytterst tacksam för det. Jag undrar vad som är annorlunda denna gång?! Jag oroas dock lite över att jag inte har något riktigt utstakat mål med mitt stopp denna gång. Måste man alltid ha ett mål i sikte? Jag känner mig just nu tillfreds med att inte dricka så då får det vara så.

Jag lyssnar till och från på en del poddar och böcker om ffa alkoholmissbruk men även om en del annan beroendeproblematik. Ibland är igenkänningen så hög att jag kastas tillbaka till olika stunder i livet då alkoholen orsakat en hel del mindre bra grejer med mig. Förrutom de för mig sedvanliga minnesluckorna, småblesyrerna efter att ha ramlat otaliga gånger, och de lite större sakerna som att jag tex en gång var nära att drunkna pga för högt alkoholintag och noll kontroll. Det sista blev jag påmind om i ett av poddavsnitten jag lyssnade på nyligen, då en tjej hade varit med om en likvärdig incident.

Den natten när jag på väg hem och ramlade i vattnet glömmer jag aldrig. Dock har jag absolut ingen aning om vad som hände innan. hur jag hamnade i vattnet. Det var först i vattnet som jag "kvicknade" till och hade en kamp för att ta mig upp, jag gjorde det till slut. Jag hade änglavakt och ända sedan dess har jag riktat stor tacksamhet till min skyddsängel. Jag tänker också att den händelsen borde fått mig att sluta med alkohol där och då för många år sen...men så blev det ju tyvärr inte.

Dock gläds jag åt mina insikter idag. Jag är tacksam för varje dag jag vaknar pigg, utan huvudvärk och den vedervärdiga eftersmaken i munnen.

Idag längtar jag inte efter alkoholen och må det fortsätta så.

Vitvargen
ons, 2026-03-04 - 12:45

@Tezzan, stort grattis till 9 veckor! Det du skriver om att du oroar dig för att du inte satt något mål: jag tror faktiskt detta är en av de viktigaste faktorerna bakom att jag och frugan blev alkoholbefriade för ett halvår sedan. Vi lovade ingenting mer än att det fick vara slut med A på obestämd tid.

Finns det ingen satt gräns i form av en tidpunkt så finns det heller ingen punkt när vi kan börja förhandla med oss själva, att "nu har vi ju bevisat si och så... nu är vi väl värda att... vi kan ju dricka bara litet grand det klarar vi...".

"På obestämd tid" öppnar inte för några sådana förhandlingar och det var bra för oss - vi hade provat detta med tids-, mängds-, frekvensgränser otaliga gånger tidigare och det fungerade aldrig för oss.

Njut av din frånvaro av längtan efter alkohol och allt det som förknippades med berusning, incidenter och de långsiktiga konsekvenserna. Hylla denna känsla varje dag!